Charlotte Valleskog, chefspsykolog på Feelgood.
Foto: pressbild
Den senaste Jobbhälsorapporten 2024 visar att unga sjukanmäler sig dubbelt så mycket som sina äldre kollegor.
– Man kan se det som ett tecken på att någonting inte står rätt till, säger Charlotte Valleskog, chefspsykolog på Feelgood.
Det handlar om korttidsfrånvaro, det vill säga sjukfrånvaro de första 14 dagarna innan ärendet övergår till Försäkringskassan. Undersökningen baseras på resultat från HALU-undersökningar där 19 500 svenskar svarat på frågor om hälsa, arbetsmiljö och livsstil.
De typiska riskfaktorer som analyseras i rapporten bidrar inte till att förklara de ungas högre upprepade sjukfrånvaro. Istället ser man flera andra möjliga orsaker.
– Det vi ser är att många sjukanmäler sig av andra orsaker än de vanliga. Till exempel för att man sovit dåligt, har ont i huvudet eller för att en partner har gjort slut. Tröskeln för när man är sjuk verkar ha blivit lägre, säger Charlotte Valleskog.
– Återkommande upprepad sjukfrånvaro, kan förstås bero på förkylning eller liknande men ofta är det ett tecken på att man inte trivs, inte är nöjd.
Unga upplever inte mer negativ stress i arbetet än äldre däremot visar många undersökningar att de upplever mer press och stress i livet som helhet. Den allmänna psykiska ohälsan hos yngre kan bidra till en högre frånvaro.
En annan faktor är att unga i lägre grad anger att de upplever meningsfullhet, delaktighet och påverkan på jobbet, en av de viktigaste friskfaktorerna, och extra viktig för dagens unga som är värderingsdrivna och vana att påverka.
LÄS OCKSÅ: Sju konkreta råd – så pratar du med unga medarbetare om att de är sjuka för ofta
Stress och hög arbetsbelastning har inte angetts som skäl till frånvaron. I undersökningen och i dialog med chefer som leder unga, har man funnit två tendenser:
1) Många unga i dag är extremt ambitiösa och har samtidigt en bristande kunskap om återhämtning och hur man tar hand om sin egen psykiska hälsa.
2) Okunskap om vad det innebär att ha ett arbete och att det innebär att man har närvaroplikt om man inte har en sjukdom som gör att man är oförmögen att jobba.
Det går inte att säga ”skärp dig” fast det kanske ligger nära till hands.
Charlotte Valleskog
Vid återkommande korttidsfrånvaro behöver arbetsgivaren utreda om någon sjukdom ligger bakom den nedsatta arbetsförmågan. Arbetsgivaren behöver också utreda om det finns ett eventuellt behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder för att minska frånvaron eller undvika en längre sjukskrivning.
Tidigare fanns en lagstadgad gräns för när arbetsgivaren var skyldig att genomföra en rehabiliteringsutredning tillsammans med medarbetaren. I dag är gränsen upphävd men det har blivit praxis och är vanligt att arbetsgivare på eget initiativ gör en sådan utredning när en anställd har varit frånvarande från arbetet mer än fyra tillfällen per halvår och sex gånger under en tolvmånadersperiod.
Källa: https://www.arbetsgivarverket.se/
Båda de här tendenserna kan resultera i sjukfrånvaro, men oavsett vilken av anledningarna som ligger till grund för sjukskrivningen kan det som chef vara svårt att veta hur man ska hantera det.
– Det går inte att säga ”skärp dig” fast det kanske ligger nära till hands. Som chef måste man ta reda på den bakomliggande orsaken.
Ytterligare en anledning kan vara att pressen under gymnasieåren är så hög att många unga är ”utbrända” redan som nyutbildade. När de börjar jobba är de redan i dåligt psykiskt skick.
Upprepad korttidsfrånvaro gör det svårt för chefen att planera, mycket frånvaro gör också att man tappar det sociala sammanhanget. Kostnader i form av produktionsbortfall, vikarier och kanske hälsoekonomiskt för medarbetaren, gör att det i längden blir dyrt.
– Vi måste vara snabba med att förebygga det här. Annars är risken att beteendet fortsätter eller blir värre.
Kan det vara så att det handlar om att kraven faktiskt är för höga, att beteendet är en slags ”protest”?
– Jo det kan det vara, det är därför det är så viktigt att lyfta den här typen av frånvaro och undersöka orsakerna ordentligt.
– Men det är fortfarande inte okej att vara hemma för vilka småsaker som helst, är en medarbetare borta mycket måste man som chef ta det samtalet, göra en en utredning och skaffa en helhetsbild av läget och se till att medarbetaren få rätt stöd, säger Charlotte Valleskog.
Sju konkreta råd – så pratar du med unga medarbetare om att de är sjuka för ofta
