Odla arbetsglädjen

Det är chefen som dödar arbetsglädjen. Därför vill ingen egentligen ha en chef. Däremot vill vi gärna ha en bra ledare. Nyckeln till arbetsglädje är att ta död på en rad MYTER om ledarskapet – myter som gör en ledare till en dålig chef.

Det är chefen som dödar arbetsglädjen. Därför vill ingen egentligen ha en chef. Däremot vill vi gärna ha en bra ledare. Nyckeln till arbetsglädje är att ta död på en rad MYTER om ledarskapet – myter som gör en ledare till en dålig chef.

Arbetsglädje hos dig själv och medarbetarna är den viktigaste faktorn för att nå goda resultat i verksamheten. Att känna arbetsglädje är också för individen en av de främsta faktorerna för livskvalitet. Du som chef har makten att skapa arbetsglädje på din arbetsplats och det gör du genom att utöva ett inspirerande ledarskap.

Åsa Coey får det att låta enkelt. Hon är managementkonsult i Centre for Outstanding Leadership, där hon är delägare och en av grundarna. Åsa arbetar med att utveckla ledningsgrupper, coacha chefer och föreläsa om hur man skapar arbetsglädje. Den chef som lyckas med sitt ledarskap får betalt i nöjda medarbetare som smittas av chefens kraft och energi och som tycker att det är kul att arbeta mot ett gemensamt mål. Och hur gör man då det?

Det finns en rad myter om ledarskap som hindrar chefer från att bli bra ledare. Myterna hindrar både chefen själv och medarbetarna från att utvecklas och växa. De kväver entusiasmen på arbetsplatsen och medarbetarnas lust inför sina uppgifter.

– Det är svårt att vänja sig av med gamla mönster och man måste träna. Ingen får platt mage genom att läsa en bok om platt mage, man tränar sig till det. Och man tränar hårt.

Den enskilt viktigaste faktorn för att vi ska känna arbetsglädje är frihet. Det som dödar arbetsglädjen är regler som inskränker friheten och när man känner kontroll uppifrån. Allt det som ett traditionellt chefskap innebär kan man säga.

– Vi vill egentligen inte ha en chef över huvud taget. Vi vill klara oss själva. ”Kan själv” ­gäller i väldigt hög grad även för vuxna medarbetare.

Bort med traditionellt chefskap där chefen talar om vad som ska göras och som kontrollerar och in med ett coachande ledarskap, är Åsas recept.

– Den nya ledaren har en mer coachande stil. Den säger ”det här är målet, fixa det hur du vill, jag litar på att du har kapaciteten”. Då får du frihet att välja vilka vägar du ska ta.

Risken med frihet är att det blir för mycket. Det är inte chefens ansvar att se till att du har tillräckliga resurser och att säga till om det inte fungerar, det är ditt eget ansvar. Men chefen kan coacha dig till att se om du kan göra på ett annat sätt och till att hushålla med dina resurser. Friheten kräver med andra ord ansvarsfulla och självständiga medarbetare. Medarbetare som också tar ansvar för sin egen självkännedom och utveckling.

– Personlig utveckling är något vi förknippar med ledare och inte så mycket med medarbetar­e. Men självkännedom är viktigt hos var och en för att skapa arbetsglädje. Åsa vill lägga mycket mer betoning på det personliga ansvaret.

– Det är bara du som har ansvar för hur du mår och hur du har det.

Att ha ordning och reda är för Åsa Coey själv en förutsättning för att kunna känna arbetsglädje. Hon är noggrann med att skriva att-göra-listor och pricka av efter hand som hon utfört något på listan.

– Så fort vi inte har koll på våra uppgifter börjar vi läcka energi och det skapar stress.

Stress kan också kopplas till målen. För många mål, otydliga mål eller inga mål alls är alla lika stressframkallande. Åsa hävdar att vi bara klarar av att arbeta mot ett eller två mål åt gången. Har vi mellan tre och åtta mål siktar vi ändå bara mot ett till två mål.

– Och har vi fler än åtta mål arbetar vi inte mot något mål alls.

Chefens uppgift är att forma magnetiska mål som medarbetarna dras till, snarare än att sträva efter.

– Medarbetarna ska vilja och önska målen!

Dessutom ska vi sätta upp känslomässiga mål, t e x varje gång vi går in på ett möte. Förutom att vi ska pricka av punkterna på dagordningen, ska jag som individ bestämma hur jag vill må efter mötet. Annars blir det som det blir, menar Åsa. Med ett känslosatt mål styr du mötet dit du vill att det ska leda.

Skapa arbetsglädje gör man inte för att folk ska må bra på jobbet. Det är för att verksamheten ska uppnå goda resultat, enligt Åsa.

– När man skapar arbetsglädje tar man hand om resurserna – om folk mår bra får man goda resultat och hamnar i en god cirkel. Chefens uppgift är att coacha medarbetaren att uppnå målet, alltid med resultatet för ögonen.

Läs även

Annons