Det tyska lärlingssystemet, den finska skolan och den svenska modellen - det är tre hörnstenar i Anders Borgs framtidsbygge.

Text: Eva Brandsma

Finansministerns rum är stort och ljust med en hänförande utsikt över stadshuset och Riddarfjärden som badar i solglitter. När Chefstidningen tittar in på sin femtonminutersintervju har departementet just flyttat hit. Skålar med salta pinnar och chips vittnar om inflyttningsfesten dagen innan.

Vi får ta bilder i rummet men inte på skrivbordet där foton på barnen står. Däremot kommenterar Anders Borg ett inramat gruppfotografi. Det är det gänget som arbetade med honom 2006, hans första år som finansminister.

– Det är väldigt få kvar, vi har en hög omsättning på folk, hela 27 procent lämnade förra året.

Det ska vara exakta siffror, det är inte en ”fjärdedel” eller ”runt 30” som gått till andra jobb – det är just 27 procent. Exaktheten – riktig eller inte – bidrar till att Anders Borg ofta uppfattas, eller vill uppfattas, mer som en tjänsteman, en ekonomisk expert snarare än en politiker.

Men skenet bedrar. Anders Borg har en lång rad av politiska uppdrag inom moderaterna och han gick med i MUF redan på gymnasiet och under ett par år var han vice ordförande. Han har bland annat arbetat för Carl Bildt som politisk sakkunnig, varit kanslichef och chefsekonom för moderata samlingspartiet och han var en av arkitekterna vid sidan av Reinfeldt i bygget av de Nya Moderaterna.

Det finns ett filmklipp från 1998 på YouTube där en mycket ung Anders Borg är med i teveprogrammet Diskutabelt med Robert Aschberg. Anders Borg reser sig och säger att om han en dag skulle blir statsminister skulle han inte göra ett ”jota”, utan folk skulle få göra precis som de ville utan att staten la sig i.

Nu är han ju inte statsminister utan finansminister (för övrigt den längsta anställning han haft.) Och passivitet är inte det som hjälper unga just nu, där arbetslöshet och utanförskap är kanske det största problemet både vi och Europa har just nu.

Sverige med sin relativt goda ekonomi har fortfarande hög arbetslöshet bland unga, även om siffrorna sjunkit något. I juni låg Sverige strax under EU-snittet på 23,8 procent. Grekland, Spanien och Kroatien ligger högst med en ungdomsarbetslöshet på över 50 procent.

Tyskland är bäst i EU-klassen med sina 7,5 procent i juni.

Anders Borg vill tona ner krisen för svensk del och menar att ett av de stora problemen handlar om att det tar för lång tid att komma ut på arbetsmarknaden efter avslutade studier – om det så är gymnasiets yrkesutbildning eller efter en akademisk examen.

– I Tyskland med sitt lärlingssystem har man en snabbare och enklare övergång från studier till yrkesliv. Man kan korta den här perioden av onödig arbetslöshet som vi har i Sverige genom att införa ett liknande system.

Under sommaren har flera hyllat det tyska systemet. I Tyskland är konkurrensen nu hård om de unga lärlingarna och man lockar med fria bilar och telefoner enligt Svd den 14 augusti.

Här hemma ska arbetsgivare lockas att anställa unga med rejält sänkta arbetsgivaravgifterna för den som tar emot lärlingar och betala ersättning för handledning under introduktionstiden. Lärlingen själv får 75 procent av den kollektivavtalsenliga lönen under lärlingsperioden. Borg vill förtydliga att det inte handlar om att sänka ungdomslönerna generellt, utan att man under lärlingstiden får en del av lönen.

– – Vi ska akta oss för att sänka lönetrappan, vi är ett höglöneland och ska fortsätta att vara det.

Lärlingssystemet ska även finnas för akademikeryrken tycker han. Det kommer ske stora förändringar vad det gäller att få ut unga snabbare på arbetsmarknaden de kommande fem åren tror han. Redan till årsskiftet bör man inom bland annat handel och restaurang vara redo att införa lärlingsintroduktion.

– – De introduktionsavtal som vi nu är på väg att bygga upp, i kombination med en starkare arbetsmarknadskoppling i fler utbildningar tror jag att vi är på väg i rätt riktning med vårt kompetensförsörjningssystem.

Anders Borg vill också styra mer hur utbildningsplatser fördelas och göra en starkare koppling till arbetslivet redan under studietiden. Och satsa tidigare på dem som inte klarar målen i skolan med stödinsatser.

