Redan när jag disputerade vid Handelshögskolan i Stockholm fick jag frågan – är det en ny trend i ledarskapet som du hittat? Mitt svar då är detsamma som nu. Jag tror inte så mycket på trender när det gäller ledarskap.
Text: Ingrid Tollgerdt-Andersson, fil.dr, forskare, författare och debattör
Det finns ett otal olika teorier om framgångsrikt ledarskap. Drömmen har varit, och är fortfarande, att finna ett instrument med vars hjälp man skulle kunna förutsäga framgångsrikt ledarskap – ”sålla agnarna från vetet”. Låt oss genast slå fast att ännu så länge finns vare sig den teorin eller det testet.
Ett vanligt sätt att beskriva ledarskap är utifrån personligheten. Med tanke på att Mc Gregor i sin forskning redan 1944 slog håll på myten att en viss typ av personlighet skulle predicera framgångsrikt ledarskap är det överraskande att personlighetsteorin fortfarande har så stort genomslag. Forskare som Bennis & Nanus visade, långt senare i sin uppmärksammade studie, exakt samma resultat. Personligheten är en viktig aspekt men ledarskap är alltför komplext för att låta sig förklaras av ensidiga och enkla orsakssamband.
Vad är det som skapar ett framgångsrikt ledarskap som håller i längden? Inte dagsländan som lyckas driva en verksamhet med lyckat resultat under en kortare tidperiod, men som slutar i katastrof. Lätt att dra parallellen till de personer som blir kändisar över en natt i någon såpa, men glöms bort lika fort.
Varför lyckas en del och andra inte? Det går inte att finna några enkla förklaringsmodeller, men forskningen har kommit en bit på väg för att förklara varför en del blir bra ledare. I min forskning har jag framförallt lagt fokus på ledarskap kopplat till attityder, värderingar och kravställande.
I doktorsavhandlingen studerades 24 stora svenska börsbolag. Högsta ledningen intervjuades och toppledarna fick även besvara en enkät som bland annat handlade om vilka egenskaper och beteenden toppchefer såg som viktiga för ett framgångsrikt ledarskap i ett långsiktigt perspektiv. Samma instrument har jag använt i mitt arbete som konsult, vilket innebär att fram till dags dato har gissningsvis fler än 1000 svenska toppchefer besvarat de 62 frågeställningarna.
I nästa steg fick ekonomiska analytiker bedöma om respektive företag var att betrakta som framgångsrikt eller ej inom sin bransch. Resultatet visade att det fanns stora skillnader mellan chefer i ekonomisk sett lönsamma respektive inte lönsamma företag, på så sätt att cheferna i det ekonomiskt sett framgångsrika företagen ställde högre krav än vad chefer i icke framgångsrika företag gjorde. Liknande resultat visar bl a John Kotter vid Harvard Business School i sin forskning.
Chefer i ekonomiskt sett lönsamma verksamheter ställer inte enbart högre krav utan de betonar också delvis annorlunda egenskaper och beteenden som viktiga för ett framgångsrikt ledarskap. Jag kallar dem grupp A och grupp B chefer.
Grupp A chefen betonade en psykiskt stark och mogen individ med god självkänsla och humor, som är entusiastisk och kan få med sig människor, är tydlig och har hög energinivå.
Grupp B chefen betonade social anpassning, noggrannhet, kontroll och punktlighet.
Skillnaden mellan grupptillhörighet och ekonomiskt resultat var statistiskt signifikant, dvs inte slumpmässig. Vilka som var framgångscheferna är väl inte särskilt svårt att gissa? Det var naturligtvis Grupp A cheferna.
Nu börjar vi närma oss det hållbara ledarskapet. Sedan disputationen har jag forskat mycket kring ledarskap, publicerat åtskilliga böcker och artiklar. Studerat ledarskap nationellt inom både näringsliv och offentlig sektor och även i ett internationellt perspektiv. Den senaste studien som publicerades 2012 handlar om ledarskap inom hälso- och sjukvård i nio olika länder.
Energinivå, självkänsla, passion och tydlighet är några aspekter som framstår som alltmer centrala för ett bra ledarskap som håller. I vått och torrt. Att leda i utveckling och goda tider är många gånger enklare än att leda i motgång. Den framgångsrike ledaren klarar båda delar.
För ett par år sedan togs ett nytt steg när det gäller forskning kring hållbara och framgångsrika ledare. Jag var nyfiken på att se om det finns några gemensamma nämnare bakom framgång, oavsett kön, ålder eller profession. Det blev upptakten till Passion, nyckeln till framgång, en populärvetenskaplig studie kring framgång.
Tio välkända ledare intervjuas och i boken får man följa dem från tidig barndom fram till nuläge. Framgång i detta sammanhang var att de skulle vara välkända inom sina respektive områden och sedan lång tid tillbaka. Låt mig nämna några av de intervjuade.
