Stressiga arbetsplatser pressar våra hjärnor. För många intryck gör att alarmsystemet går igång när hjärnan tror att den utsätts för hot. Med kunskap om neuroledarskap kan chefen ändra på det.
Text: Agneta Nordin
Den mänskliga hjärnan har varit konstruerad på samma sätt i över 40 000 år. Den kan fortfarande bara fokusera på en sak samtidigt. Det vet alla som provat att skriva mejl och prata i telefon samtidigt.
Hjärnan är komplex och måste ges rätt förutsättningar för att arbeta bäst. För det finns många hot på våra arbetsplatser, säger Katarina Gospic som är författare, läkare och företagare, som skrivit doktorsavhandling om hjärnan och beslutsfattande.
– Stora kontorslandskap är allra värst. Vill man att människor ska bli sjuka och prestera under sin förmåga, ska man placera dem i miljöer där de distraheras av många olika saker.
Neuroledarskap betyder förenklat att leda med hjärnan i fokus, att vara medveten om hur hjärnan presterar bäst.
Förr präglades arbetslivet i större utsträckning av fysiskt arbete. Då handlade ergonomi mest om hur folk stod, rörde sig och om hur muskler och skelett fungerar. I det moderna arbetslivet sitter vi mest och en stor del av arbetet sker i hjärnan. Det ställs krav på oss att vi ständigt ska vara till hands, svara på mejl och arbeta hårt under stark tidspress, oftast utan större fysisk aktivitet. För hjärnans del är det inte bra. Det krävs mental ergonomi.
– När hjärnan blir distraherad reagerar den med att stänga ute intryck. Det gör att det finns mindre hjärnkraft kvar för det du egentligen ska utföra om det är för rörigt runt omkring dig.
En ganska enkel uppgift kan helt plötsligt ta onödigt lång tid att genomföra.
– Om jag hade ett företag med många anställda skulle jag vilja att mina medarbetare la sin hjärnkraft på arbetsuppgifterna, säger Katarina Gospic.
Och när det kommer till beslutsfattande kan en stressad hjärna få förödande konsekvenser.
– När du tröttat ut det rationella tänkandet börjar du agera med reptilhjärnan. Det blir kortsiktigt, impulsivt och sällan bra.
Pontus Wasling är också läkare och hjärnforskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han forskar om den avgörande rollen våra minnen spelar. Han säger att chefer skulle behöva ha bättre kunskap på det området.
– Erfarenheter bearbetas där minnena lagras. Förstår du hur det fungerar kan du fatta bättre beslut och vara mer kreativ.
I förlängningen handlar det om att leva mer i nuet och mindre i sina minnen.
– Eftersom minnen ofta feltolkas och förvanskas påverkar det hur vi förutspår framtiden, det vill säga vilka beslut vi kommer att fatta.
Alla företag och organisationer bär på sin egen historia om vad man är och vart man är på väg.
– För att få kreativa medarbetare är det viktigt att chefen kommunicerar sina mål, att människor känner att de kan vara med och påverka och att de känner sig delaktiga.
Signalsubstansen dopamin är det viktigaste drivmedlet i hjärnans belöningssystem. Det utlöses av ett sinnesintryck. Det kan vara allt från doften av nybakat bröd, din älskades kyss på halsen, ett gillande på facebook eller uppskattning på arbetsplatsen.
– Om chefen är medveten om hur hjärnan fungerar på belöning, skapar han eller hon glada och motiverade medarbetare, säger Katarina Gospic.
Använd hjärnans resurser smartare genom att:
Fokusera
Inte multitaska – gör en sak i taget
Ta pauser
Ge medarbetarna uppskattning
Mental ergonomi
Anneli Ekström Godman är den ofrivillige stressexperten. En dag för snart tio år sedan kokade hennes hjärna över. Idag föreläser hon om mental ergonomi och om vad som händer när du inte tar hjärnan på allvar.
Text: Agneta Nordin
Kalendern är fulltecknad med möten, dessutom ett par inbokade medarbetarsamtal innan lunch samtidigt som det plingar i den smarta telefonen när nya mejl trillar in. Hjärnan går på högvarv för att klara alla intryck. Och där, just där, borde de flesta stanna upp. Men för det krävs mod. Och det vilar ett stort ansvar på chefer, att faktiskt skapa förutsättningar för att du ska våga dra i bromsen, säger Anneli Ekström Godman.
– Chefer har ofta bristfällig kunskap om hur hjärnan fungerar och vad som krävs för att få medarbetare att både må och prestera bra.
Innan Anneli Ekström Godmans hjärna bildlikt kokade över, hade hon bitit sönder flera tänder och fått bettskena, hon hade molande värk i axlarna och sov oroligt om nätterna. Och det var hennes egen hjärna som lurade henne. Hon trivdes på jobbet som marknadsansvarig, att ha många bollar i luften samtidigt och tyckte det var roligt att dessutom plugga tre kvällar i veckan. Hjärnans belöningssystem svarade på det beröm hon fick. Och även om hon tycker att chefer generellt borde vara mer observanta på vad de berömmer, lägger hon inte ansvaret på sina chefer för att hon bröt ihop.
– Jag utstrålade att jag hade kul och att jag mådde bra. När kollapsen kom förstod jag innerst inne att jag lurat mig själv.
Att det finns stora kunskapsbrister i företag och organisationer, om hur vår hjärna fungerar, visar en färsk undersökning från Neuroleadarship Institute. I undersökningen framkommer att många chefer enbart tänker kortsiktigt och inte förstår att medarbetarna blir bättre ”lagspelare” om de får använda sina sociala talanger, ta paus oftare och inte bara jobba på mot ett bestämt mål.
Anneli Ekström Godman föreläser om neuroledarskap och mental ergonomi, som kopplar samman neurovetenskaplig forskning med ledarskap och smarta arbetssätt.
– Jag vill vara bryggan mellan forskningen och vardagen. Förmår vi chefer och ledare att inse att multitasking inte är bra, så kommer vi långt.
Intresset för neuroledarskapsfrågor ökar, även om Sverige fortfarande ligger långt efter internationellt. Och det är många som blir förvånade över budskapen, säger Anneli Ekström Godman. För det är egentligen enkelt. Ibland så enkelt att folk tycker att det är lite löjligt.
– Det handlar om att ge hjärnan arbetsro, hjärngympa eller mental ergonomi. Det är en befängd tanke att hjärnan skulle vara lämpad för multitasking. Vad hjärnan behöver är att få fokusera på en sak i taget.
Men hjärnan tycker inte om förändringar, så hur gör man för att bryta ett dåligt mönster?
– Ta en sak i taget. Ta hellre lite som blir av än mycket som blir dåligt samvete, är min devis. Annars blir det som med nyårslöften man aldrig orkar hålla. Det tar tid att trampa nya stigar, men det är värt det i längden.
Mental ergonomi enligt Anneli:
Välj de tre viktigaste sakerna för dagen och prioritera dem
Gör en sak i taget och våga stänga mobil och mejl
Ta små pauser mellan arbetsuppgifterna
Svara bara på mejl en till tre gånger varje dag