Socialsekreteraren har kunskapen – politiker tar besluten. Hårddraget ser det ut så inom socialtjänsten när det handlar om komplicerade barnavårdsärenden och tvångsvård till exempel. Det är dags att ändra på det, tycker Marianne Saur Heldlund, socialchef i Sundbyberg.

Text: Eva Brandsma

I en färsk rapport som Novus gjort på uppdrag av Akademikerförbundet SSR undersöktes hur chefer inom individ och familjeomsorgen ser på politikerinflytandet bland annat. Den samlade bilden är de ser både för– och nackdelar med är att politiker fattar de faktiska besluten i individärenden.

Titti Fränkel, utvecklingschef inom socialt arbete på Akademikerförbundet SSR, är en smula förvånad över resultatet.

– Vi hade för oss att cheferna skulle ha en mer negativ inställning till politikerinflytandet än de har.

Ungefär hälften av de tillfrågade cheferna uppger att de tycker att det är negativt, en fjärdedel att det är positivt och en fjärdedel ör neutrala.

– Det pekar på att de är en trygghet för cheferna och en säkerhet för medborgarna att politikerna har insyn i svåra ärenden.

Men det är många som tröttnat på ordningen. Kanske var det rätt 1903 då man i Sverige beslöt att ha politiskt inflytande för att säkra medborgarintressen inom dåvarande fattigvården. Övriga Europa gick en annan väg där man prövar besluten i domstolar.

– Lagar man stiftar och beslut man tar tenderar att gälla väldigt länge, säger Hans Swärd, professor i socialt arbete på Socialhögskolan Lund. Därför måste de vara nog genomtänkta, de ska ofta hålla i över 100 år.

Det höjs också allt fler röster att det är dags att ändra på lagen. Ett sätt är att göra socialsekreterare till ett legitimationsyrke. Så som läkare och psykolog, vilkas beslut inte överprövas.

– Vi tycker att professionen har kommit så långt att det är dags för politiken att släppa taget om detaljerna, säger Titti Fränkel. Politiken bör i första hand ägna sig åt budget.

Akademikerförbundet SSR har drivit legitimationsfrågan för socionomer många år nu. Även om legitimation inte direkt hänger ihop med minskat politikerinflytande menar Titti Fränkel att en legitimation ändå skulle ha den effekten att professionen stod mer självständig.

– Ett legitimationsyrke innebär en garanti för klienten att man har rätt kompetens och utbildning för att fatta ett underbyggt beslut i ett svårt fall. Det innebär också att man ställs till svars för de beslut man tas, man kan förlora legitimationen om man missköter sig. Vi socionomer är mogna och beredda att ta det ansvaret.

Redan i dagarna tas ett steg mot större självständighet för professionen . Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag på förordnande som reglerar behörighet för dem som arbetar med barnvård inom socialtjänsten. Bara den som har relevant utbildning ska kunna arbeta med barnavårdsärenden.

– Det är en väg att gå.

Marianne Saur Hedlund, socialchef i Sundbyberg:

– Jag tycker att det är dags att ändra på ordningen. Att politiker tar beslut i individärenden är en historisk kvarleva. Nu måste man inse att socialt arbete bedrivs mer professionellt än förr, det bygger på forskning och beprövad kunskap.

Hon menar att det blir märkligt att politiker är dem som fattar besluten i de svåraste av fallen, även om det sker med underlag från tjänstemännen.

– Politiken behövs för att sätta upp riktlinjer och ramar. Vi tjänstemän har kompetensen, vi behöver också få ta vårt tjänstemannaansvar. Idag kan vi skylla på politikerna.

Marianne Saur Hedlund brukar dra en parallell med sjukvården.

–Om jag kommer till akuten med blindtarmsinflammation är jag glad att det är en läkare som själv får bestämma att operera utan att först behöva ringa till Filippa Reinfeldt som tar beslut.

– Det är samma sak. Den som har kompetens att bedöma vilka insatser som behövs, tar beslutet och får sedan stå för det.

För Marianne Saur Hedlund är det självklart att socionom också skulle blir ett legitimationsyrke. Det skulle betyda mycket, menar hon, inte bara ökat ansvar, professionalisering och garanti för kompetens utan också högre status för yrket.

– Det kommer kanske inte vara helt lätt i början men det är nödvändigt.

Carina Nilsson, kommunalråd (s) i Malmö:

Carina Nilsson tycker att det är viktigt att förstå det medborgarperspektiv politikerna representerar i nämnderna. Det är inte för sin sakkunskap de sitter där – det är snarare tvärtom menar hon. Den som är för insatt i själva frågorna riskerar att bli expert ”hemmablind”.

– Som politiker är man alltid en befolkningsföreträdare. Vi är valda av folket och det är för dem du sitter. Även om man på sätt och vis fattar beslut över tjänstemännen – är det inte som deras chef utan som representant för folket. Det är ett underifrånperspektiv snarare än uppifrån.

För Carina Nilsson är det också en poäng att man som politiker direkt ser effekten i praktiken av lagstiftning till exempel.

– Vi lokalpolitiker blir temperaturtagare på hur nya lagar som fattats av riksdagspolitikerna fungerar i verkligheten.

– Risken finns om tjänstemännen skulle fatta besluten inom socialtjänsten är att allmänheten misstänker att det råder brist på objektivitet. Därför tycker jag att det är en rättsäkerhet att det finns medborgarperspektiv i nämnderna.

Carina Nilsson menar dock att det finns två sidor av saken. Hon är inte mot en legitimation för socionomer. Även den frågan ser hon med en folkvalds perspektiv.

– För mig handlar legitimationsfrågan framför allt om att ge en garanti till brukarna, medborgarna att de möts av professionella socialsekreterare.

– Att det blir samma garanti som inom vården – där vet du att en läkare eller sjukgymnast säkert har den utbildning de ska ha.