Elva år. Så länge har tjänsten Linkedin funnits. Med tiden har nätverket vuxit, trots konkurrens från andra sociala medier. Det amerikanska bolaget har lanserat sig på börsen, och skaffat lokala kontor i flera länder, bland annat Sverige.

Text: Torbjörn Hallgren

Ett enda stort yrkesnätverk, över hela världen. Ju fler som finns med i nätverket, desto större nytta kommer alla att ha av det. På pappret låter det bra, och i verkligheten har det ofta visat sig fungera lika bra också: Ett polerat socialt medium för folk mitt i karriären som vill ha jobb. Den stora fördelen med Linkedin och andra liknande tjänster – i tysktalande länder är till exempel Xing en stor konkurrent, i Kina är Tianji populär – är just möjligheten att hitta jobb, eller hitta personal.

Tom Ricks, rekryterare på ett globalt mjukvaruföretag, använder Linkedin dagligen i sitt jobb. För honom är det ett redskap för att hålla kontakt med bland annat yrkeskollegor och andra individer, följa företag, följa diskussioner inom olika grupper, ställa frågor, svara på frågor och framför allt – hitta rätt personer till rätt positioner inom företaget.

– Från ett rekryteringsperspektiv är det väldigt tydligt varför Linkedin fungerar så bra. När jag träffar folk som inte har något konto hos Linkedin, så brukar de alltid säga samma sak: ”Jag behöver inget Linkedin-konto för jag letar inte efter något nytt jobb.”

Samtidigt, påpekar Tom Ricks, måste man inte leta efter jobb för att finnas på Linkedin.

– Det som är väldigt smart med Linkedin är att det ger oss chansen att ta eller få kontakt med individer som inte letar efter jobb. Men som skulle kunna vara intresserade ändå.

Tom Ricks har ett premiumkonto. Det betyder att han betalar en viss summa pengar i månaden för det. Ett sådant konto ger honom fler fördelar än ett gratiskonto. Bland annat ger det honom ett större nätverk, vilket i sin tur ger honom möjligheten att kontakta folk via Linkedins mailsystem, inmail, utan att dessa personer finns i hans egna nätverk.

– Vad som är väldigt bra för mig är just söktjänsten. Jag kan söka med de sökord jag behöver, så som ”program manager” eller ”PM”, men jag kan också söka inom ett geografiskt område, till exempel södra Sverige. En sökning ger ofta flera träffar, och jag kan då kontakta de som låter intressantast med ett inmail.

Linkedin började ganska trevande 2003. Fem år senare fick företaget sitt första kontor utanför USA, i London, och samtidigt förstod ledningen att verktyget behövdes på fler språk än engelska för att slå på allvar – spanska och franska versioner kom till. Sverige fick ett Linkedin-kontor 2011, och idag är huvudkontoret i San Francisco ett 26-våningshus med drygt 2500 anställda. Det går bra, med andra ord. Konkurrenterna är främst redan nämnda Xing och Tianji, samt Viadeo. Facebook, Twitter och Instagram är inte alls med i den här matchen.

– Linkedin är så klart för mig helt och hållet yrkesrelaterat. Jag har använt mig av Facebook privat, men det har mer och mer blivit att jag håller kontakt med mina vänner via Instagram och Twitter, berättar Tom Ricks.

Via Linkedin kan man starta grupper. Tom Ricks är bland annat med i sin alumnigrupp från universitetet och hans college, något som kan vara lika intressant privat som yrkesmässigt.

Andra grupper han har nytta av, tillbaka till yrkesrollen, är The FIRM (The Forum for In-house Recruitment Managers) och Svenska Projekt Akademien.

– En grupp kan till exempel bara handla om att utbyta frågor och svar med varandra. Jag kan ställa frågan, till exempel om någon har erfarenhet av att anställa i Kazakstan, och den frågan går ut via mail till alla i gruppen.

En annan tjänst han uppskattar är Pulse. Det är en app som ger användaren möjlighet att via RSS följa nyheter inom specifika områden. Linkedin köpte upp företaget och tjänsten april 2013, och ett halvår senare lanserade man en egen version.

– Om Linkedin och liknande tjänster försvann? Vi skulle behöva annonsera mycket mer på mängder av olika platser. Vi skulle behöva lägga mycket mer tid på vad jag kallar professionellt nätverkande, bygga ett nätverk av människor som du kan prata med för att informera dig om deras affärer, deras positioner på arbetsmarknaden och inom företaget, fråga dem efter folk på arbetsmarknaden som de kanske kan känna. Det skulle ta sådan tid. Enormt mycket tid.

Men det finns så klart nackdelar och jobbiga inslag även hos en tjänst som hyllas av många. Tom Ricks berättar att han får otroligt många inbjudningar för att bli en del av någons nätverk.

– Och jag måste vara ganska noggrann med vem jag väljer. Det kan låta kallt, men du måste vara i kontakt med ett nätverk som verkligen betyder något för dig. Ett nätverk som är användbart.

Det finns ytterligare en intressant sidoeffekt med att bygga upp sitt nätverk, något Tom Ricks upptäckte den hårda vägen – den dag han själv bytte jobb. Han gick från rekryterare på ett företag som letade efter säljare, för att bli rekryterare där han skulle hitta tekniker.

