En kvarts miljon svenskar beräknas vara spelberoende. Ett beroende som inte luktar, som inte syns, men som orsakar mycket lidande.

Samtidigt genererar spelindustrin stora pengar till idrottsrörelser, statskassan och nykterhetsrörelsen.

Text: Åsa Ohlsson

Det är när man tappar kontrollen och omdömet. När man inte kan sätta spelandets realiteter före riskerna. Så definierar Vladislav Savic spelmissbruk. Han borde veta, han är själv spelmissbrukare, om än idag spelfri.

Spelande ledde till att han gjorde sig skyldig till förskingring hos sin dåvarande arbetsgivare Sveriges Radio, och blev uppsagd. Idag står han utan jobb, utan bostad och utan tillgångar. Men det fanns signaler på att han inte mådde bra.

Under våren har Vladislav Savic gett ut boken ”En korrespondents bekännelser – om spelmissbruk, ångest och vägen tillbaka” på förlaget Fri Tanke.

Med den vill han att hans döttrar ska kunna läsa hans egna ord om vad som har hänt. Men först när döttrarna blir vuxna. Han vill också väcka debatt om samhällets syn på spel.

– Många ”goda verksamheter” är beroende av spel, både idrottsrörelsen och nykterhetsrörelsen till exempel. Vad händer om spelandet minskar och upphör? Får dessa rörelser mindre pengar då?

När Vladislav Savic tittar tillbaka på sitt liv, ser han att spelande eller arbetsnarkomani har fungerat som en flykt i jobbiga situationer, vid pappans död och vid sin egen cancersjukdom. Senare som kulmen på en längre tids stressigt arbete där han blev vittne till mycket lidande, bland annat som Sveriges Radios korrespondent under Balkankriget.

Han beskriver att en stor arbetsbörda med många svåra situationer och obefintligt stöd från arbetsgivaren gjorde att han mådde dåligt. Han kände sig utbränd och deprimerad, och hans spelande gick helt överstyr när han blev korrespondent i Aten 2010. Där bodde han utan sin familj och det var där han började spela för företagets pengar.

– Beteendet hos en spelmissbrukare skiljer sig inte särskilt mycket från andra missbrukare. Det finns fler likheter än skillnader. Men spelmissbruk är svårare att upptäcka, det luktar inte, det syns inte. Men visst finns det några saker som är speciellt för spelmissbruk, säger Tommy Strömstedt som är aktiv i Spelberoendes förening i Malmö och arbetar som rådgivare i missbruksfrågor för fackförbundet Unionen. Själv är han spelfri spelmissbrukare och nykter alkoholist sedan nio år.

– En signal är kollegan som gärna sätter igång ett spelbolag och som gärna är den som håller i det. En som tar alla tillfällen i akt till att spela. En annan signal är den ständiga jakten på pengar. Man lånar pengar, tar kanske förskott på lönen, är sen med att betala tillbaka lånade pengar.

– När jag är ute och pratar med arbetsgivare och skyddsombud brukar jag säga att man inte ska stirra sig blind på signalerna på missbruk, utan fokusera på signalerna på ohälsa, som stress. För de signalerna är i stort sett desamma, säger han.

Tommy Strömstedt efterlyser en diskussion i arbetslivet bland chefer, medarbetare och skyddskommittéer, att man på allvar diskuterar riskbeteende. Hur är det för en arbetsplats att ha en anställd med riskbeteende som arbetar med säkerhet eller ekonomi? En viktig insikt är att det inte är personen utan beteendet som ska bort.

Vladislav Savic skyller inte på sin tidigare arbetsgivare för spelmissbruket.

– Men det föregicks av att jag gick in i väggen, och att jag var deprimerad. Då hade jag kunnat få hjälp. Men hade det påverkat mig? Jag vet inte, men det hade knappast skadat.

Om det hade rört sig om ett annat missbruk, som alkohol, så är Vladislav Savic övertygad om att han hade kunnat räkna med annat stöd och hjälp från sin arbetsgivare.

Tommy Strömstedt, Unionen, bekräftar Vladislav Savic bild av att spelmissbruk och alkoholmissbruk betraktas på olika sätt.

– Ja, det vet jag av egen erfarenhet. Att vara alkoholist är skamligt fortfarande, men när man som alkoholist varit på behandling eller självhjälpsgrupper, så möts man av mycket omsorg.

– Men som spelare så finns det inte på kartan att man bemöts med någon som helst respekt. På arbetsplatsen blir man en pajas som gjort av med sin lön trots att den precis betalats ut, säger han.

Det finns inga officiella siffror, men Tommy Strömstedt säger att bland dem som arbetar med spelmissbruk ser man att den typen av missbruk oftare leder till kriminalitet än till exempel alkoholism.

– Man börjar plocka ur syltburken på jobbet, alltid med förutsatsen att betala tillbaka när vinsten kommer.

Tommy Strömstedt är idag med i Gamblers Anonymous och har gått på självhjälpskurser. Han fick också hjälp på sin dåvarande arbetsplats att ta itu med sitt spelmissbruk. Men han märker att även på arbetsplatser där man stöttar medarbetare med spelmissbruk talar man tyst om det. Det finns en stor osäkerhet hur man ska hantera problemet.

När Vladislav Savics arbetsgivare upptäckte förskingringen år 2011 blev han uppsagd. Han dömdes till grov förskingring med påföljden skyddstillsyn och vård. I hans hemkommun fanns kommunal öppenvårdsbehandling, som han hade deltagit i något år tidigare.

– Jag ville följa den behandlingen igen, men eftersom det fanns andra i kön, så fick jag inte det.

Utan arbetsgivare som betalar vård är det inte möjligt för honom rent ekonomiskt att få tillgång till annan vård. Nu går Vladislav Savic i terapi hos en terapeut med mycket erfarenhet och kunskap om spelmissbruk. På krita.

Nya missbruksregler på gång

Spelberoende klassas inte som diagnostiserat missbruk I Sverige. Men reglerna kan komma att ändras inom kort.

Text: Åsa Ohlsson

Spelberoendes förening har i tio år arbetat för att få till en förändring av socialtjänstlagen. Men spelindustrin är en mäktig industri. Svenska spel drar in 5 miljarder till statskassan. Av detta går cirka en halv procent, 29 miljoner, till Folkhälsoinstitutet. Det är de pengar som ska fungera som moteld mot en spelindustri som syns överallt i samhället. Till detta kommer dataspelsmissbruk som drabbar fler och fler unga. De flesta samtal som kommer till Spelberoende förenings stödtelefon handlar om just dataspelsmissbruk.

Idag är alkohol- och narkotikamissbruk grund för ekonomiskt bistånd, men inte spelmissbruk. Dagens vård av spelmissbrukare är väldigt godtycklig, vissa kommuner bryr sig, men i de flesta kommuner bryr man sig inte, det finns ingen vård att tala om på många orter. Nu står förhoppningen till en uppdatering av det amerikanska klassificeringsverktyget för psykiatriska diagnoser, kallat DSM 5 som kommer under våren. Kanske kan det förändra lagstiftningen.

DSM 5 påverkar WHOs riktlinjer för diagnossystemet i sin helhet, ISD 10, som är de riktlinjer som i sin tur gäller i Sverige.

– Det kommer att ge en annan status åt spelberoende i Sverige, eftersom spelberoende då lyfts upp från att vara en impulskontrollstörning till ett beroende, i paritet med alkohol- och narkotikaberoende, säger Ulf Malmström, samordnare på Socialstyrelsen.

– Någon förändring av lagar sker inte per automatik, men det är väl lämpligt att regeringen då tar upp eventuell förändring av socialtjänstlagen.

Den 31 maj lämnar Socialstyrelsen dessutom en rapport på ett regeringsuppdrag om vård och behandling av spelberoende. Uppdraget gäller inte bara lagstiftningsfrågor utan även när det gäller frågor som har betydelse för vård och behandling, till exempel en kunskapsöversikt, vilka metoder som finns och hur de fungerar. Rapporten är inte klar, men någon form av kunskaps- och kompetenscentrum för spelberoende kommer att föreslås enligt Ulf Malmström

Vladislav Savics råd till arbetsgivare:

”Se spelmissbruk ur ett humant perspektiv. Och försök se ohälsan innan det gått så långt. Både ekonomiskt och arbetsmässigt tjänar arbetsplatsen på det, bortsett från det humana perspektivet.”

Tommy Strömstedts råd till arbetsgivare:

Ta fram en policy om hur er arbetsplats ska förhålla sig till spel. Vad är spel? Är det lotter? Datorspel? I det arbetet bör ingå att ta upp all sorts riskbruk.

Ta hjälp av personer med kunskap om spelmissbruk för att lära er mer.

Fakta: Spelmissbruk ingen grund för ekonomisk bistånd idag

Socialtjänstlagen 3 kap 7§

7 § Socialnämnden skall arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel.