Vem bestämmer egentligen?

MInns du första chefsjobbet? Minns du oron över hur du skulle få dem med dig?

Dilemma:

Anna är glad över sitt nya chefsjobb. Hon tar över en verksamhet efter en chef som varit där länge och är uppskattad av många. Snart upptäcker hon att verkligheten inte ser ut som hon väntat sig. Hon tycker att vissa enheter skulle kunna åstadkomma mer och beslutar sig för att omorganisera. Något som inte uppskattas av starka medarbetare som haft fördelar under den tidigare chefen.

Coachen reflekterar:

Vem har makten på din arbetsplats? Chefen? Ledaren? Eller någon annan?

Chefen har ansvar för att ett visst resultat uppnås med hjälp av effektivt använda resurser.

Ledaren visar vägen så att andra väljer att följa – av egen fri vilja.

Orden används ofta synonymt – även om de har helt olika innebörd. Det finns alltför många chefer som inte är ledare. Och det finns massor av ledare som inte är chefer. De kallas ibland ”informella ledare”. De är ofta naturliga ledare som någon inte vill se som ledare. Kanske av chefen som övergivit sitt ledarskap.

Ledarskapet är troligtvis den viktigaste kompetensen för en chef. Utan ledarskap är det svårt att uppnå önskat resultat.

Kommer du ihåg ditt första chefsjobb? Kanske var du sprudlande lycklig över att ha fått jobbet. Men hur länge dröjde det innan du upplevde en oro med frågor som: ”Hur ska jag få dem med mig?” eller: ”Tänk om de inte gör som jag säger …”

Makten finns hos följeslagarna. Låt oss minnas att vi alla är följeslagare. Vi väljer att följa eller låta bli. Ibland vill vi kanske inte ens medge detta. Det finns fördelar med att lura oss själva att tro att makten ligger hos någon annan. Då slipper vi ta ansvar. Men i själva verket är det vi som väljer.

Låt oss titta lite på hur detta kan se ut. Vad grundar vi våra beslut på? Vi ställer oss följande frågor – medvetet eller omedvetet. Ibland är det en kort process, -ibland är den lång.

? Vart ska vi?

? Vem är du som jag ska följa?

? Hur kommer vägen till målet att se ut?

? Väljer jag att följa? (Först när jag har tillräcklig information om målet och vägen dit och känner tillit till ledaren vill jag följa.)

Vad vi svarar är helt individuellt. Hur ser våra behov- och rädslor ut? Vi har olika behov av trygghet, pengar, relationer, frihet, harmoni, uppskattning, själv-bestämmande, tillhörighet, kontroll, öppenhet etc. Som följeslagare undersöker jag hur troligt det är att jag får mina nuvarande behov tillfredsställda.

När Anna ska förändra sin verksamhet är det viktigt att hon är en ledare. För att få sina medarbetare att vilja följa med engagemang behöver hon:

? Vara den hon själv vill vara som ledare. Inte den hon tror hon borde vara.

? Visa vem hon är som människa. Vi följer hellre dem vi ”vet var vi har”. I detta ingår att visa vad hon tycker och att fatta de beslut hon innerst inne vill fatta.

? Tro på målet! Om inte Anna gör det blir det svårt att övertyga andra. Att leda innebär att fullt ut äga målet.

? Vara medveten om att följeslagaren väljer.

? Tydliggöra detta. När följeslagaren blir medveten om konsekvenserna av sina val börjar hon ta ansvar.

? Fundera över vilka rädslor som hindrar henne att göra detta.

Och − lite humor skadar aldrig!

Läs även

Annons