Ovanifrån ser de ut som två ellipsformade rymdskepp – de två nybyggda äldreboendena utanför Östersund. Huskropparna är spegelvända, färgval och konst på väggarna skiljer sig åt, men annars är de två byggnaderna identiska. Det ena drivs av kommunen, det andra av vårdföretaget Vardaga. Nu följs de av forskare i ett tvåårigt projekt.
Text: Helena Lindh
Det kommunala boendet i Torvalla utanför Östersund öppnade i januari 2013, det privata några månader senare. Redan från början var tanken att ett boende skulle upphandlas, medan det andra skulle drivas av kommunen.
- Idén och initiativet till den jämförande studien kom från politiskt håll, säger Börje Hoflin, chefsekonom vid vård- och omsorgsförvaltningen.
Östersunds kommun finansierar studien, som kostar en miljon kronor. För vårdföretaget Carema Care, numera Vardaga, var forskningsstudien så pass intressant att man enligt egen utsago gav avkall på ekonomisk avkastning för att vinna upphandlingen
Verksamhetscheferna vid de två boendena vill inte tillstå att det skulle råda konkurrens dem emellan. De har hälsat på hos varandra och haft några gemensamma informationstillfällen i samband med studien. Om det skulle börja brinna i den ena byggnaden återsamlas personal och boende i grannhuset. Och självklart bjuder de in varandras åldringar till musikevenemang.
- Det blir bättre för de boende om vi samarbetar där det är möjligt, säger Helle Bülow Sörensen, chef för det kommunala boendet.
Eva Sandberg är chef för det privata boendet, som drivs av Vardaga. Hon hoppas på ett gemensamt hönshus i framtiden och kanske att de två boendena skulle kunna dela på viss personal, åtminstone nattetid.
Varje hus rymmer 32 bostäder. Av dessa är fyra lägenheter avsedda för par. För tillfället har det slumpat sig så att de båda husen har 33 boende var. I varje hus är bostäderna och de boende uppdelade i fyra olika korridorer, med varsitt rymligt grupprum och ett stort kök, där de boende kan äta, titta på tv eller umgås. I väggarna finns stora öppningar, för att skapa en så öppen och inbjudande atmosfär som möjligt. Två innergårdar i vardera huset rymmer både trädgårdsland och altaner.
- I somras satt damerna här i bikini och solade hela dagar i sträck, berättar Helle Bülow Sörensen.
- Vi flyttade in först i maj och hann aldrig få till en trädgård, men nu i sommar ska det bli, säger Eva Sandberg.
Alldeles innanför huvudentrén finns ett stort allrum, kallat ”torget”, där alla boende och personal kan samlas samtidigt. När vi besöker Vardagas boende håller man som bäst på att förbereda inför eftermiddagens OS- invigning. De äldre ska kunna samlas och se de olympiska spelen tillsammans. På Vardagas torg finns också en så kallad händelsecykel där en karta från google kan projiceras på den omgivande duken.
- Många av våra boende har rest mycket. Här kan de cykla i Rom eller Sveg eller var de nu vill cykla, säger Eva Sandberg.
Helle Bülow Sörensen på det kommunala boendet berättar om den mycket uppskattade nobelfesten som hölls på torget i december. Där fanns långbord med vita dukar och alla som ville kunde köpa öl eller vin till trerättersmiddagen. En av de anställda bjöd på musikunderhållning.
- Det kommer att bli en årlig tradition, säger hon.
Vilka skillnader finns då mellan de två boendena? Verksamhetscheferna själva nämner organisationen. Medan Helle Bülow Sörensen själv basar på heltid för det kommunala boendet delar Eva Sandberg sin tid mellan tre olika Vardagaboenden. Över henne finns en områdeschef. Vardaga har också en organisation med gruppchefer som ansvarar för det nära ledarskapet samtidigt som de deltar i omvårdnadsarbetet på boendet.
En annan skillnad är de olika utgångspunkterna för bemanning, där Vardaga arbetar med en behovsbaserad modell för bemanning. På det kommunala boendet finns i dag 32 anställda på hel- och deltid, medan de anställda på det privata boendet är tiotalet färre, men då mätt i årsarbeten. Hur stora skillnaderna egentligen är när det gäller bemanning och om de olika bemanningsmodellerna påverkar kvaliteten för de boende eller personalens upplevelse av arbetsmiljön återstår för den jämförande studien att visa.
Ytterligare en skillnad är kostnaden. Att lägga ut det ena boendet på entreprenad beräknas leda till besparingar för kommunen om drygt nio miljoner kronor under en fyraårsperiod.
Båda verksamhetscheferna förväntar sig att studien ska ge dem feedback på det arbete de bedriver tillsammans med personalen och ett underlag för att utveckla verksamheten vidare.
