Chefer måste våga fråga om missbruk

Sedd av 610

Chefstidningen. Distansarbete gör att fler faller in i alkoholmissbruk. Att vid misstanke våga ta det där första samtalet är kanske viktigast av allt för dig som chef.

Senast ändrad 17:04, 20 Maj 2021
Foto: Getty Images .
Vem märker om du dricker på jobbet, när jobbet är hemma?

En av effekterna av pandemin är att missbruk av alkohol på arbetstid ökar – eller skadligt bruk, som är den term som används i professionella sammanhang idag. Det är ensamarbetarna som står för ökningen, och chefer runt om i landet har därmed fått en utmaning som inte kan vänta. Ju längre en medarbetare lämnas ensam med sina problem, desto svårare kommer det att bli att lyckas med rehabiliteringen. Tidig upptäckt är a och o.

– Vi har märkt en stor ökning. Många söker vår hjälp och det finns en risk att det kommer att öka ytterligare ju längre tiden går. Skadligt bruk uppstår inte över en natt, säger Ingela Eriksson, på Alna, som är experter på skadligt bruk i arbetslivet. 

Alna, tidigare ägt av de centrala organisationerna på arbetsmarknaden men sedan ett år tillbaka en del av Feelgood företagshälsovård, har under pandemin haft en ökning av ingående samtal med 28 procent. De som hör av sig är antingen medarbetare med problem, eller en bekymrad chef med frågor. När ska man ta samtalet med en medarbetare som beter sig konstigt? Vad ska man säga? 

I PANDEMITIDER är det heller inte så lätt att definiera ”konstigt”. Många av oss distansarbetar med hår som kanske borde få sig en tvätt, och med kläder som fått duga någon dag extra, såsfläckar till trots. Man kan alltid stänga av bilden på zoommötet. Vilket man också kan göra om det blev för mycket vin i går, eller i värsta fall till dagens lunch.

Det är med andra ord svårare än någonsin för chefen att ha koll, men här finns inget att vänta på. När det går att säkert säga att någon behöver hjälp, då har den personen som regel hunnit en bra bit in i beroende.

– Chefen ska på ett tidigt stadium ta ett samtal. Om medarbetaren säger att hen bara inte har någon lust att kamma sig så får man väl prata lite om hur det kan bli när man inte träffar andra människor. Vi märker att det här är svårt för chefer, de tvekar av respekt för medarbetares integritet. Men det är jätteviktigt.

Problematiken vid alkoholberoende är alltid individuell. Men några orsaker är vanliga: det kan bero på självmedicinering vid stress eller psykisk ohälsa, eller att konsumtionen tippar åt fel håll när den sociala kontrollen uteblir. Återfallen har blivit vanligare. Den som har haft ett tidigare missbruk löper större risk än andra vid hemarbete. När man befinner sig på jobbet så snart man svängt benen över sängkanten finns mycket lite kvar av yttre stöd för att upprätthålla nykterhet.

DET BÄSTA CHEFEN KAN GÖRA för sina medarbetare i detta läge är att förmå dem att knäppa på kameran på datorn. Vi gömmer oss ju inte bakom gardinen när vi har morgonmöte på arbetsplatsen, hur okammade vi än är:

–  Regelbundna digitala möten där alla ska synas med ljud och bild är ett av de bästa tipsen vi ger. Digital fika, eller att gå ut och gå tillsammans fast man är på olika håll, är också en väldigt bra förebyggande insats. Och förstås att träffas, exempelvis på ett promenadmöte.

I det stöd Alna ger anslutna företag har utarbetandet av en tydlig policy sin självklara plats, liksom riktlinjer och handlingsplaner – vem ska göra vad, när ska det ske och hur ska det ske? Det finns checklistor att tillgå, och telefonstöd. I akuta individärenden går det att få utredning och behandling. Men till syvende och sist kommer ingenting att ske om det första svåra samtalet uteblir.

– Här är det viktigt att komma ihåg att chefen har ansvar för att säkerställa en bra arbetsmiljö, och se till att arbetsuppgifterna utförs på ett pålitligt sätt. Chefen har en skyldighet att ta detta samtal, poängterar Ingela Eriksson.

 

Checklista för chefen

Alna har utarbetat en checklista för tidig upptäckt av riskbruk. Listan utgår från två nivåer – beteende och prestation, samt kunskap om medarbetaren. 

# Den första nivån tar upp indikatorer på riskbruk i två olika styrkor. De starkare är exempelvis:

  • förändrad prestation
  • ökad korttidsfrånvaro
  • onormal trötthet
  • kontaktar andra medarbetare per telefon eller mejl under kvällar och nätter. 

# De något svagare indikatorerna kan vara:

  • stänger av kameran på datorn 
  • ser ovårdad ut

Även vid en svag indikation bör chefen skärpa uppmärksamheten på medarbetaren. 

 

Text: Marika Sivertsson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

up 192