En kvinna i karria?ren med makt – hur hon kla?r sig och vad hon har fo?r va?ska a?r inte hennes ensak. Det blev tydligt na?r Mona Sahlin syntes pa? bild med sin Louis Vuitton-va?ska.

När män visar sin status genom kläder och klockor reagerar vi inte, säger ­Devrim Mavi, chefredaktör på tidskriften Arena.

– Men när kvinnor väljer att ­manifestera sin status genom att till exempel köpa olika märkesväskor så kommer det att handla om konsumtionsmönster, fortsätter hon.

För Devrim Mavi är väskor statusmarkörer och vilket väskmärke man väljer beror på vilken grupp man vill tillhöra och vilket sorts kvinnlighet man vill visa. Hon tycker själv mycket om handväskor och lägger gärna pengar på dem.

– Olika väskmärken har olika laddning. Medan en Moschinoväska signalerar lyx, extravagans och kanske en lite dekadent kvinnlighet, signalerar kanske en Mulberryväska god smak, måttfullhet och en kvinnlighet som inte verkar hotfull.

I debatten runt Mona Sahlin gjordes en jämförelse med Filippa Reinfeldt som skulle ha en väska från H&M.

– Men varför skulle det vara bättre att ha en billig väska, kanske tvivelaktigt producerad, än något som är fint hantverk? frågar Devrim Mavi.

Handväskan har ett stort ­symbolvärde. Det konstaterar även ­ledarskapskonsulten Åsa Coey, vd för Center for Outstanding Leadership.

– Jag ser vad som pågår i min bransch och vad kvinnor använder för markörer. Det var tydligt när Veckans affärer delade ut pris till de mest inflytelserika affärskvinnorna, då kunde man se många fina väskor, säger hon.

Vilka markörer en person väljer beror på var man ska agera. Åsa Coey berättar att hon själv medvetet väljer en diskret stil om hon ska arbeta i en grupp en längre tid. Hon väljer oftast en svart klassisk handväska och en klädstil som passar i de flesta sammanhang. Till kvällsbruk använder hon en Chanelväska som har flera år på nacken.

Men om hon ska stå på scenen och föreläsa väljer hon kanske starkare färger, mer iögonfallande väska och större smycken.

– Då signalerar jag att det är mig de ska lyssna på, säger hon.

– Om man inte har rätt markörer blir man inte tagen på allvar och inte lyssnad på, säger Åsa Coey, som också tycker att män har lättare än kvinnor att signalera sin status eftersom de haft sin kostym under längre tid.

När hon funderar över Mona ­Sahlins väska säger hon att just den typen av väska kanske inte är förenlig med traditionell socialdemokratisk ideologi.

– Men å andra sidan så umgås Mona Sahlin i kretsar där en väska behövs för att markera status.

Linda Corugedo-Steneberg är ­direktör för EU-direktoratet för ­ekonomi och finans, Ecfin. Hade Mona Sahlin arbetat där hade inte hennes väskval diskuterats.

– Respekten för privatlivet är stor här i ­Bryssel. Man skvallrar inte om vad folk har på sig eller vad man har för väska, i stället skvallrar man om vem som har inflytande och vem som är på väg upp eller ner, säger hon.

Hon har arbetat i Bryssel i tio år, innan dess var hon diplomat och är därför van att klä sig snyggt och lite strikt i dräkt. Hon gillar väskor, men är inte så intresserad av vilket märke det är. Det praktiska – att sakerna ska få plats – väger tyngre.

– Min favoritväska är från Tod’s i lila mocka och just sådär lagom stor så allt får plats.

Att en kvinnas val av väska är så påpassat förbryllar henne.

– Kvinnor har funnits i det offentliga så länge i Sverige så man kunde tro att det skulle ha förändrats vid det här laget, men jag upplever inte att det är så. Det är väl bara trevligt om en kvinna vill klä sig snyggt och ha en snygg väska?

– Jag upplever det som att kvinnor mäts med andra mått än män i Sverige, trots att de är procentuellt sett fler i hög position i Sverige än här i Bryssel till exempel, säger hon.

Det resonemanget är Devrim Mavi också inne på.

– När en kvinna köper något så ställs det höga etiska krav. ”Är det rätt att köpa något så dyrt? Är det nöd­vändigt?”

Devrim Mavi tycker att kvinnor­ som väljer att markera sin status anses konsumtionsgalna. Trots att män handlar fler och dyrare saker ­ifrågasätts inte deras konsumtion. Dessutom blir en kvinnas väska eller kläder en symbol för något annat.

– Titta till exempel på knytblusen på 80-talet. Kvinnor började använda den som en parallell till männens slipsar, men eftersom dåvarande brittiska premiärministern Margaret Thatcher använde knytblus så blev själva blusen en symbol för en viss typ av konservativa åsikter.

– Det finns väl ingen som säger till en man ”du kan inte använda kostym för det gör George Bush”.