- Det finns väldigt lite forskning på området och jag tror att den här studien kan få äldreomsorgen att utvecklas, säger Eva Sandberg.
- Även om jag personligen inte tycker att äldreomsorgen ska bantas mer blir det spännande att se om det går att få mer kvalitet för mindre pengar. Vi får fler äldre i samhället och resurserna behöver optimeras, säger Helle Bülow Sörensen.
Börje Hoflin, chefsekonom vid kommunens vård- och omsorgsförvaltning, betonar att den jämförande studien syftar till att lära av varandra och inte till att tävla om titeln ”bästa” äldreboende. Vardagas områdeschef Carina Holmgren hoppas att studien ska ge möjlighet att tänka nytt och få bekräftelse på vad som görs bra och som kan tas vidare även till andra boenden som drivs av Vardaga. Hon ser dock ett tävlingsmoment i studien.
- Helt klart är detta en slags tävling med olika mätetal där vi ska jämföras, även om de boendes väl och ve alltid kommer i första rummet för oss, säger hon.
Oavsett inställning studien som tävling eller inte, tycks det vara omsorgen om de boende som går i första hand vid de två äldreboendena, oavsett de drivs i kommunal eller privat regi. Som sig bör.
Faktaruta
Det här skiljer boendena åt:
Tid i drift Det kommunala boendet invigdes i januari 2013, det privata fyra månader senare.
Bemanning På kommunens hem arbetar 32 personer (hel- och deltid), varav en tredjedel är män. På Vardagas hem arbetar 22 personer (motsvarande heltid) varav 20-25 procent är män. Här använder man en annan modell för bemanning, en modell som sägs utgå från de boendes faktiska behov. I nuläget är det inte möjligt att göra en tillförlitlig jämförelse mellan antalet anställda vid respektive boende.
Kostnader Vardagas boende beräknas spara drygt nio miljoner kronor under fyra år för kommunen, jämfört med om kommunen själv drivit boendet.
Organisation Verksamhetschefen sköter själv hela ledarskapet på kommunens boende. Vid Vardaga använder man ett delegerat ledarskap med gruppchefer på plats på boendet och med en verksamhetschef för flera boenden samt över henne en områdeschef.
Tvåårig studie jämför kommunalt och privat boende
De två identiska äldreboendena i Östersund ger en unik möjlighet till jämförelse mellan kommunal och privat huvudman. Under två års tid följs projektet av forskare som ska göra en jämförande studie mellan de två boendena.
- Den här studien ger förutsättningar att besvara många frågor där det hittills inte finns så tydliga svar eller underlag, säger Fredrik Eklund vid Nordic Health Group.
Han leder den jämförande studie som ska göras mellan de två boendena. Studien har en bred ansats. Ekonomi, verksamhet, hur personalen mår, kvalitet, ja allt som bedöms vara intressant och relevant ska med i studien. Analysen utformas så att det blir möjligt att se samband mellan exempelvis ekonomi och mer kvalitativa aspekter.
- Det är där det blir riktigt intressant, att se om något sätt är bättre än det andra när det gäller att använda skattemedel och vilka slutsatser vi kan dra av det.
Skattebetalarperspektivet är centralt i studien. Likaså är de boende tydliga intressenter i studien. Det är de som kan ge besked om hur god kvaliteten i vården egentligen är.
Hur mäter man då kvalitet för de boende?
- Det är förmodligen den mest komplexa delen, säger Fredrik Eklund.
Han skiljer mellan objektiv och subjektiv kvalitet. Objektiv kvalitet är det kommunen kan ställa krav på, exempelvis i avtal med den som sköter äldreboendet. Kvalitetskraven baseras på ett antagande om att till exempel en viss bemanning bidrar till högre kvalitet för de boende. Den subjektiva kvaliteten mäts i stället genom att fråga de boende och deras anhöriga hur de trivs och hur de mår.
- Om kvalitetskraven visar sig ha låg koppling till den subjektiva upplevelsen av kvalitet, då kan man ifrågasätta om kvalitetskraven är relevanta. Där hoppas vi kunna bidra till en mer nyanserad diskussion kring kvalitetskrav.
Forskarna är väl medvetna om att deras närvaro och den jämförande studien kan påverka både personalens sätt att arbeta och agera och de boendes inställning till att exempelvis svara på frågor. Detta är något som forskarna måste förhålla sig till när det gäller exempelvis möjligheterna att dra generella slutsatser om äldreboendena
- Men om undersökningen gör verksamheten bättre kan det vara en fördel som sporrar andra äldreboenden inom både kommunen och Vardaga, säger Fredrik Eklund.
Under de två år som studien pågår görs identiska mätningar vid båda boendena under tre tillfällen. En första avrapportering får verksamheterna och Östersunds kommun nu i vår. Den slutliga rapporten beräknas vara klar sommaren 2015.
Skrivet av Helena Lindh
