Aron Schoug är lektor vid Stockholms universitet och forskar om kreativitet och ledarskap.
Foto: Sören Andersson
Kreativitetsforskningen har visat att det ensamma geniet är en myt. I själva verket har de flesta stora idéer, konstverk och uppfinningar växt fram i samspel mellan människor. Detta bör du ta fasta på om du vill ha mer kreativitet och utveckling på din arbetsplats. Alla kan sitta instängda på sina rum med sina egna utvecklingsarbeten, men när de till sist kommer ut visar det sig att de olika delarna inte passar ihop.
Frågan är hur man skapar förutsättningar för att medarbetarna ska bygga vidare på varandras idéer och utveckla något tillsammans. I vissa grupper finns redan goda förutsättningar för detta. Sådana grupper består av individer som är trygga tillsammans och låter sina olikheter komplettera varandra samtidigt som de strävar mot ett gemensamt mål. Då skapas positiva synergier där helheten blir större än summan av delarna. Gruppen bygger något tillsammans som ingen av individerna ensam hade kunnat drömma om.
En sådan kultur tar dock lång tid att bygga upp och det finns mycket som kan gå fel. Någon kanske tar lite för mycket plats och hämmar andras kreativitet. Någon annan kanske inte riktigt känner sig motiverad, drar sig undan och upplevs åka snålskjuts. Om det finns många personer med starka idéer men sämre förmåga att lyssna kan arbetet börja präglas av konflikter. Motstridiga idéer är visserligen en bra sak i en kreativ process eftersom det leder processen framåt, men när viljestarka individer har svårt att lyssna på varandra riskerar konflikterna att bli personliga och infekterade. Detta främjar ofta inte kreativiteten. Men motsatsen, att medarbetarna inte säger vad de tycker, kan hämma kreativiteten ännu mer.
Vad kan då göras för att undvika dessa fällor och fallgropar? Det finns förstås flera svar på den frågan. Ett svar är att det handlar om personlig mognad och självkännedom hos varje individ, men det är förstås till begränsad hjälp för dig som chef.
Ett annat svar är att lägga resurser på att bygga trygghet och tillit. Detta kräver tid för reflektion, såväl individuellt som gemensamt; tid som måste tas från det vardagliga arbetet. Du kan alltså behöva ta ett steg bakåt för att senare kunna ta två steg framåt, något som kan upplevas som stressande när man har höga leveranskrav på sig.
Forskning visar att många är mer kreativa när de brain stormar ensamma eftersom de då vågar vara mer fria i sitt tänkande.
Ett tredje svar är att använda praktiska metoder som underlättar den kollektiva kreativiteten. En populär metod är brain storming där deltagarna tillsammans spåna fram idéer för att lösa ett gemensamt problem. Metoden bygger på att alla delar med sig av sina spontana idéer utan att värdera och bygger vidare på varandras idéer. I otrygga eller nya grupper fungerar detta dock ofta inte i praktiken på grund av de fallgropar som jag beskrivit. Forskning har till och med visat att många är mer kreativa när de brain stormar ensamma eftersom de då vågar vara mer fria i sitt tänkande. Ofta behöver man tänka igenom en idé själv innan man är mogen att dela den med andra.
En lösning på detta är att lägga till en individuell process, innan den gemensamma, där varje person först spåna själv kring problemet för att därefter dela med sig till gruppen där idéerna kan kombineras och vidareutvecklas. Detta kallas brain writing. Genom att kombinera brain writing och brain storming kan du tillvarata allas unika bidrag och de synergier som uppstår mellan dem. Under processens gång växer också individerna och gruppen i sin förmåga att vara kreativa tillsammans.
För att de principer och metoder som jag har föreslagit ska fungera krävs det dock ytterligare en komponent, att du genuint vill tillvarata medarbetarnas kreativitet. Det kräver att du vågar släppa kontrollen över resultatet av den kreativa processen. Principen om att bygga vidare på varandras idéer gäller förstås också för chefen. Medarbetarna behöver lyssna på dig och anpassa sig till de ramar du sätter, men du behöver själv vara flexibel och öppen för att tänka om. Annars blir allt prat om kreativitet bara fina ord som alla lär sig upprepa men som ingen tror på.
Som chef är det därför viktigt att ärligt ställa sig frågan: vill jag ha mer kreativa medarbetare?
Det är helt okej att svara nej. Kanske behöver din arbetsplats inte vara så kreativ. Eller så kanske det faktiskt är du som har de bästa idéerna själv; idéer som dina medarbetare är där för att förverkliga. Var i så fall ärlig med det i stället för att låtsas att andra ska vara kreativa.
Om du däremot svarar ja på frågan behöver du ta den här uppgiften på allvar. Förhoppningsvis har du då användning av de principer och metoder som diskuterats i den här texten, men du behöver också hitta ditt eget sätt, som passar på din arbetsplats. Varje kreativ process är unik och ledarskapet måste anpassas efter den processen.
Aron Schoug är lektor vid Stockholms universitet och forskar om kreativitet och ledarskap.
