Ingen arbetsgivare har dömts för arbetsmiljöbrottet att ha orsakat en anställd stressrelaterad ohälsa. Detta trots att man säger att detta är det mest växande problemet på våra arbetsplatser.
Text: Jane Bergstedt
Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att ”vidta alla åtgärder som behövs” för att förebygga ohälsa, vilket förstås också gäller den psykosociala arbetsmiljön och arbetsrelaterad stress.
Men, konstaterade forskaren Peter Andersson vid juridiska institutionen, Handelshögskolan i Göteborg, lagen är högst otydlig när det gäller skadlig stress i arbetslivet. Det finns inga bindande föreskrifter om den psykosociala arbetsmiljön, som det finns om det mesta när det gäller den fysiska miljön, exempelvis fem föreskrifter om tryckkärl.
Peter Anderssons doktorsavhandling ”Vidta alla åtgärder som behövs” lades fram före sommaren och kom som bok i början av september. Det var när han insåg att det inte fanns några fällande domar inom området psykosocial arbetsmiljö, som han blev intresserad. Det finns överhuvudtaget ganska lite rättsvetenskaplig forskning om arbetsmiljörätten.
– Den psykosociala arbetsmiljön är ett komplext område, ja, men min slutsats är ändå att det är möjligt att ta fram generella krav för hur det förebyggande arbetet bör bedrivas och därmed också kunna utkräva ansvar genom rättsliga sanktioner.
Arbetsmiljöverket har arbetat med frågan i flera omgångar. Senast 2003 togs ett förslag till föreskrift fram, som fick kritik från arbetsgivarsidan och lades ner. Den enda föreskrift som finns är inte bindande utan allmänna råd och dessutom från 1980, då datoriseringen var det stora hotet mot arbetsmiljön.
Arbetsgivarna vänder sig mot bestämmelser som ger den enskilde arbetstagaren rätt till eget inflytande över arbetet, det strider mot arbetsledningsrätten. Peter Andersson tycker inte att det är något hållbart skäl. Den inskränkningen gäller hela arbetsmiljölagstiftningen, exempelvis så har skyddsombud rätt att stoppa arbete i händelse av fara.
Det är just det egna inflytandet, möjligheten att själv påverka sitt arbete, som enligt stressforskaren Karaseks krav-kontroll-modell påverkar hälsan. Höga krav i kombination med avsaknad av inflytande är det som oftast orsakar stress och ohälsa på jobbet.
(ev faktaruta) 60 procent av kvinnorna och 44 procent av männen i Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökning 2011 svarar att de har liten möjlighet att själva bestämma arbetstakten. Och mer än varannan kvinna och knappt hälften av männen svarade att de har alldeles för mycket att göra på jobbet. Andelen sysselsatta som upplever sitt arbete som psykiskt påfrestande är 43 procent bland kvinnor och 35 procent bland män.
Kartläggningar av arbetsmiljön i Sverige sedan 90-talets början till i dag visar att utvecklingen gått mot ökade krav, samtidigt som möjligheten att påverka arbetet minskat. Inte minst bland kvinnor anställda i vård- och skolverksamhet har långtidssjukskrivningar och stressrelaterade psykiska besvär varit stora.
– Upplevelsen av stress är förstås väldigt individuell och därmed också individens smärtgräns. Men arbetsmiljölagstiftningen är i grunden tydlig, arbetsmiljön och arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i både fysiskt och psykiskt avseende, säger Peter Andersson.
I lagens grundläggande bestämmelse står också att teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall, där även löneformer och förläggning av arbetstid ska beaktas, samt att starkt styrt eller bundet arbete ska undvikas eller begränsas.
Men dessa regler i det andra kapitlet är utpräglade ramlagsnormer, som förutsätts fyllas ut med hjälp av föreskrifter från Arbetsmiljöverket. En juridisk pusselbit som alltså fortfarande saknas, vilket Peter Andersson tycker är anmärkningsvärt.
– Utvecklingen mot mer självständiga arbeten är en annan tydlig trend, säger Peter Andersson. Det är den typen av uppdrag en välutbildad kompetent arbetskraft vill ha och som arbetsgivarna erbjuder. Det är bara att läsa platsannonserna. Det ligger i arbetsgivarnas intresse att på alla sätt värna om den kompetensen. Risken att individen tar på sig för mycket är stor när tempot drivs upp.
Men Peter Andersson påpekar också i sin avhandling att den psykosociala miljön är ett komplext område, där inte minst frågan om inflytande är central. Med makt och inflytande för individen följer också eget ansvar. Dessutom handlar stress om individens egen upplevelse till skillnad mot fysiska faktorer, som påverkar alla.
– Fysiska skador kan leda till åtal för arbetsmiljöbrott, men exempelvis utbrändhet, som leder till långa sjukskrivningar, leder sällan eller aldrig till åtal. Det är svårt att bevisa att det är den psykosociala miljön på arbetet som är orsaken. Även mobbning kan vara en bakomliggande orsak, som är svår att komma åt.
Betoningen i arbetsmiljörätten ligger på de framåtblickande aspekterna. Arbetsgivaren har ett ansvar att förebygga skador och ohälsa.
– Men förutom en del av kostnaden för sjukskrivning kostar inte konsekvenserna av en dålig psykosocial arbetsmiljö arbetsgivarna någonting. Det är i praktiken inte möjligt att utkräva något ansvar, säger Peter Andersson.
Arbete pågår
En bindande föreskrift om den psykosociala arbetsmiljön håller på att tas fram på Arbetsmiljöverket. Planen är att kunna lägga fram ett förslag om drygt ett år, som kan antas från halvårsskiftet 2015.
– Det är verkligen viktigt att få fram den här föreskriften, men det är ett komplext område med många komponenter. Den ska exempelvis omfatta sådant som stress på grund av arbetsbelastning och kränkande särbehandling, som är mångfacetterat och svårt att skriva bindande föreskrifter om, säger Bernt Nilsson, avdelningschef för regelarbete och expertstöd.
Arbetsmiljöverket har fortlöpande diskussioner med parterna i den här utvecklingsprocessen. Just nu är han optimistisk om att de ska kunna skapa en samsyn i frågorna. Föreskriften kommer att kompletteras med en vägledning med förklaringar och exempel.
Skrivet av Jane Bergstedt
