Patrik Reman, HR expert med fokus på kompetensförsörjning.
Foto: pressbild
I dagens arbetsliv betonas ofta vikten av en sund arbetskultur där varje medarbetare känner sig motiverad och engagerad. Men vad gör vi när några medarbetare underminerar den positiva atmosfären? Kontraproduktivt beteende – från småaktigt skvaller till att läcka företagshemligheter – kan få långtgående konsekvenser, inte bara för de direkt inblandade utan för hela organisationen.
Forskning av Mackey et al. (2019), baserad på 235 studier och över 67 000 individer, ger värdefulla insikter om vilka personlighetsdrag som starkast förutsäger negativa beteenden. Resultaten är tydliga: låg samvetsgrannhet och låg välvillighet är två av de mest betydande faktorerna bakom kontraproduktivt beteende. Individer som saknar noggrannhet och ansvarskänsla är inte bara mer benägna att agera på sätt som skadar företaget, utan tenderar också att skapa konflikter med kollegor.
Samvetsgrannhet handlar om mer än att bara göra sitt jobb – det speglar en grundläggande attityd till ansvar och professionalism. När noggrannhet och ansvar saknas ökar risken markant för att medarbetaren börjar agera på sätt som påverkar både sig själv och andra negativt.
Forskningen lyfter även fram neuroticism, eller känslomässig instabilitet, som en riskfaktor. Människor som har svårt att hantera sina känslor tenderar att reagera destruktivt på stress och motgångar, vilket kan leda till beteenden som påverkar både arbetsmiljön och företagets resultat negativt. Forskningen pekar också på att ledare med dessa personlighetsdrag, särskilt när de har makt, kan förvärra negativa beteenden på arbetsplatsen – en varning som chefer måste ta på största allvar.
Genom att stärka förmågan att hantera känslor minskar risken för att maktmissbruk.
Patrik Reman
Så, vad kan göras för att förebygga kontraproduktivt beteende? För det första behöver rekryteringen ses över. Att inkludera personlighetstester som en del av urvalsprocessen kan hjälpa till att identifiera kandidater med egenskaper som bidrar till en positiv arbetsmiljö. Det är inte bara kvalifikationerna som räknas – personligheten spelar en avgörande roll i hur en person kommer att fungera i teamet.
Vidare är det viktigt att chefer utbildar och stöttar ledare i att utveckla sin emotionella intelligens. Genom att stärka förmågan att hantera känslor och agera med eftertanke minskar risken för att maktmissbruk och negativt beteende får fäste. Glöm inte heller att bygga en kultur där ansvar och transparens är centrala värden. När alla, från ledning till medarbetare, förstår och lever efter dessa principer, kan en hållbar och hälsosam arbetsplats byggas.
Forskningen påminner om att personlighet inte bara handlar om individuella preferenser – den har direkta konsekvenser för hela organisationen. Genom att ta till oss insikterna kan vi inte bara förhindra kontraproduktiva beteenden, utan också aktivt främja en arbetsmiljö där alla trivs och presterar på topp. Frågan är: vad gör vi för att arbetsplatsen inte bara ska överleva, utan också blomstra i en värld där personligheten spelar en allt större roll?
Patrik Reman, HR expert med fokus på kompetensförsörjning, har deltagit i utformningen av internationella ISO-standarder för HR-processer.
Chefer påverkar medarbetares mentala hälsa – lika mycket som partnern där hemma
