Lön efter prestation – dålig idé enligt ny forskning

Prestationsbaserade löner tycks vara en dålig idé om du vill öka motivationen hos dina medarbetare.

LÄS MER

Hela  Alexander Nordgren Selars avhandling kan du läsa här.

 

Trenden inom svenska kollektivavtal har varit tydlig de senaste 20 åren. Ålderstrappor och erfarenhetsbaserade lönesystem har ersatts av prestation och lönekriterier.

Vill du ha högre lön? Då talar lönekriterierna om för dig inom vilka områden du ska prestera bättre.

Kan tycks logiskt, men tyvärr, det är inte mycket som tyder på att det fungerar.

Alexander Nordgren Selar, psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, visar i en ny avhandling att prestationsbaserade löner inte bara missar målet (de förbättrar inte medarbetarnas prestationer) de kan till och med orsaka skada (som ohälsa och uppsägningar) om inte lönesättningen hanteras på ett bra sätt.

– Många organisationer som arbetar med prestationsbaserade löner tänker att det blir tydligt med kriterier. Ju mer man som medarbetare vet om vad som krävs, desto mer motiverad ska man bli att prestera. Men forskning visar tydligt att det är inte så motivation fungerar, säger Alexander Nordgren Selar och tillägger:

– Från arbetsgivarsidan har man samtidigt velat öka lönespridningen bland medarbetarna. Det tycks inte heller vara en särskilt bra idé.

Vill man arbeta med medarbetarnas prestation tycks det inte vara via lönen man gör störst skillnad.

Alexander Nordgren Selar

I sin avhandling visar Alexander Nordgren Selar:

Att prestationsbaserad lönesättning tycks ha en svag relativ betydelse för arbetsprestation. Vill man påverka medarbetarnas arbetsprestation ska man i stället jobba med saker som motivation, engagemang och meningsfullhet.

Lönespridning som upplevs som orättvis kan orsaka sämre prestationer, uppsägningar och ohälsa.

Prestationsbaserad lönesättning kan leda till så kallad yttre kontrollerad motivation (dvs man gör något för att få en belöning eller undvika negativ kritik) vilket forskningen har visat hänger ihop med sämre arbets- och hälsoutfall än mer meningsdriven motivation.

– Det finns olika skolor i forskningen om prestation och lön men mycket forskning från båda lägren pekar på just rättviseupplevelsen som den viktigaste i en löneprocedur. Lyckas man som lönesättande chef skapa en sådan har man kommit långt, säger Alexander Nordgren Selar  och tillägger:

– Vill man arbeta med medarbetarnas prestation tycks det inte vara via lönen man gör störst skillnad. Prestation styrs snarare av engagemang, arbetets meningsfullhet och relationerna till medarbetare och chefer.

Läs även

Annons