– – Titta på Finland – där är de betydligt bättre än oss att ge stöd tidigt till dem som inte klarar till exempel matten. Finska skolan drar ifrån både Norge och Sverige, de har ett mer strukturerat och undervisningstätt system.

De första åren vid makten var Anders Borg känd för att hålla hårt i statens plånbok. Nu talar han mer om att satsa på tillväxt och utbildning för att klara oss in i framtiden. Vi behöver innovationer inom teknologi och andra områden.

– Gemensamt för de länder som vuxit över tiden är tre drag. Marknadsekonomi med öppenhet mot omvärlden. Satsning av offentliga medel på utbildning, infrastruktur och barnomsorg. Och det tredje ett framtidsorienterat ledarskap som är öppet för förändringar och teknologi.

Kreativa miljöer menar han samlas ofta i kluster – varför vet man egentligen inte, har han hört. Men med den tanken vill att man fortsätter att satsa på kreativa center i Malmö, Göteborg och Stockholm där man satsar ännu mer på infrastruktur, utbildning och har en bostadsmarknad som fungerar och rör på sig – här skrattar han till. Rörlighet är inte det som utmärker bostadsmarknaden i storstadsområdena.

Anders Borg själv hoppade av gymnasiet med en etta i matte (!) – och pluggade klart på Kom Vux efter att ha arbetat ett tag.

– Sverige satsar mycket på vuxenutbildning och det gör vi fortfarande. Det är bra, men vi har tagit bort möjligheten att läsa upp sina betyg. Det är väl också bra, men ibland tycker jag att det är lite väl tufft.

Sista tentan gjorde han 2001 – då hade han studerat arton terminer på högskola och universitet – filosofi och nationalekonomi bland annat.

– Förutom två terminer har jag alltid jobbat samtidigt som jag har pluggat säger han snabbt, när jag undrar om det var samhällsekonomiskt försvarbart att han stannade så länge i studier.

Det sägs ju om dig att du har en enorm arbetskapacitet – och att du kräver det av dina medarbetare?

– Jo men man kan vända på det – som finansminister måste man ha en enorm arbetskapacitet därför att departementet har det. Otroligt många, kompetenta effektiva och leveranssäkra människor som arbetar här– de kräver det av mig!

Varje kväll får han med sig en eller två pärmar med dokument att läsa. Nästa dag sitter en rad av medarbetare och andra grupper utanför dörren som får fem eller tio minuter på sig att prata.

– Så ska jag säga något klokt och genomtänkt, ge besked och väga av. Sedan kommer nästa grupp in. Så fortsätter det hela dagen med avbrott för lunch. Som ett pågående seminarium.

Han försäkrar att han tycker att det är kul och ser ut som om han menar det. I veckorna bor han i Stockholm, vilket förmodligen är en förutsättning för att klara av jobbet. På helgerna åker han hem till familjen i Katrineholm.

Om sig själv som chef säger han att ställer höga krav på kvalitet men också ger stor frihet till medarbetarna.

– –Jag tycker att det är viktig att vara påläst, noggrann och ta besluten på allvar. Eftersom vi är så kunskapstunga som vi är med ett stort antal disputerade personer, måste jag leda organisationen utifrån värderingar, strategier och inriktning snarare än detaljstyrning. Det är ju inte jag som gör alla rapporter och prognoser. Det innebär att man måste ge en väldigt hög frihetsgrad åt människor. –Jag ställer nog höga krav på kvalitet men jag ger stor frihet tror jag.

Pressekreteraren nickar instämmande.

– –Och du är tydlig, lägger hon till.

– –Jo medarbetarna gillar när vi är tydliga. Vi jobbar ofta under högt yttre tryck och då vill man veta vart man är på väg.

Borgs chef heter Fredrik Reinfeldt, tillika god vän. Ledarskapsteorier avråder ofta från kompisrelationer mellan chef och medarbetare - i praktiken vet vi dock att det inte alls är ovanligt Och att ha en vän som chef fungerar mycket bra försäkrar han. Åtminstone om det är Fredrik Reinfeldt vilken han beskriver som lugn, trygg i sig själv samtidigt strategisk och långsiktig.

– Tempot dras liksom ner när man sig sätter sig ner för att prata igenom en fråga säger han.

–Det leder till att bra beslut fattas.

//Slut text//