Mats Paulsson, grundare och ägare till Peab, ett av Skandinaviens största byggföretag. Mats växte upp i ett enkelt småbrukarhem på Bjärehalvön. Han är en entreprenör ut i fingerspetsarna och ständigt i farten. Det är inte pengarna som driver honom. Han kan försörja sig och släkten i många generationer. Nej, det är passionen för det han gör.
En annan av de medverkande är Carl Bennet, framgångsrik ägare till Getinge och dessutom styrelseordförande vid Göteborgs Universitet. När han berättar om sina resor som ung i Afrika eller då han skulle tillträda ett tufft och utsatt VD jobb i Frankrike frågar jag honom om han inte var rädd? Nej, modet är ännu en aspekt som är gemensam för alla de som intervjuats.
Andra som är med och berättar om sina liv i boken är Ilija Batljan, som flydde från Balkan under kriget. Han lyckades inte bara ta en fil kand i Sverige utan disputerade och blev en mycket välkänd kommunstyrelseordförande i Nynäshamn. Orädd med en enorm energi.
Det var inte enbart ledare i traditionell bemärkelse som intervjuades utan också personer som Gunde Svan, Amelia Adamo, Kjerstin Dellert och flera andra.
Spännande är att oavsett profession, kön eller ålder så var de tio personerna förvånansvärt lika. Resultatet visade att det finns 11 gemensamma nycklar bakom framgång i ett långsiktigt perspektiv. Den äldsta av de medverkande var 96 år och den yngste drygt 40 år – inga dagsländor precis.
Vilka var då de gemensamma nycklarna bakom framgång i ett långsiktigt perspektiv?
· Entreprenörskapet – samtliga är personer som vill skapa nytt. Kjerstin Dellert som startat rörelseprogram för äldre eller Mats Paulsson som nu bl a satsar på att utveckla Hälsostaden Ängelholm.
· Viljan till ständig utveckling – hela tiden nyskapande.
· Engagemanget och den höga energinivån. Ingen av dem tycks ha något större behov av sömn.
· Modet, att aldrig vara rädd och ha tilltron till att allt går, allt är möjligt.
· God självkänsla är en av de viktigaste aspekterna bakom framgång.
· Emotionell intelligens – som bra och hållbar ledare måste man ha förmåga att sätta sig in i och förstå andra människor.
· Gå sin egen väg. Teamet är viktigt, men en ledare måste våga ta täten och fatta beslut som är bra för verksamheten.
· Karisma – personer med en viss utstrålning har lättare att få med sig människor – nog så viktigt i ledarskapet.
· Tävlingsinstinkt – det var inte enbart Gunde Svan som gav prov på lusten att vara bäst utan alla intervjuade drevs av ambitionen att ständigt bli bättre, inte slå sig till ro!
· Ett bra nätverk – ensam är inte stark.
· Lusten och passionen
Utan lust och passion är det omöjligt att på sikt utöva ett bra ledarskap. Du måste själv tro på det som görs – annars kommer ingen annan heller att tro på det.
Efter att under många år arbetat med chefer, men också mött människor av alla slag, har jag blivit mer och mer varse om att den kanske allra viktigaste grunden för att bra och hållbart ledarskap är en god självkänsla. Självkänslan är naturligtvis inte central enbart för chefer utan för alla människors välbefinnande. Att må bra längst inne i sig själv. Brukar ofta under föreläsningar säga att det finns bara en enda person som du aldrig kan separera ifrån, som är med dig hela livet. Vem? Ja, du själv så klart. Att tycka om sig själv, acceptera styrkor och svagheter, ha en god självkännedom och våga gå sin egen väg genom livet.
Många gånger hör jag kvinnor, ledare och andra, tala om sin dåliga självkänsla. Jag blev nyfiken på att se om det verkligen förhåller sig på det sättet. Det blev bakgrunden till den tredje och sista boken i trilogin om ledarskap, passion, attraktion, rekrytering och självkänsla. Duktig flicka – snara runt halsen eller vägen till framgång?
I boken intervjuas flickor och pojkar, kvinnor och män i olika påldrar. Gymnasister, högskolestudenter och vuxna chefer. Intervjuerna kompletteras med en kvantitativ studie och slutligen får man i boken följa 10 mycket framgångsrika kvinnor, som Gunilla Ahrén, grundare av Ruter Dam, Gunvor Engström, fd landshövding, numera styrelseproffs liksom Caroline Sundewall.
Har då kvinnor sämre självkänsla än vad män har? Resultatet visar inte alls på några könsrelaterade differenser. Det finns kvinnor med mycket god självkänsla precis som det finns män som har en bra självkänsla, men motsatsen – den dåliga självkänslan – förekommer lika ofta hos båda könen.
Varför är då självkänslan så viktig för ett hållbart ledarskap?
Ledare som har en god självkänsla är medv Skrivet av Ingrid Tollgerdt- Andersson
