Många företag använder idag drogtester vid rekrytering. Ofta på ett sätt som inte är helt seriöst.
– Om drogtester ska användas ska det göras på ett genomtänkt och säkert sätt, säger professor Olof Beck, chef på Karolinska universitetslaboratoriet.


Text: Åsa Ohlsson

Olof Beck berättar att det varje år testas 50 000 personer ur arbetslivet - några 100 av dem testas positiva. Genom att missbruk upptäcks tidigare kan också fler hjälpas. För en anställd som testas positiv har arbetsgivaren ansvar att ordna med rehabilitering.
Men när det gäller drogtester vid rekrytering blir omständigheterna annorlunda.
Vid en rekrytering finns inte något arbetsgivareansvar. Och vad händer då vid ett eventuellt positivt svar? Det är något som företaget måste tänka igenom noga i förväg. Det räcker inte att tänka på det när man väl står med ett positivt svar i handen.

Inför en provtagning är arbetsgivaren skyldig att lämna information om hur provet tas, hur det ska hanteras och vart det lämnas för analys. Om metoden som används inte är säker har man rätt att vägra göra tester, det styrker också en dom i Arbetsdomstolen från 2001.
Urinprov som testas på ackrediterat laboratorium är det enda som Olof Beck rekommenderar. Han är också mycket tydlig med att myndigheter ska ställa hårdare krav på att enbart auktoriserade laboratorier ska göra drogtester.
– Genom att säkerställa att provet görs på rätt sätt så ökar träffsäkerheten samtidigt som det blir mindre integritetskränkande, säger han och förklarar ytterligare:
– Snabbstickor för urinprov och salivprov är direkt förkastliga. De har så stor felmarginal. Om ett prov visar positivt kanske personen stängs av, om den redan är anställd. Eller inte får jobbet. Felaktiga beslut grundat på ett felaktigt prov är dubbelt så olyckligt.
Provsvaren bör granskas av MRO-utbildad läkare (Medical Review Officer), det vill säga läkare som genomgått särskild provtagarkurs för företagshälsovård.
Eftersom det inte finns någon misstanke om droganvändande i samband med rekrytering så anses det inte vara befogat att följa med den som ska provas in på toaletten - där urinprovet tas. Då finns det en risk, menar vissa, att den testade byter ut provet. Därför har salivprov blivit allt mer populära. I Sverige finns idag inga ackrediterade laboratorier för analys av salivprov, utan de skickas till England.

Om ett prov skulle vara positivt då? Vad händer då? Först bör ett andra prov kontrolleras - ett så kallat b-prov. En läkare bör också utreda om det positiva resultatet verkligen beror på att den testade har använt droger - eller om det beror på andra omständigheter: har den testade tagit hostmedicin eller ätit vallmofrö? Först när det är utrett och om provet verkligen är positivt så ska en läkare meddela resultatet.
Den opinion som funnits tidigare mot drogtester har blivit tystare i takt med att det har blivit vanligare. Samtidigt så växer en marknad fram där det finns pengar att tjäna. Även för mindre seriösa aktörer på drogtestningsmarknaden.
– Jag tycker att myndigheterna måste ställa mycket hårdare krav på aktörerna, säger Olof Beck.

På den punkten får han medhåll från myndigheter som Socialstyrelsen och Swedac (Styrelsen för ackreditering och kontroll) samt arbetsdomstolen: Det bör ställas krav på att kvalitetssäkrade metoder ska användas vid narkotikatester i arbetslivet.
Olof Beck är mycket tydlig med sin åsikt: Om ett företag drogtestar, ska det vara ett krav att man ska ha ett drogpreventivt arbete, med medicinsk personal som hanterar det, och ackrediterade laboratorier som analyserar proverna.




Testar

Rutin vid rekrytering

För sex år sedan beslöt Vattenfall att företaget skulle bli en drog- och alkoholfri arbetsplats. Det skulle omfatta all personal, inklusive konsulter.
– Som ett led i det beslöt vi att alla som nyanställdes skulle drogtestas. För att verkligen få en bra rutin för detta var vi mycket noggranna innan vi började med drogtesterna, berättar Jan Berglund som är arbetsmiljöansvarig på Vattenfall Norden.
Ett halvår senare var rutinen klar som man följt sedan dess. Redan i annonsen står det att Vattenfall är en drogfri arbetsplats.
– På själva intervjun tar vi upp vad det betyder och att vi därför drogtestar alla som går vidare som ett led i rekryteringsprocessen. Inför själv drogtesten får personen skriftlig information om vilken typ av test vi använder, hur själva testandet går till och hur provet analyseras.
Vattenfall använder sig av företagshälsovård, där personal har fått särskild utbildning i provtagning. Enbart urinprov används och de skickas till analys på ackrediterat laboratorium.
– Om någon skulle visa positiv vid ett drogtest så kontrolleras b-provet och en läkare utreder att det positiva resultatet verkligen beror på droger, förklarar Jan Berglund vidare. Medicinsk personal informerar den sökande och informerar också om att resultatet lämnas till rekryterande enhet.
Men samtidigt säger han att detta är i teorin:
För under dessa år har vi bara haft några enstaka fall av positiva drogresultat vid rekrytering. Det kan ju vara så att eftersom vi är så tydliga med hur vi arbetar, så kanske man inte söker arbete här om man använder droger.






Drogtestar inte

”Kränker integriteten”


En genomtänkt policy mot alkohol och drogmissbruk, men inget slentrianmässigt drogtestande. Så kan Sensus studieförbunds nationella policy mot alkohol- och droger beskrivas.
– Vår grundsyn är att alkoholmissbruk och drogmissbruk är en sjukdom och då behöver man handfast stöd och ömsesidigt arbete. Då kan drogtestning visst användas som en del i ett behandlingsprogram. Däremot drogtestar vi inte vid rekrytering, säger Johan Welander som är HR-ansvarig på Sensus studieförbund.
En del av policyn är ett förbud mot att komma påverkad till arbetsplatsen och att bruka alkohol eller droger på själva arbetsplatsen.
När eller om Sensus drogtestar en anställd ska det finnas misstanke om missbruk anser Johan Welander. Och han poängterar att ett sådant test ska skötas av företagshälsovården och professionella aktörer.
– Sensus grundinställning är att vi ska jobba aktivt med förebyggande arbete för att förhindra missbruk. Enskilda som har ett missbruksproblem försöker vi motivera till rehabilitering. För sådana situationer har vi handfasta handlingsprogram.
Ett slentrianmässigt testande vid rekrytering tycker Johan Welander däremot kränker den enskildes integritet.