När pappa drar sig tillbaka tar sonen vid. Om inte sonen kan, tillfrågas svärsonen. Så har det varit i alla tider och så är det fortfarande. Döttrarna försvinner i många familjföretag.

Text: Eva Brandsma

Det talas mycket om det generationsskifte som många företag står inför. Något det inte talas lika mycket om är att pappor fortfarande väljer att lämna över till sina söner. Traditionen styr hur företagandet ser ut. Döttrarna är osynliga.
Annika Hall är företagsekonom och verksam på CeFEO vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Förkortningen står för Center for family enterprise and ownership och här forskar man om familjeföretagande och man hjälper också familjföretag vid till exempel generationsskifte. Det finns inga siffror eller forskning som bekräftar Annika Halls påståenden om att många kvinnor liksom bara diskret försvinner genom bakdörren när familjeföretag står inför ett ägarskifte. Men hennes uppfattning och erfarenhet säger att när det gäller tillverkande familjeföretag är det få fall där en dotter tar över. Det är över huvud taget få kvinnliga vd:ar inom tillverkningsindustrin. I andra branscher som vård, hälsa, skönhet, utbildning m fl finns det däremot gott om kvinnliga företagare.
– Vi har än idag har en så stark föreställning av att företagaren är en man, säger Annika Hall. Det finns få kvinnliga förebilder utanför de kvinnotäta branscherna.

I trakten runt Jönköping är det familjföretagartätt. Här har CeFEO startat sitt andra nätverk för kvinnor inom ägarledda företag. I nätverket ”Ta nästa steg”, finansierat av Länsstyrelsen i Jönköping län, tas frågor upp som gäller ägarstyrning, ledarskap och man pratar bland annat om hur man tar över efter sin pappa.
– Det är viktigt både för män och kvinnor att hitta sin egen plattform och gå sin egen väg. Att aldrig bli en kopia av sin pappa.

Det traditionsbundna företagandet är långt ifrån en regional fråga för Småland. Samma strukturer gäller i hela Europa menar Annika Hall. En rapport som skrivits av en italiensk forskare, Annalisa Sentuti, visar föga förvånande på samma förhållande i Italien. I familjeföretag där det finns både bröder och systrar i familjen är det sonen som blir vd och dottern, om hon alls finns kvar i företaget, blir kanske ansvarig för personalfrågor eller ekonomi.
I den italienska studien visar att det finns fem vägar för döttrar till ledarskapet i familjeföretaget. De blir ledare genom eget val, de blir informella ledare vid sidan av sin bror eller bröder, de blir utstötta, de utbildar sig till ett yrke som passar i företaget eller påtvingas de ett ledarskap. I den första kategorin att en dotter bli vd av eget val finns det sällan en son i familjen, utan endast döttrar. I den andra kategorin delar döttrarna informellt ledarskapet med sina bröder, men inte på pappret. Den tredje vägen är den dotter som tagit över vd-rollen men som misslyckats på grund av bristande stöd av pappan. De professionella väljer en annan yrkesroll, som kan användas inom företaget, som t ex hr eller ekonomi. Den femte vägen är att de blir påtvingade ledarrollen eftersom ingen annan kunde.
Det här, ska vi komma ihåg, handlar inte om att Italien är ett kvinnofientligt land när det gäller företagande. Här är 27 procent av företagarna kvinnor, vilket är ungefär det samma som i Sverige.

Annika Hall känner personligen en viss tveksamhet inför särskilda närverk för kvinnor, eftersom hon menar att det riskerar att särskilja kvinnor på ett ofördelaktigt sätt.
- Men just i det här nätverket tror jag att det är bra. Vi synliggör kvinnorna inom familjföretagen för varandra. De kan stötta varandra och dela erfarenheter.
När CeFEO kopplas in vid ett generationsskifte och pappan/ägaren/vd:n presenterar sin son som tilltänkt vd frågar Annika eller någon av de andra alltid om det inte finns fler syskon som är intresserade av vd-rollen.
-Pappan säger ofta om dottern att hon inte är intresserad, att kanske är förskolelärare nu och inte vill. De har inte ens tänkt på att fråga henne.
- Det händer att papporna, för det är nästan alltid pappor, att de börjar att tänka på ett nytt sätt.
Var finns då mammorna i familjeföretagen? Påfallande ofta, utan att kunna visa siffror på det, arbetar mamman också i företaget, men hon är inte ägare. Det behöver dock inte betyda att hon inte har något att säga till om, det är bara inte formaliserat.

Familjeföretagandet är speciellt, påpekar Annika Hall. Det handlar dels om företagande och pengar, dels om relationer och känslor.
– Vi försöker få dem att förstå att de inte är ensamma om sin situation och om de känslor som rörs upp vid ägarskifte.
Annika hade sett en stor vinst för familjer i ägarledda företag att sätta sig i grupp och tala om det här, utbyta erfarenheter och lära av varandra.
– Men det är de tyvärr alltför ofta tveksamma till, de tror att de är ensamma om sina problem.