Känner du att du också borde synas ute i de sociala medierna – men du inte vet riktigt hur eller varför? Då är du inte ensam. Att vara aktiv på bland annat Twitter blir allt mer ett krav i professionella sammanhang. Men twittra inte utan att ha ditt syfte klart för dig.

Text: Eva Brandsma

Det finns en klick med några få tusen personer i storstäder som gjort det länge. De har tillhört en lite exklusiv skara som hängt med varandra i twittervärlden, kommenterat, debatterat och skapat sk stormar.

Men nu har den lilla mediavana klicken utökats rejält. Polisen, skyddsombud, , kommunledningar, kändisar, chefer … ”alla” är där.

– Det är bra att ta alla möjligheter till att kommunicera med medborgare, kunder och användare. Särskilt när det leder till att man också har en dialog, och inte bara ett top–down informationsflöde.

Twitter är ett sätt, menar hon, att få ta del av vad kunden, läsaren och medborgaren tycker är viktigt och vad de vill att just du ska bidra med.

Men man måste precis som med all kommunikation ha en strategi för aktiviteten.

Det första är att besvara frågan vem du vill vara på Twitter. Utan att veta det blir det ganska meningslöst ut ett kommunikationsperspektiv tycker Maria Georgieva.

– Det klart att man kan testa lite olika vägar men det rent strategiska kommer in när man bestämmer sig för vilket tonläge, vem man vill nå och varför. Då först blir det mer effektiv och värt mödan.

Ett vanligt problem är att man inte vet var gränsen går mellan sitt privata jag och sitt professionella.

– Det privata twittrandet får konsekvenser för det professionella. Som när en chef skriver att den har ångest inför ett möte nästa dag. Det blir väldigt märkligt för alla som ska vara med på det mötet…

Den stora skillnaden mellan twitter och facebook är att twitter generellt är en mer professionellt orienterad kanal. Dels eftersom du inte själv väljer vem som följer dig. Dels för att du själv väljer vem du ska följa. Här kan du också ohämmat bygga bilden av dig själv genom att välja att följa sådana personer du vill bli sedd med.

Facebook är mer inriktad mot vänner, där man kikar in i varandras privata sfär.

– Twitter är mer en kommunikationskanal än en dagbok.

– Men missförstå mig inte, bara för att man inte är privat betyder det inte att man inte är personlig. Det finns utrymme för starka personligheter på twitter.

Att vara personlig är till och med en av de viktigaste faktorerna för att nå ut. Men man ska akta sig för att lämna ut någon, inte sig själv, sin familj, sina hemligheter eller arbetsplatsens eller kollegornas.

Vad är syftet med att synas i twitter är en ytterligare en fråga att besvara. Syftet för en chef kan vara att visa upp verksamhet, skapa engagemang för aktuella frågor som berör din bransch, marknadsföring av både sig själv och organisationen. Att skapa intresse.

– Gör dig känd som en intressant aktör inom ett område för att på det sättet skapa intresse för din verksamhet.

Svenska Filminstitutets vd Anna Serner är ett bra exempel.

– Hon skapar ett eget innehåll i frågor som rör film så filminstitutet kommer ut. Det är intressant och därför för man det vidare som hon skriver. För folk som är intresserade av film är det naturligt att följa henne.

Marias uppmaning är att nyhetsvärdera omvärlden och filtrera den genom sitt eget perspektiv. Rent konkret kan det innebära att man uppdaterar sig på vilka aktuella hashtags som finns.

– För Anna Serner på Filminstitutet innebär det att hon har koll på hashtags som rör film. Hon kommenterar och på så vis skapar egna ”nyheter” utifrån sitt eget perspektiv.

Bara under hösten har Maria sett flera exempel på just detta. Registreringen av romer är ett. Enskilda poliser har bloggat och twittrat och gett sina egna perspektiv. Det har tillfört nya infallsvinklar till debatten, samtidigt som de kommit ut som sympatiska personer. Hon nämner också jurister som kommenterar den uppmärksammade våldtäktsdomen där sex pojkar friades i hovrätten för en våldtäkt på en 15–årig flicka. Och politiker som kommenterar budgeten och ger sin egen tolkning. De påverkar debatten och kan vrida den åt en annan riktning, menar hon.

– Det här kan man göra som chef var man än är. Jag skulle vilja se fler chefer som är så öppna och transparanta och delar med sig. För mig är det ett smart sätt att få uppmärksamhet kring sin verksamhet – att delta i debatten i frågor som ligger nära verksamhetens område.

