Cranet-undersökningen är en global undersökning som mäter HRM-praktiker i 38 länder. Stefan Tengblad, professor i HRM, har i en rapport studerat resultaten från den svenska delen av undersökningen, med fokus på kompetensförsörjning.
– Det klagas mycket på att det är brist på kompetens där ute men om man tittar på den här undersökningen kan man lika gärna vända på steken och fråga sig vad arbetsgivarna egentligen gör för att få den kompetens de behöver. Kanske måste de använda andra metoder när de rekryterar? Kanske måste de själva utveckla den kompetens de behöver? Se potentialen de har i den egna organisationen? säger Stefan Tengblad som ser tendenser som oroar i undersökningen.
– Det är inte mycket i det svenska materialet som framstår som ett föredöme eller källa till inspiration. Vi i Sverige satsar inte lika mycket på kompetensförsörjning, våra metoder för urval och prestationsbedömning är konventionella, och skillnaden mellan hur chefer och tjänstemän hanteras visavi arbetare och motsvarande är förhållandevis stora, konstaterar han.
Arbetslivet står inför en transformation där det inte räcker med business as usual och seglivade traditioner.
Stefan Tengblad
Här är Tengblads råd till chefer och HR-avdelningar.
1. Hur ser det ut hos er? Cranet-studien pekar på snittet – men hur ser det ut hos er? Framför allt, hur ser ert system för kompetensförsörjning ut? Tänker ni framåt eller ersättningsrekryterar ni bara? Är det bra balans på satsningar på tjänstemanna- versus arbetarsidan? Vad för slags kompetens kommer ni att behöva framöver?
2. Ge era linjechefer de förutsättningar de behöver för att klara personalansvaret. Många chefer har stora medarbetargrupper och fullt upp med operativ vardag. Därför hinner de inte arbeta proaktivt med kompetensplanering. Vilket i sin tur lär ställa till problem framöver.
3. Gör rekryteringsarbetet mer teambaserat och inkluderande. Enligt Cranet-studien dominerar en-mot-en-intervjuer. Varför inte rekrytera mer med paneler – kanske bestående av en chef, HR och en eller flera medarbetare. Tillsammans borde det gå att fatta klokare rekryteringsbeslut än vad en chef klarar av på egen hand.
Men är det viktigt att vara ett föredöme?
– Jag tror att arbetslivet står inför en transformation där det inte räcker med business as usual och seglivade traditioner. Digitalisering, AI och den gröna omställningen förändrar nu saker snabbt – att göra som man alltid gjort räcker inte. Vi har dessutom en ny generation på väg in på arbetsmarknaden, en generation som nog kan uppleva nuvarande ordning med utvecklingssamtal en gång om året och lite spridda skurar av personalutbildning som något mossig om inte rent av förlegat, säger Stefan Tengblad.
När det kommer till ojämlikheten mellan chefer och arbetare handlar det främst om kompetensutveckling. Sverige sticker ut i undersökningen då man här satsar en del på att utbilda sina chefer och högre tjänstemän, men inte gör detsamma med arbetare på golvet.
Tengblad misstänker att det också handlar om traditioner. Men frågan är hur smart det är att lägga krut på att kompetensutveckla chefer men inte arbetare?
– Är det inte viktigare med välmotiverade arbetare och effektiva arbetsgrupper i produktion och distribution? Med adekvat kompetensutveckling på golvet kan störningar i produktionen minskas och effektiviseringar gå lättare. Med fler kompetenta och motiverade arbetare kan det rent av behövas färre tjänstemän, säger han.
Här kan du läsa hela rapporten ”Rustade för framtiden? Om kompetensförsörjning i Sveriges utifrån Cranet-data”
Rapporten är utgiven av Centrum för Global HRM i samarbete med Sveriges HR-förening.