Den som tror att den kan göra som den vill med inhyrd personal är illa ute. Nu regleras marknaden än hårdare med det rykande färska bemanningsdirektivet.

Text: Åsa Ohlsson


2008 trädde EU:s bemanningsdirektiv i kraft. Det skulle garantera att anställda i bemanningsföretag inte skulle ha sämre villkor än anställda i kundföretagen, den så kallade likabehandlingsprincipen. Samtidigt skulle också otillåtna hinder mot bemanningsföretag undanröjas, enligt den så kallade hindersprövningsprincipen. Direktivet, som tar upp likabehandlingsprincipen av anställda på bemanningsföretag och kundföretag, skulle vara genomfört senaste december 2011.
Men i Sverige är detta försenat, vilket gjorde att Europeiska kommissionen gav Sverige en anmärkning under våren 2012. Nu är dock en ny lag nära – under namnet Lagen om uthyrning av arbetskraft. I regeringens proposition, som kom i mitten av september, föreslås att lagen ska börja gälla 1 januari nästa år. Lagen ska garantera att en anställd på ett bemanningsföretag inte har sämre villkor än en anställd i kundföretaget.
I Sverige har det diskuterats om direktivet och lagstiftning är förenlig med den svenska modellen, det vill säga reglering av arbetsmarknaden genom kollektivavtal. I Sverige har dessutom flera kollektivavtal för tjänstemän inom bemanningsbranschen ofta längre arbetstid och lägre lön än kundföretagen. Hur går då detta ihop?
Akademikerförbundets nya chefsjurist Ullika Dalén har hjälpt Chefstidningen att tolka vad som gäller i olika fall:
– Bemanningsdirektivet innehåller en möjlighet för medlemsländerna som ska införliva direktivet att göra undantag från likabehandlingsprincipen genom kollektivavtal, förklarar hon.
Regeringen har i den nya lagen utnyttjat denna möjlighet. Avvikelse från likabehandlingsprincipen får göras genom kollektivavtal, om avtalet respekterar det övergripande skyddet för uthyrda som avses i direktivet.
· Om bemanningsföretaget har kollektivavtal regleras de uthyrda arbetstagarnas grundläggande anställningsvillkor av detta kollektivavtal.
· Om bemanningsföretaget saknar kollektivavtal, men kundföretaget är bundet av kollektivavtal tillämpas likabehandlingsprincipen. De uthyrda arbetstagarna har rätt till de grundläggande anställningsvillkoren som följer av kundföretagets kollektivavtal. Men eftersom likabehandlingsprincipen är en minimireglering så finns det inga hinder för att bemanningsföretaget har bättre villkor än hos kundföretaget.
· Om både bemanningsföretaget och kundföretaget saknar kollektivavtal regleras de grundläggande villkoren av tillämplig lagstiftning till exempel semesterlagen. Det finns ingen lagreglering om lön i Sverige. Arbetstagare som anser att de fått en oskälig lön hänvisas i propositionen till att begära prövning av lönen i domstol enligt 36 § avtalslagen.
Men bemanningsdirektivets andra princip, hindersprövningsprincipen, nämns inte i propositionen. Det bekymrar Henrik Bäckström, förbundsdirektör för bransch- och arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen.
– Likabehandlingsprincipen är till för att skydda arbetstagarna och hindersprövningsprincipen är till för att skydda företagen inom bemanningsbranschen, säger han.
Och genom att lagen slår fast att likabehandlingsprincipen gäller kan kollektivavtal inte sätta begränsningar. Ett exempel: inga kollektivavtal får utformas med regleringar så som att endast fem procent av personalen får lov att hyras in. Detta eftersom artikel 4 i bemanningsdirektivet tar upp att omotiverade hinder för bemanningsföretags verksamhet är otillåtna.
Nu ser Bemanningsföretagen över vilka tillvägagångssätt de kan använda för att se till att principen kommer in i lagen.
– Det gäller att övertyga både politiker och en allmän opinion att det är viktigt att få med principen i lagen.
Henrik Bäckström är dessutom kritisk till att regeringen inte gjort någon ordentlig genomgång av de hinder som finns för bemanningsföretag i Sverige, trots att det finns en sådan kontrollista som kom ut i samband med att EU-direktivet skulle implementeras.
– Bemanningsföretagen har inte någon möjlighet att gå igenom alla kollektivavtal som finns på central och lokalnivå för att se om där finns några otillåtna hinder. Om däremot hindersprövningsprincipen står med i lagen blir det tydligt om ett kollektivavtal bryter mot lagen eller inte, säger Henrik Bäckström och fortsätter:
– Det skulle göra det mindre troligt att man tar med hinder i avtalen. Men står inte hindersprövningsprincipen med - ja, då är det lång väg att gå för att komma fram till om ett avtal bryter mot direktivet eller inte.