Ett tips är alltså att aktivt söka information, söka upp aktuella och intressant hashtags och delta. Men inte oreflekterat. För ytterligare en strategisk fråga är just hur vi vill uppfattas på twitter. Om man vill vara en dialogdrivande aktör, ja då måste man vara aktiv själv. Man inte bara sprida artiklar eller länkar och lämna information om den verksamheten. Det blir enväga kommunikation, snarare informationsspridning än tvåväga utbyte.

– Då har man inte använt mediet till fullo tycker jag.

Tidigare hade man ofta en informationsperson som skötte kommunikationen utåt. Idag är det inte lika självklart. Det är ofta högsta chefen själv som syns utåt. Det är också vanligt att det är flera röster.

– Det måste man bestämma sig för – vem som ska synas och företräda organisationen. Och när man företräder organisationen är det just i organisationens intresse man skriver. Då är det inte släktfester och vinkvällar – då är det frågor som rör verksamheten – men också personligt präglat.

Att det är en person som står som avsändare istället för en organisation tycker Maria är bra.

– Det ökar trovärdigheten, transparensen och det blir mer personligt. Man kopplar också en person till ansvar. Denne kan stå till svars.

– Nackdelen är att om man kan upplevas dra sig undan om man inte deltar fullt ut. Man har inte heller kontroll på det som sägs eller frågas. På twitter kan det bli många trådar och du kan kanske inte vara med överallt.

Vanligt att man alternerar inom företaget eller organisationen vem som twittrar. Antingen anställda eller inbjudna gäster. Det kan man göra i andra forum också säger Maria och Dramaten som exempel där hela personalstyrkan turas om att lägga upp sina bilder på Instagram. Skådespelare, administrativ personal och städ.

– På ett personligt sätt kan man visa upp mer från verksamheten utan att skriva att det just är syftet. När det fungerar bra är att man kan uppfylla kommunikativa syften samtidigt som man kan sälja, marknadsföra och sprida nyheter.

Hur mycket tid tycker du att man ska lägga på det – tiden räcker ju inte till som det är?

– Det behöver inte ta så mycket tid om man har en plan och bestämmer sig när det är bra. Tidigt på morgon och på kvällen är bra tycker jag för då tittar folk. Om du får snurr på ditt twitter – vilket kan betyda att du blir delad av andra och andra för det du skriver vidare och kan du få spridning utan att behöva göra så mycket själv.

Varför man överhuvudtaget ska vara på Twitter är kanske den viktigaste frågan av alla. Om man inte kan besvara den med mer än att ”alla är där” är det lite tunt. Även om Maria tycker att idag finns den en självklarhet att större verksamheter ska finnas där ”folk” finns.

– Det förväntas att du som chef också syns i sociala medier.

Om man vill nå unga är det ett måste att finnas i sociala medier.

– Jag tycker att det är viktigt att myndighetspersoner finns där unga finns och plockar upp det unga pratar om. Det är också ett sätt att visa att man är aktuell.

Säg att du jobbar som socialsekretare, vilket behov skulle du ha att finans på twitter?

– Visa att vi finns – tala om att unga kan kontakta en mottagning till exempel om de har ett problem. Var vi finns, att vi finns, varför vi är bra.

– Var med i debatten och skriv någon om varför det är dåligt med registrering av romer. Det är sätt att visa var man står.

Egentligen menar Maria handlar det här inte alls om twitter. Det handlar om att göra upp med hemlighetshållandet. Visa att man är transparant, visa vad man står för, vad man gör och att det inte är ett dugg farligt att visa upp det.

Marias allra viktigaste budskap är att man ska ta steget fullt ut och gå från monolog till dialog. Ställ frågor. Ta reda på vad andra tycker om din verksamhet och vad du ska satsa på.

– Fråga dina läsare på twitter vad de vill se i Chefstidningen. Vilka teman engagerar? Då slipper du kläcka alla idéer själv och du involverar läsarna.

Den största risken, som vi också ser en hel del av i sociala medier, är skrytet och självbespeglingen. Marias råd är ”bli inte Snövits styvmor”.

Med det menar hon att undvik att stirra dig blind på hur du själv kommer ut. Lyssna på andra, plocka upp andras trådar och debatt.

– Snövits styvmor tittade i spegeln för länge och var bara intresserad att få sin egen skönhet bekräftad.

Bara för att du har en plattform på nätet – bli inte uppfylld av den. Ta kontakt med andra. Glöm dig själv.

– Det är samma kommunikationsteori som gäller här som alla kommunikation – man kan stryper ett samtal om man driver en tes hårt men inte frågar någon annan om vad den tycker. Autokommunikation är ganska ointressant.

