Sydkorea glöms ofta bort i medierna, trängt som det är mellan sina mäktiga grannar Kina och Japan. Ändå är det ett land som under decennier hade världens högsta tillväxt – och som enligt statistiken har världens hårdast arbetande befolkning.

Sydkoreanerna arbetar mest av alla inom OECD, visar statistik från samarbetsorganisationen. 2007 arbetade genomsnittskoreanen hela 700 timmar mer än genomsnittssvensken. Hög arbetsnivå kan ha vissa positiva effekter, men Sydkorea ligger också i topp för en otvetydigt negativ statistik, självmordsfrekvensen inom OECD.

– Den höga självmordsfrekvensen gäller redan från skolåldern, säger Peter Lundén- Welden. Alla betyg utom motsvarande MVG anses värdelösa.

Peter Lundén-Welden är utsänd som svensk chef för Veolia i Seoul. Han berättar hur det sydkoreanska samhället bygger på en kultur där titlar och grader vävs in i tilltalet, och där hög utbildning och rang värdesätts. Till exempel tilltalas alltid Peter i Sydkorea dels med sitt namn, dels med sin koreanska hederstitel. Att sakna god utbildning eller lämplig titel blir vanhedrande, och i slutänden – för dem som misslyckas – till och med en orsak till självmord.

Tolken Young Mi Lee bekräftar bilden av betygshetsen hos eleverna i landet.

– Varje år under tentaperioderna läser man om studenter som begått självmord av oro för att de inte ska räcka till, eller för att de har misslyckats med proven.

Den sydkoreanska kulturen kan verka strikt, men har också många intagande drag. Peter Lundén-Welden stortrivs i sitt nya hemland, och har inga tankar på att lämna det.

Han arbetade tidigare som chef vid Stockholms Lokaltrafik, och har dessutom startat upp spårvägstrafik i Dublin och Barcelona. Han har också varit ledamot i kommunfullmäktige för Moderaterna i Stockholms stad. Nu ska han arbeta med en ny tunnelbanelinje i Seoul.

– Ingen av mina svenska kollegor skulle säga att den organisation vi har byggt upp här är effektiv med våra mått mätt, men med koreanska mått är vi oerhört effektiva.

Arbetsdagarna kan vara långa i Sydkorea och effektiviteten blir lidande. Som chef ser han hur de anställda vägrar gå hem innan han själv gör det.

– Om jag arbetar övertid gör min sekreterare det också, även om jag påpekar för henne att hon kan gå hem. Om hon har en lunchträff skulle hon aldrig gå på den om jag samtidigt jobbar över lunchen.

Det spelar ingen roll om den anställde har något att uträtta på arbetsplatsen eller inte – det går helt enkelt inte an att gå hem före chefen. Peter Lundén- Weldens lösning är att ibland ta med sig jobbet hem, för att inte de anställda ska sitta kvar medan han arbetar övertid.

Samtidigt menar han att det finns en social dimension i övertidsarbetet, då man ska umgås mycket med sina kollegor.

– De anställda vill inte komma hem för tidigt, eftersom det kan ge familjen ett intryck av att de inte är tillräckligt värdefull för chefen.

Per Sundelin är försäljningsoch marknadsdirektör för Tetra Pak i Sydkorea och har varit i landet i ett och ett halvt år. Han instämmer i Peter Lundén- Weldens bedömning av landet som mycket hierarkiskt.

– Många säger att den sydkoreanska ledarskapskulturen kanske är den mest ”asiatiska”, menar Per Sundelin.

Kristendomens plats i det svenska samhället motsvaras i Sydkorea närmast av konfucianismen. Martin Robinson, Ray Bartlett och Rob Whyte menar i boken Korea att människor i ett kristet samhälle ställer sig frågan varför något är på det ena eller det andra sättet, medan konfucianismen snarare frågar hur varje individ kan hitta sin plats i samhället. Det handlar om att acceptera sin roll och göra det bästa av situationen, med andra ord.

På resa genom Seouls enorma stadsdelar och förorter upplever man onekligen en känsla av en starkt kollektiv kultur. Kvarter efter kvarter med likartade bostadsskyskrapor, vars enda skillnad är husnumret överst på gaveln. Bugande hotellpersonal, affärsinnehavare som artigt ger växel med båda händerna framsträckta, och respektfullt utbytta visitkort i samband med varje möte oavsett yrke eller samhällsposition ger ett intryck av hövlighet och följsamhet.

Men kan inte hierarkiska samhällen ta död på kreativitet och innovationsrikedom? Hur löser Sydkorea den ekvationen?

– Ja, det är en paradox, säger Per Sundelin. Att Sydkorea kan vara hierarkiskt och ”topdown”, samtidigt som det är ett av världens mest dynamiska och innovativa länder, med företag som LG, Samsung och Hyundai.

En del av förklaringen, menar Sundelin, kan vara att de koreanska megakonglomeraten, chaebols, ofta är familjeföretag drivna av ättlingar till grundaren och att entreprenörsandan och lojaliteten är stark där. Dessutom påpekar Sundelin, i likhet med Peter Lundén-Welden, att sydkoreanerna satsar oerhört mycket på barnens skolgång. Sydkorea har ett lågt födslotal, som i sin tur kan bero på att föräldrarna inte har råd att betala den krävande och dyra högskoleutbildningen för mer än ett eller ett fåtal barn.

COEX är ett av Sydkoreas största mäss- och utställningscenter. Varje vecka arrangeras här flera mässor samtidigt, många med skaror av utländska besökare och utställare. Steven Kim, Kirk Park och Geenie Chung är chefer för tre olika avdelningar. Fast egentligen heter de något annat. Det är nämligen bättre för förståelsen – och affärerna – att kalla sig något mer västerländskt. Steven Kim, till exempel, heter i själva verket Tong Muk.

Är sydkoreaner extremt hänsynsfulla?

– Vi koreaner gör först affärer, och blir sedan vänner, eftersom vi säkert kommer att träffas och göra affärer i framtiden igen, säger Geenie Chung.

Hon menar att asiaters affärsverksamhet överlag är baserat på förtroende och gemenskapskänsla. Västerländska chefer å andra sidan anser att ”business is business” och går sedan hem till sitt.

En utmaning i Sydkorea är att det kan vara svårt att växla mellan arbete och fritid. Steven Kim, eller Tong Muk, förklarar genom att ge ett exempel från verkligheten.

– Vi har en kanadensisk marknadschef, och när hon fick en dotter ville hon gå ned till fyratimmarsdagar. Det hade vi svårt att acceptera, eftersom vi tyckte att hon skulle vara tillgänglig hela tiden.

På kväll en i nöjesdistriktet Itaewon syns mängder med affärsmän och affärskvinnor, uppklädda i kostym eller elegant kjol och blus, uppsluppet skrattandes och pratandes och gåendes från bar till bar. Flera av inrättningarna erbjuder fotboll på storbilds-tv, dart eller andra sociala pubaktiviteter. Vissa ställen erbjuder till och med sannakji, eller bläckfisk som i enlighet med koreansk tradition ska ätas levande. Tillsammans med den potenta koreanska spritdrycken soju ger rätten onekligen ett intryck av machoideal, av att ”bevisa något för arbetskompisarna”.

– Du förväntas ofta gå ut och dricka med ditt team, bekräftar Per Sundelin. Och de dricker en hel del sprit i Sydkorea.

Samtidigt menar Per Sundelin och flera av de andra intervjuade cheferna att baren har en roll som social ventil i det hårt arbetande Sydkorea. Över några glas öl kan de anställda tala mer öppet med chefen, och en känsla av att ”det som yppas i baren stannar i baren” infinner sig.

Det kan alltså sägas att man som chef eller anställd i Sydkorea bör vara hårt arbetande, ödmjuk och social på samma gång. Dygder var och en för sig, men kombinerade och drivna till sin spets troligen mycket krävande.

Sydkorea i siffror

›› Befolkning: 49 miljoner (24:e störst i världen. Sverige: 9,2 miljoner)

›› Areal: 99 000 km² (Sverige: 450 000 km²)

›› Huvudstad: Seoul (med 10,4 miljoner invånare i den egentliga staden, enligt siffror från 2006, och 24,1 miljoner invånare i hela storstadsregionen, enligt siffror från 2007)

›› BNP: 947 miljarder USD år 2008 (Sverige samma år: 485 miljarder USD)

›› BNP per capita: 19 505 USD år 2008 (Sverige samma år: 52 790 USD)

Fakta Sydkorea

» Arbetstid: 51 timmar i veckan Enligt OECD-statistik arbetade den genomsnittlige sydkoreanen 2 316 timmar under 2007. Det motsvarar över 51 timmar i veckan, inräknat det sammanlagda maxantalet lediga dagar (19 semesterdagar och 15 nationella helgdagar). Motsvarande siffra för Sverige var 1 615 timmar under 2007, det vill säga 700 timmar färre.

» Hade världens högsta tillväxt Sydkorea anses ha haft världens högsta tillväxt för några decennier sedan, då befolkningen så sent som i slutet av andra världskriget till 70 procent bestod av lantbrukare.

» Få barn föds Sydkorea har ett av världens lägsta födslotal (8,93 födslar per 1 000 individer). Sverige ligger emellertid inte mycket högre (10,13 födslar per 1 000 individer).

» Bara var tionde med i facket Av Sydkoreas arbetande befolkning är bara 10,3 procent fackligt anslutna, vilket är lågt jämfört med de flesta OECD-länder (Sverige har en facklig anslutningsnivå på 71 procent, en av världens högsta).

» Många självmord Sydkorea har en av OECD:s högsta självmordsfrekvenser (knappt 30 självmord per 100 000 invånare).