– Det slog mig då att mitt Linkedin-nätverk till stora delar hade blivit förlegat över en natt. Den gruppen av kontakter som jag hade inom sälj fungerade inte i mitt nya jobb. Jag fick börja om från början för att få nya relevanta kontakter.

Och det sista, relevanta kontakter, är Tom Ricks bästa råd han kan ge till alla som finns på Linkedin, eller som vill skapa eget konto.

– Skaffa inte 500 kontakter obetänkt. Så funkar det inte. Dina kontakter måste vara relevanta, och du måste känna att du har nytta av dem. Kraften hos Linkedin blir större när du har ett nätverk, när du går med i grupper och när du följer företag som är relevanta för dig. Och som du kan återgälda med samma värde som de ger till dig.

Kompletterande kanal

När Eduardo Villanueva Gran skulle hitta ett nytt jobb inom sitt område, som skolchef och rektor, skaffade han ett konto på Linkedin. Det ändrade inte hans beteende i att söka jobb, men det var ytterligare en möjlighet värd att testa.

Text: Torbjörn Hallgren

– Jag la in vad jag hade gjort de senaste åren: utbildningar, jobb och referenser. Jag la inte ned jättemycket tid på det, jag har sett att andra har långa förklaringar, men jag ville inte gör på det viset. Det fick vara kort och koncist, som ett vanligt CV, säger han.

I samband med att han sökte jobb - han skickade ut sin ansökan till intressanta arbetsgivare via e-post och brev – så märkte han så småningom att hans sida på Linkedin fick besök. Inte av personerna i hans vanliga nätverk, utan från de platser där han hade sökt jobb. Han förstod på så sätt att han var aktuell och med i matchen. Genom sidan på Linkedin hjälpte han rekryterarna göra sitt jobb, och visade att han själv fanns.

– I samband med det förstod jag att det var bra att ha sidan.

Eduardo Villanueva Gran är idag anställd från augusti på Folkhögskolan Hvilan i Skåne. Han hittade inte jobbet via Linkedin. Han har inte heller på något sätt spridit sitt CV genom forum, grupper eller liknande platser på Linkedin.

– Det enda jag egentligen gjorde vara att jag fyllde i karriärdelen på min sida. Och i huvudsak de enda kontakter jag har på Linkedin är sådana jag har jobbat med eller samarbetat med under senaste åren.

Men han är inte för den sakens skulle en passiv användare. Eduardo har även använt sitt nätverk och genom det kunnat hitta konsulter som han behöver.

– Folk nu för tiden byter jobb ganska ofta. Så gamla kontaktuppgifter med arbetsplats och telefonnummer blir inaktuella. En bra sak som jag då har upptäckt är om personen är med i mitt nätverk på Linkedin, då kan jag lättare hålla kontakt, eftersom de uppdaterar sitt CV med vad de gör nu idag.

Forum för kontakter

Rekrytering, annonsering, marknadsföring, allt du kan komma på. Ungefär så sammanfattar vd Robert Ginsberg hur han använder sig av Linkedin inom sitt konsultföretag.

Text: Torbjörn Hallgren

Robert Ginsberg, vd på medtechföretaget QAdvis, har varit en del av Linkedin sedan i stort sett tjänsten drog igång. Han har över 1000 kontakter i sitt närmsta nätverk, och är medlem i drygt fyrtio grupper som på något sätt berör hans yrke.

– Det är inte helt unikt att vara en del av Linkedin om man jobbar inom medicinteknik som jag gör. Det är en internationell bransch och ganska liten. Mitt nätverk finns därför över hela världen. Det vore svårt att åstadkomma samma nätverk utan Linkedin, säger han.

För honom och hans anställda konsulter är Linkedin ansiktet utåt för företaget och dem själva. Deras CV finns i deras Linkedin-profiler, och Robert Ginsberg utrycker det som att han idag oftare skickar en länk än delar ut ett visitkort. Linkedin-sidan är som ett visitkort, fast utförligare.

Inom Linkedin-sfären finns även många bonustjänster. En av dem är Slideshare, där medlemmar kan ladda upp till exempel presentationer av arrangemang eller rapporter, i format som Powerpoint och PDF. Robert Ginsberg använder sig av den tjänsten för att ladda upp presentationer av till exempel frukostseminarium som han har arrangerat.

– Jag kan då se hur många träffar de får, och besökarna kan sedan ledas vidare till att hitta både mig och mitt företag på Linkedin.

Robert Ginsberg har tidigt insett att Linkedin är lika mycket ge som att ta. Han och hans anställda är aktiva i forum och grupper på Linkedin, där de bidrar med svar och expertis.

– Vi är ju konsulter och ger oss gärna in i debatten, och vi ger alltså bort information mot att vara synliga.

Samtidigt kan hans anställda konsulter när som helst bli kontaktade av en headhunter eller en konkurrent på arbetsmarknaden. Fördelarna väger ändå över. Att ge och ta på den moderna arbetsmarknaden har alltid gällt, oavsett internet och sociala nätverk. Den synlighet som Linkedin ger är otroligt svår att få med traditionell media menar Robert. En stor fördel för QAdvis är just den globala aspekten. Och möjligheten att annonsera.

– Vi kan ställa annonserna väldigt specificerat, och nå ut globalt till just de som är intresserade av de tjänster och kurser som vi erbjuder, och jag har svårt att komma på andra medium där jag kan nå ut på samma sätt.

Skrivet av Torbjörn Hallgren