Mätningens tidevarv

Mål och mätning, styrning och kontroll har blivit allt viktigare ledord i de flesta verksamheter. Å ena sidan ett sätt att säkerställa att verksamheten styrs åt rätt håll med de resurser som står till buds, å andra sidan något som tar tid från andra delar av ledarskapet. Tydligt är att chefer blir alltmer upptagna av att rapportera resultatmått och administrera system.

Text: Helena Lindh

– Det här är mätandets tidevarv. Vi pratar om evidensbaserad verksamhet och då måste man fatta beslut baserade på fakta. Samtidigt finns det mer än nog med nyckeltal, nu handlar det mer om att göra något av dem, säger Lars Liljedahl, chef för vård- och omsorgsförvaltningen i Östersunds kommun.

Han ser värdet av att kunna följa upp och mäta och menar att det är en förutsättning för att styra verksamheten. Samtidigt är han självkritisk och menar att han som förvaltningschef har ett ansvar att stanna upp och analysera de nyckeltal som samlas in. Att fokusera på det som är viktigt och hitta mått för det, inte mäta det som enklast låter sig mätas.

Arbetslivsforskaren Lisa Björk visar i sin avhandling hur första och andra linjens chefer i kommuner sitter fast i en mängd olika uppföljningssystem och rapporteringar som ska göras. Det tar tid från kärnverksamheten och från andra, kanske viktigare, aspekter av ledarskapet.

– Det råder brist på översyn på den strategiska nivån i kommunerna, säger hon.

Författaren och journalisten Kristina Mattsson är inne på samma spår i den nyligen utkomna boken Välfärdsfabriken. Hon konstaterar att det som kallas kvalitetssäkring inte kan säkra den kvalitet som bärs av erfarna medarbetare. New Public Management och ett utbrett systemtänkande förstör mer än det tillför. De många IT-systemen skapar stress istället för att vara det stöd i arbetet.

Kommunal verksamhet har en mängd krav att leva upp till. Det är dels lagkrav, som till exempel socialtjänstlagen eller arbetsmiljölagen, men också lokala direktiv från den politiska nivån eller krav från personal, anhöriga och brukare. Enligt forskaren Lisa Björk är det mål som överskuggar alla andra mål budget i balans.

Lars Strid är projektledare på Sveriges kommuner och landsting, SKL, inom området kvalitet och resultat. Han tror att framtiden kommer att bjuda på än mer mätning och uppföljning.

– I dag har vi för stort fokus på kontrollerande mått i förhållande till de mått som är viktiga ur brukarens perspektiv. Vi samlar in otroligt mycket ”skrotinformation” i stället för att se till riktiga resultat.

Han har full förståelse för att chefer och anställda i kommuner upplever en trötthet när det gäller att rapportera och sammanställa resultat, särskilt som flera av måtten inte bidrar till att förbättra och utveckla verksamhetens kvalitet. I framtiden behövs bättre kunskaper om hur måtten kan användas för att förbättra resultaten.

– Den kunskapen får man inte i en siffra, utan det är en viktig kunskap som man måste förvärva, säger han.

Lars Strid menar att uppföljningen bör ägnas sådant som är viktigt för brukaren. Först då kan resultatmåtten i kombination med analys vara till hjälp när det gäller att förbättra kvaliteten i en förskola eller ett äldreboende. Lars Liljedahl vid Östersunds kommun är inne på samma spår. Att välja några få, men viktiga mått, är något han försöker driva i sin förvaltning.

Vad kan då de chefer göra, som sitter fast i krav på rapportering av olika resultatmått? Våga prioritera, tycker förvaltningschefen Lars Liljedahl. Utgå från det som är fokus i uppdraget och för vem verksamheten finns till. Om det ändå är svårt att prioritera måste chefen söka stöd hos överordnad chef och kollegor. Arbetslivsforskaren Lisa Björk tycker däremot att alltför många prioriteringar faller på enhetschefer och mellanchefer. Diskussionen måste i stället föras högre upp i organisationen.