Outforskad hjälp

Visst minskar mindfulness stress – i alla fall om utövaren går en längre utbildning i metoden. Annars är trenden med medveten närvaro ett relativt ostuderat område, där vi inte vet om träningen verkligen har någon effekt. Det menar Torbjörn Josefsson som nu doktorerar i ämnet.


Visst minskar mindfulness stress – i alla fall om utövaren går en längre utbildning i metoden. Annars är trenden med medveten närvaro ett relativt outforskat område, där vi inte vet om träningen verkligen har någon effekt. Det menar Torbjörn Josefsson som nu doktorerar i ämnet.



Text: Eva Brandsma

Det är inne att vara mindful i arbetslivet. Enligt Torbjörn Josefsson används begreppet ofta slarvig. En obehaglig trend är att man skjuter över stressproblem till den enskilda medarbetaren när det snarare handlar om en orimlig arbetssituation som arbetsgivaren borde åtgärda.

– Man ska fixa det själv med en smula meditation.

Torbjörn Josefsson undervisar i psykologi på Halmstad Högskola och går forskarutbildningen på Göteborgs universitet. Han är också meditationsledare och mindfulnessinstruktör. Doktorsavhandlingen som läggs fram i juni handlar om uppmärksamhetsförmågan, det psykologiska välbefinnandet och decentrering, ett begrepp inom KBT som innebär ett mentalt tillstånd när man skapar distans till tankarna.

Han har studerat om den ostandardiserade mindfulnessträningen som sker på egen hand har någon påvisbar effekt på bland annat välbefinnande. Och det har den, men inte mer än vad enkla avslappningsövningar har.

I hans studie ingick tre grupper: en som ägnade sig åt mindfulness, en avslappningsgrupp och en "tom" kontrollgrupp som inte gjorde någonting alls. Resultatet visade att fyra veckors mindfulnessträning, sammanlagt sju sessioner, gav signifikant högre värde för mindfulnessgruppen på psykologiskt välbefinnande samt självskattad mindfulness jämfört med den tomma kontrollgruppen. Däremot fanns inga skillnader mellan avslappning och mindfulness.

Alla tre grupperna blev bättre på uppmärksamhetsförmåga. Detta beror troligen på att uppmärksamhetstesterna ofta ger "träningseffekter", vilket innebär att man presterar alltid bättre andra gången man gör testet oavsett om man får någon intervention eller ej."

Om det här sättet att på egen hand meditera eller göra avslappningsövningar minskar stress kan man inte säkert säga idag, ämnet är inte tillräckligt studerat.

Däremot visar flera studier att till exempel etablerade längre program som MBSR , mindful based stress reduction, har stor effekt för att lindra stress, ångest och depressioner.

Då har man studerat dem som har gått det åtta veckor långa program som MBSR utgör. Både fysiska och psykiska stressrelaterade symtom har lindrats.

Metoden med mindfulness utvecklades från sent 70–tal i USA och har fått allt mer spridning och kommit till Europa de senaste tio åren. Nu används den allt mer på folk i arbete med stressrelaterade symptom.

– Det lite floskliga ”här och nu– filosofin” vet man ärligt inte om det har effekt. Marginellt tror jag.

Han menar att det är att jämföra med om en patient får några KBT–övningar att göra på egen hand, vilket inte heller fungerar enligt honom.

Men det klart det är inte fel att försöka göra en sak i taget och vara närvarande.

Begreppet mindfulness används ofta slarvigt och det är svårt för att avgöra om den konsult eller terapeut som säger sig använda mindfulness verkligen behärskar metoden, enligt Torbjörn Josefsson. Det är svårt att avgöra kvaliteten på den som utför terapin.

Forskarvärlden är dessutom inte överens om vad mindfulness, medveten närvaro, är. Torbjörns definition är ett medvetenhetstillstånd som kännetecknas av att det är tyst i huvudet.

De flesta har varit med om det utan att tänka på det. Som när man sitter och tittar på havet eller in i en öppen eld. Det är ett tillstånd av välmående och det blir tyst i huvudet. Man kommer som bortom medvetandet.

Vad gör det med en?

Förutom välbefinnandet tränar man uppmärksamhet och koncentration.

Han menar att det är en metod att hantera det faktum att vi människor tänker hela tiden och hur man kan förhålla sig till det.

Man ska inte bry sig så mycket om vad man tänker. Man behöver inte alltid ta tanken på allvar och inte lyda det man tänker.

Det menar han är särskilt viktigt för den som bär många negativa tankar, som talar om hur misslyckad man är.

– Tankarna är inte jaget. Man ska separera det vi tänker från det som är jag själv.

//slut text//

Bild Torbjörn Josefsson doktorerar 4 juni på mindfulness.

Undervisar i psykologi på Halmstad Högskola och går forskarutbildning på Göteborgs universitet.

Läs även

Annons