"Kognitiva färdighetstester ska inte förväxlas med de kritiserade personlighetstesterna."
Illustration: Pia Koskela
Vem? Bo Melin, professor i arbetspsykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Vad? Forskning om kognitiva förmågor och deras betydelse.
Varför? Det moderna arbetslivet – som alltmer handlar om nätverkande, kommunikation och arbete i projektform – ställer allt högre krav på kognitiv förmåga.
TESTA}
Rekryteringsprocesser är komplicerade. En felrekrytering kan inte bara bli dyr, utan också skapa dålig stämning på arbetsplatsen.
Därför blir det allt vanligare att använda sig av kognitiva färdighetstester för att pricka rätt. Ibland beskrivs de i termer av ”den enskilt starkaste faktorn som kan förutse en arbetsprestation”.
Det här är något som inte bara intresserar HR-avdelningar, utan även forskare som Bo Melin. Han är professor i arbetspsykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Bo Melin forskar inte om rekrytering i sig, utan om kognitiva förmågor och deras betydelse i till exempel arbetslivet.
Att definiera ”kognitiv förmåga” är komplicerat. En variant lyder:
”Förmågan att minnas, lösa problem, använda språk och siffror. Det handlar inte om intelligens, utan snarare hur man använder den.”
Bo Melin tycker att definitionen är ganska bra, men med tillägget:
– Jag skulle säga att även intelligens ingår, även om intelligensbegreppet är väldigt belastat.
Däremot bör en bra ledare ha god kognitiv förmåga. Men det finns människor som har det, men som ändå inte blir bra chefer.
Bo Melin
Bo Melin
Foto: privat
Oavsett exakt definition så beskriver Bo Melin testerna så här:
– De mäter kognitiv hastighet, alltså hur man omfamnar komplex information och kan omsätta den i praktiken.
Han menar att det som arbetsgivare är viktigt att inte ha en övertro på testerna. Även om rekryteringsbolaget sätter stor tilltro till dem.
– Kognitiva tester har inte en sådan precision att de kan hjälpa dig att hitta den bästa mellanchefen. Men de kan vara till stor hjälp i rekrytering till yrken där väldigt specifika egenskaper krävs, som astronaut eller pilot. Därför är det viktigt att vara så specifik som möjligt i sin beställning.
Det är inte heller så enkelt som att en person med god kognitiv förmåga automatiskt blir en bra ledare.
– Däremot bör en bra ledare ha god kognitiv förmåga. Men det finns människor som har det, men som ändå inte blir bra chefer.
En intressant fråga är om det går att förbättra sin kognitiva förmåga. Kan en person vars testresultat är mediokert ändå betraktas som en säker rekrytering om det finns ett starkt intresse för att bli bättre?
– Det finns en del studier som pekar i riktningen att kognitiv förmåga kan övas upp. Men det är svårt att dra några slutsatser eftersom det kan hänga ihop med att vissa personer blir bättre på uppmärksamhet och på att fokusera, vilket då höjer deras kognitiva förmåga.
Kognitiva färdighetstester ska inte förväxlas med de kritiserade personlighetstesterna. Det är två helt olika saker. Bo Melin menar att en bok som ”Omgiven av idioter” av Thomas Erikson, som delar in människor i olika färger, kan vara direkt skadlig.
– Det är en fantastisk titel, nästan lite Dostojevskij. Men det finns ingen substans i den. Inga vetenskapliga belägg alls. I värsta fall kan resultatet från ett personlighetstest bli en självuppfyllande profetia. Alltså att man felaktigt tror att man är på ett visst sätt.
Men varför har sådana tester visat sig vara så gångbara? Bo Melin har funderat på den saken och jämför dem med horoskop som i stort sett alltid bygger på igenkänning.
– Om du gör ett personlighetstest kommer du att känna igen dig eftersom det är du själv som svarat på frågorna. Men resultatet har inget att göra med hur du faktiskt är som människa. Modellerna som testerna bygger på saknar helt värde.
Forskningen är fortfarande för anekdotisk för att man ska kunna dra några slutsatser.
Bo Melin
Men det finns ett undantag, menar Bo Melin. Det är personlighetstester som bygger på femfaktormodellen.
– De har ett visst, men begränsat, värde i rekryteringssammanhang.
En annan bok som fått stor uppmärksamhet de senaste åren är ”Grit: Konsten att inte ge upp” av den amerikanska psykologiprofessorn Angela Duckworth. Den handlar om inre och yttre motivation och förmågan till uthållighet.
Tankegångarna fick stort genomslag efter författarens ”TED Talk” 2013.
– Men forskningen är fortfarande för anekdotisk för att man ska kunna dra några slutsatser.
I framtiden tror Bo Melin dock att det kommer att finnas tester som med högre tillförlitlighet kan mäta ”grit”.
– Det är ett intressant fenomen som forskningsmässigt är i sin linda. Men det skulle vara väldigt spännande att veta vad det är som gör att vissa människor alltid reser sig upp och kämpar vidare.
