Trend: Art-based-learning


Ledarutveckling genom måleri

Konst, skapande och kreativ metodik för att utveckla sig som individ, grupp eller inom ett företag har blivit allt vanligare. Vi kan läsa om konstnärer som i nära samarbete med företag skapar konst som får symbolisera bolagets varumärke. Men även andra än konstutövare har börjat använda bilder och skapande för att vidga vyer, öppna för nytt tänkande och idéer i arbetslivet.

Text: Jonna Jakobsson

Betonggolvet i Arbetets Museum i Norrköping skimrar av regnbågens alla färger. Det är paljetter och glitter som deltagarna i workshopen “coaching through art” råkat sprida omkring sig under sitt kreativa arbete. Nio personer samtalar om den senaste övningen och gör sig redo för nästa. Stämningen är avslappnad och positiv.
Helene och Keith Chirgwin leder gruppen. Under flera år har de arbetat med organisationer och företag med tekniker inom art-based learning.
– Genom att använda bildkonsten i arbetslivet har vi hittat nya möjligheter för utveckling hos både individer och grupper, säger Helene som är organisationskonsult och certifierad coach. Där de traditionella metoderna inte kommer längre kan konsten öppna människors tänkande.
Användningsområdet för de olika metoderna är stort. Det kan vara allt ifrån att lära sig mer om sig själv, att förstå gruppdynamik till att stödja arbetsgrupper som behöver förbättra sitt samarbete. Chefer som vill lära om ledarskap och företag som vill förtydliga visioner, mål och värdegrund hittar också tekniker inom området.
Keith Chirgwin är bildlärare med utbildning vid Konstfack i Stockholm. Han arbetar som universitetsadjunkt vid Linköpings Universitet. Även där använder han sig av tekniker med koppling till konsten för att hjälpa lärarstudenter att reflektera och utvecklas.
– Men du behöver inte vara konstnär eller kunna rita och måla för att lyckas med de här lekfulla metoderna. Det handlar om att öppna dörren till sin kreativitet och känna av hur starka verktygen är. Sedan kan var och en utveckla egna versioner och använda dem i lämpliga situationer där man behöver tänka utanför traditionella ramar. Det kräver mod att våga vara lekfull. Det kan vara en av de största utmaningarna för art-based learning, säger Keith.
Bilderna som skapas och den gruppdynamik som får fart i övningarna kan bli starka för de inblandade. Man bör därför ha vana av att arbeta med individ- och grupputveckling för att kunna hantera de processer som sätts igång. Detta märks även under den följande övning som gruppen genomför – en gruppmålning om samarbete och arbetsklimat. Svängarna tas ut med stort bildformat, mycket färg och utrymme. På golvet väntar ett stort papper som Keith kastat ut lite färg på. Uppdraget är att utan att kommunicera med varandra måla en naken man. Gruppen sätter fart och ganska snart börjar en man med två huvuden formas då samarbetet brister och individualismen tar vid. Utan ord suddar till slut en av deltagarna bort det ena huvudet och kroppen kan ta form. Keith bryter av och bilden sätts upp på väggen. Det nya uppdraget blir att även lägga till en kvinna i bilden och att den ska innehålla någon slags berättelse. Några minuter ägnas åt att tillsammans diskutera utvecklingen av motivet och sedan delas gruppen i två lag. En form av ”stafettmålning” tar vid där lagen får tala inom gruppen men inte med varandra. Aktiviteten ökar och under tiden fotograferas deltagarna och iakttas av workshopledarna.
Stämningen i gruppen är mycket hög. Skratt, engagerat viskande och noggrann tidtagning för det andra laget blandas med jakt på mera färg och analyser över bildens utveckling.
Det praktiska målararbetet används för att efteråt kunna diskutera hur gruppen samarbetade, om lagen konkurrerade eller var flexibla och hur arbetsklimatet upplevts. Utvärderingen sker genom att varje gruppmedlem fått 10 ”pinnar” att poängsätta olika dimensioner som gynnar en grupps arbetsklimat. Det kan handla om sådant som lyhördhet, öppenhet, hjälpsamhet, tydlighet, skratt och uppmuntran. När alla fördelat sina ”pinnar” kan gruppen dra slutsatser, diskutera utvecklingsmöjligheter och dra paralleller till arbetsplatsen.
– Det är en ganska vacker bild vi har målat. Jag glömde helt bort mig och gick upp i skapandet. Det var bra att efteråt kunna se fotografier på hur vi stod i grupp, hur vi rört oss och diskutera hur olika vi upplevt processen. Precis så är det ju på jobbet också, konstaterar en av deltagarna.
Shaun Hughes är senior lecturer i the Centre for Leadership and Management and Post Compulsory Education vid Worcester University i England. Han använder regelbundet konstnärliga aktiviteter för att stimulera deltagarna i sin kurs om ledarskapsutveckling.
– Genom konstnärliga aktiviteter kan studenterna få hjälp att förstå sig själva, sina organisationer och sin roll som ledare. Konsten leder till insikt när uppenbart dolda, oförverkligade och outtalade frågor och problem kommer till ytan, ofta när studenten använder sitt konstnärliga uttryck i exempelvis metaforer, säger Shaun.
En av de tekniker han använder är ”The Masks of Leadership”. Att använda masker är ett sätt för deltagarna att arbeta med upplevda roller i arbetslivet, hur det har varit, är nu eller hur man vill att det ska vara. Styrkor och svagheter i den professionella identiteten kan lyftas fram och bli föremål för diskussion.
– Masker gömmer, avslöjar och kommunicerar saker om oss. Genom skapa en mask för vårt ledarskap kan vi lära oss om hur vi vill vara som ledare – och hur vi är idag.
Deltagarna får tillgång till var sin enkel plastmask samt en mängd konstnärsmaterial – alltifrån fjädrar, tygrester, färg och tidningar till glitter, tuschpennor, paljetter och tapetklister. Uppdraget är att skapa en mask som representerar det individuella ledarskapet. Som grund för övningen ligger frågorna: Vilken är din vanligaste mask? Vilken mask skulle du vilja bära? Vilken mask skulle du tycka om att bära?
När studenterna analyserar sina färdiga masker uppdagas aspekter på deras ledarskap som de tidigare inte reflekterat över. Skapandet av masken hjälper dem förbi det vanliga tankemönstret och nya idéer och kunskap uppstår.
– Jag använder mig gärna av skapande som grund för ett givande coachsamtal, säger Will Thomas, vd för The Institute of Educational Coaching och huvudcoach i West Sussex Local Authority Coaching Project. Projektet stödjer lärares utveckling i samarbetsmetoder vid mer än 40 skolor i England och coachning står i centrum.
Han använder gärna övningar där klienten målar en abstrakt bild av sig själv och sedan ytterligare en bild av exempelvis sin arbetsplats, som utgångspunkt för ett coachsamtal.
– Klienten får en tydlig bild av såväl egna värderingar och dem som de upplever finns på arbetsplatsen. De får en känsla av var värderingarna harmoniserar och var det finns konflikter.
När han arbetar med coachning följer han en metod kallad STRIDE. Denna fokuserar på de styrkor som klienten har och bygger på att den som blir coachad intar en positiv och resursinriktad inställning.
– Just därför att processen är ordlös och intellektuellt omedveten när du använder art-based learning så kan klienten lättare inta en positiv attityd till sina egna styrkor. Detta ger en innovativ och ovanlig grund för coachning som hjälper oss att bygga broar mellan individens medvetna och omedvetna tankeprocesser.