Ohemliga polisen

Syftet var att öppna en dörr till medarbetarna, men han skapade ett fönster för allmänheten att kika in på polisens vardag.

Peter Ågren var först ut som polis att twittra om verksamheten i november 2011. Då var han chef för utryckningssektionen inom Södermalmspolisen. Han såg twitter som ett bra sätt att hålla kontakten med medarbetarna då de satt ute i radiobilarna.

– De satt ju ändå där med sina mobiltelefoner och då behövde jag inte vänta på att du skulle in och öppna datorn för att få kontakt.

Att någon utanför polisen skulle vara intresserad hade han inte en tanke på. Men som en intern kanal höll det i ”en kvart”. Snart spred sig intresset för att följa polisen.

– Det blev ett sätt att nå ut med hur vår vardag ser ut och att skapa en annan förståelse för vårt jobb. Media skriver ju enbart om ingripanden men vårt jobb är så mycket mer. Det kommer vi ut med genom sociala medier.

De senaste tre åren har twitter som fenomen vuxit enormt. Aktiviteterna på sociala medier för polisens räkning har också utvecklats.

Det finns strategiska tankar runt twittrandet idag som inte fanns då han började.

Peter Ågren själv är mindre aktiv idag. Dels är han nu tf chef för Södermalmspolisen sedan ett och ett halvt år. Hans uppgift idag är att kommunicera det strategiska i polisens arbete, om kontakten med andra myndigheter och samspelet mellan politiken och samhället. De som jobbar operativt twittrar om insatserna och polisingripanden.

Fördelarna med twitter är att man öppnar upp för en dialog med medborgarna, istället för att bara lämna information. Men dialog i all ära. Ibland vill han bara stänga ner twitterkontot.

– Det är inte alla medborgare som klarar av att ha en vettig dialog. Ibland blir vi bara en spyhink.

Peter menar att man inte ska svara på allt – till exempel svarar han inte på fotbollssupportrars kommentarer.

När det fungerar som bäst tycker han själv är när de skickar ut frågor – om trygghet eller var hastighetskontroll bör läggas.

– Då får vi ett mått på vad ”vanligt” folk tycker och hur många de är. Det känns mer meningsfullt.

Under de tre åren södermalmspolisen har twittrat har de fått många följare och flera polisdistrikt har hakat på. Rent konkret har tweetsen sett olika ut. I början med en neutral avsändare utan bild.

- Men det upplevdes som fejk.

Ganska snart insåg Peter Ågren och hans kollegor att foto var bättre, det blev personligare och man kunde se att avsändaren var på ”riktigt.

Funktionen från att vara en intern informationskälla, till att ge allmänheten insyn i polisens vardag har sedan utvecklats till ett nätverk med viktiga samhällstjänster. Ambulans och Södersjukhuset twittar till exempel också.

– Vi kan hjälpa folk att komma rätt och hänvisar till varandra. Det skulle vara bra om fler aktörer i samhället klev ut och deltog, som socialtjänsten.

Problemfritt är det dock inte. Som chef säger Peter Ågren att han alltid är lite nervös vad folk i de egna leden skriver.

– Det är så lätt att man uttrycker sig tokigt. Men ju mer man tänker på det och blir försiktig, desto tristare och mindre personligt blir det.

Men menar han, även om en medarbetare twittrar i eget namn ”privat”, är man alltid en representant för sitt yrke och sin arbetsplats. Det kan vara svårt att få folk att inse ibland, inte bara inom polisen utan inom alla branscher.

Nyligen fick polisen kritik för att de skrivit att de jagade en man med ”romskt” utseende.

– För oss innebär inte det att vi pekar ut en hel etnisk grupp, det innebär att vi söker en person med ett visst utseende och att vi kan utesluta andra.

– Det är nog sunt att vi tvingas diskutera hur vi använder beskrivningar av folk och vi får lära oss den hårda vägen.

Aktivitet i sociala medier är här för att stanna, det är Peter Ågren övertygad om, även om själva forumet kommer att ändras och utvecklas.

– Har man öppnat upp för insyn och transparens kan man inte stänga igen.

Så här gör du:

Skapa konto

Följ andra för att bli följd – börja gärna följa konton som du vill ska följa dig, sök upp dina vänner.

Vilka vill du interagera med?

Använda aktuella #-taggar

Skriv och dela andras tweets

Skapa närvaro

Twittra några gånger per dag eller per vecka beroende på din ambitionsnivå.

Ställ frågor till andra

Stärk dina medarbetare genom att sprida det de skriver vidare.

Tänk på att: