Det är en turbulent tid för våra politiska ledare. Statsministern sitter säkert, men i flera andra partier svajar det mer eller mindre i ledningen. Först ut att ersättas är socialdemokraternas Mona Sahlin, tätt därpå Miljöpartiets språkrör.

Text: Åsa Ohlsson

”Det ställs nästan omänskliga krav på en partiledare idag”. Det säger Ingvar Karlsson, f d pariledare (S). ”Det mediala trycket har ökat under senare år, och det ställer ännu större krav än på min tid” är folkpartiets f d partiledare Bengt Westerberg. ”Väljarna är lättare att få med sig än partiet” tycker Gudrun Schyman, med erfarenhet som partiledare för två partier, Vänsterpartiet och FI.
Någon som pallar trycket, kan ena, kommunicera, vara ödmjuk och en kraftfull ledare. Samtidigt.
Jenny Madestam, statsvetare vid Stockholms universitet, har skrivit sin doktorsavhandling om partiers ledarideal. Olika partier vill ha olika slags ledare.
– Det går inte att komma ifrån att en socialdemokratisk ledare måste ha starkt förankring i partiet.
Den måste känna vad rörelsen vill i ryggmärgen. Det kan hända att det skiljer en socialdemokratisk ledare från andra partiers ledare. Rörelsen är viktigare än person, medan det är tvärtom hos andra.
Jenny Madestam menar att det är skillnad på vilken partiledare socialdemokraterna borde söka efter och vad de kommer att söka efter. För samtidigt som det traditionellt socialdemokratiska tänkande finns kvar, är det mycket som är på gång att förändras i partiet. Förnyelsen bubblar under ytan.
– De yngre söker efter en person med kommunikativ förmåga. Det är viktigt för att nå ut till väljare och då blir det också mer fokus på det individuella hos en ny ledare.

Ledarrollen inom socialdemokratin har traditionellt varit dubbel enligt Jenny Madestam. Eftersom partiledarrollen oftast även har inneburit statsministerposten har ledaren uppfattas som en hövding, en klar ledare. Men det har varit lika viktigt att uppfattas som en kompismamma eller pappa, en som inte tror att den är förmer än andra. Ödmjuk och auktoritär på samma gång.
Jenny Madestam tycker att socialdemokraterna borde leta efter en person som har idéer och visioner om hur samhållet ska se ut i framtiden, en person med mod att förverkliga och driva dessa idéer. Detta tillsammans med en kommunikativ förmåga på två plan: till medlemmarna så väl som till väljarna.
– Det är ju väljarna som dumpat partiet, man måste flörta med dem som tidigare röstat socialdemokratiskt men inte längre gör det. Många socialdemokrater vet säkert detta, medvetet eller undermedvetet, men vågar kanske inte säga det.





Vad krävs av en politisk ledare idag?


Bengt Westerberg, partiledare för Folkpartiet 1983 – 1995.

– Det mediala trycket har ökat under senare år, och det ställer andra krav än på min tid, säger Bengt Westerberg.
Han tycker att han själv hade förmågan att hantera media under sin tid som partiledare, men han är inte säker på om han hanterat dagens medielandskap lika bra. Fler och nya sorters medier ökar kraven på tillgänglighet, och då ökar också trycket på partiledaren – trots att många partier pratar om att fördela arbetet på flera personer.
– Då gäller det att man har bra stöd runt omkring sig, sakkunniga och folk som förstår sig på att hantera media
Bengt Westerberg betonar att partiledarerollen inte bara om att hantera media.
– En ledare ska kunna handskas med interna processer, kunna lyssna men samtidigt sätta ner foten, kunna övertyga och få med sig andra.
Något som är viktigt är att en partiledare ska försöka se lite längre än de omedelbara konsekvenserna av olika beslut. Och ha en analytisk förmåga och kunna analyser sina meningsmotståndare.
– Det var något som var viktigt i förhandlingssituationer, att förstå den andra partners drivkrafter. Det tycker jag att jag var rätt bra på.
Kommer unga att ställa upp på de krav som ställs på en partiledare?
– Det finns stora möjligheter att påverka och att genomföra saker. Själva ledarskapet i sig är en lockelse, och det finns troligen tillräckligt många som är lockade av det även i framtiden.



Gudrun Schyman, partiledare för Vänsterpartiet 1993- 2003 samt för Feministisk initiativ 2005- 2011.

Som partiledare gäller det att man vågar ligga steget före och våga utmana inom partiet.
Det säger Gudrun Schyman på frågan om vilka egenskaper en framtida partiledare för socialdemokraterna bör ha. Själv, erfarenhet som ledare för två partier, tycker hon idag att det är oftast är lättare att få med sig väljarna än partiet.
– Partiet är den största bromsklossen, det är där den stora utmaningen ligger.
Partiledarrollen kräver alltså en modig, kreativ och självständig person och det tror hon är speciellt svårt inom socialdemokratin:
– Socialdemokraterna bör alltså välja någon som ska kunna utmana inom partiet, samtidigt som partiet ser sig som en familj – och en familj kräver lojalitet.
Gudrun Schyman återkommer till ordet mod. Mod, inte bara hos den som blir partiledare, utan också hos dem som väljer den nya partiledaren. Att välja en partiledare är att få en chans till förnyelse.
– Mona Sahlin gjorde mycket förnyelsearbete men hon hade samtidigt inget förnyelsemandat. Det måste socialdemokraterna göra upp med.
Förutom självständighet i förhållande till organisationen betonar hon vikten av att ha ett eget liv som inte är partiet och politik.
Hon menar också att det inte är några speciella kvalifikationer som man ska leta efter hos en framtida partiledare.
– Den viktigast kvalifikationer är att man får fullständigt förtroende. Därefter blir man kvalificerad under tiden, genom arbetet. Samtidigt omger man sig med sakkunniga som kan mer än man själv, som är självständiga, kritiska och som vill vara med och förändra.
Kommer människor i framtiden att ställa upp på de krav som ställs på en partiledare?
– Kraven bestämmer man ju själv. Men visst det finns krav att man ska vara tillgänglig hela tiden, men det är man själv som sätter upp gränserna.



Ingvar Carlsson, partledare för socialdemokraterna 1986-1996.


På en partiledare ställs stora, nästan omänskliga krav. Det konstaterar Ingvar Carlsson som själv var partiledare under tio år. För att klara av det måste man enkelt uttryckt vara en bra ledare.
– Är du inte en bra ledare kan du inte leda en regering eller en riksdagsgrupp.
Ingvar Carlssons lista på en bra ledare är lång. Bland det viktigaste är att vara kunnig, ha gott omdöme, vara slitstark och kunna kommunicera.
I dagens värld blir det dock kanske nästan lite för mycket fokus på just kommunikationsförmågan.
– Sen gäller det att en ledare lever som den lär. Det skapar förtroende hos medborgarna.
Ingvar Carlsson poängterar att det finns många olika typer av ledarstilar, den som han själv tror är effektivast är lagledaren - den som får andra människor att växa.
Men på 80-talet, när Ingvar Carlsson blev partiledare, säger han själv att lagledarrollen inte var ett självklart ledarideal. Han beskriver det som en tid då många tyckte att det bästa var en ledare som pekade med hela handen.
– Jag bestämde mig väldigt snabbt för att använda den stil som jag trodde på och som passade mig. Och det visade sig rätt så framgångsrikt.
Sverige är en folkrörelsedemokrati och många partiledare har gått den långa vägen inom ett parti. Trots det utesluter Ingvar Carlsson inte att unga kan bli partiledare.
– Men speciellt inom socialdemokratin är det en lång väg att gå. Att vara partiledare är inget man lär sig snabbt. Det krävs lång träning inom partiet för att kunna bli partiledare.