"Petroleumindustrin har naturligtvis den största utmaningen eftersom fossila bränslen måste fasas ut."
Illustration: Getty Images
Näringslivet förändras hela tiden. Ekonomin gick igenom flera strukturomvandlingar under förra seklet som förde med sig både nedlagda industrier och expansion. Nu händer det igen. Frågan är vilka verksamheter som kan försvinna och vilka som måste förändras i grunden vid en grön omställning som ligger i linje med klimatmålen.
– Petroleumindustrin har naturligtvis den största utmaningen eftersom fossila bränslen måste fasas ut. De kan ju inte fortsätta med sin verksamhet. Rent teoretiskt skulle de kunna gå över till att sälja biobränslen i stället, säger Eva Alfredsson, forskare vid Climate Change Leadership på Uppsala universitet.
Den fossilbaserade plastindustrin och cementindustrin är andra exempel på riskbranscher vid en grön omställning. Också här skulle de kunna byta råvara eller börja tillverka mer miljövänliga produkter.
Bolag som säljer mycket produkter med kort livslängd, som till exempel de svenska företagen IKEA eller Hennes & Mauritz, behöver enligt Eva Alfredsson snarare byta affärsmodell än material. Det handlar om en mer cirkulär modell där man går från att sälja så mycket och så billigt som möjligt till att produkterna används under längre tid.
I en värld där du köper fem nya plagg per år i stället för femtio så kommer du behöva kläder som håller länge.
Sören Andersson
Eco3 har startats av personer från kaffemaskinsbranschen som ville ställa om från nyproduktion till reparation. Med en ny affärsmodell förlänger de kaffemaskinernas livslängd. Eco3 erbjuder tre nivåer av tjänster med renovering, reparation och uppgradering. Kunderna kan få hjälp att skräddarsy utseendet på maskinen och det cirkulära erbjudandet ska vara minst lika attraktivt som en ny maskin. Företagets bas är Arvika och allting görs lokalt i Värmland.
Sundlings är ett familjeföretag baserat i Lidköping som producerar popcorn till de flesta biograferna i Norden. De har gjort stora investeringar för att ställa om och minska sin klimatpåverkan. Bland annat har de justerat förpackningarna, ändrat sina logistikkedjor, börjat köpa grön el och råvaror från Europa i stället för USA. De är ett exempel på att omställning kräver åtgärder på flera håll i företaget. Klimatneutrala popcorn är det långsiktiga målet.
Friluftsmärket Trangia tillverkar friluftskök i Trångsviken i Jämtland och fyller 100 år nästa år. Under 2022 lanserade företaget en ny serie produkter tillverkade av icke jungfruliga material, cirkulära förpackningslösningar och tillbehör som förlänger livet på produkterna. Trangia får stöd av Omställningslyftet att förbättra förutsättningarna för digitalisering som ska effektivisera och automatisera produktionen och på det sättet minska klimatavtrycket.
– Materialanvändning och koldioxidutsläpp går hand i hand. Vi behöver därför minska vår materiella produktion och konsumtion. Då kan tjänster av olika slag ersätta, till exempel att man erbjuder kläder som en tjänst genom lån eller leasing, säger Eva Alfredsson.
Sören Andersson är grundare av The Future och hållbarhetsrådgivare med fokus på företagsutveckling. Han tror att det kommer att bli svårt för många globala klädföretag att genomföra en tillräckligt genomgripande omställning. Därför kan entreprenörer som från början har en annan affärsmodell, som småskaliga lokala klädföretag med inriktning på kvalitet, i stället vinna mark och marknadsandelar.
– I en värld där du köper fem nya plagg per år i stället för femtio så kommer du behöva kläder som håller länge. De kommer då att kosta mer, medan den enskilde personens klädbudget kan ligga på samma nivå, säger Sören Andersson.
För att vi ska komma ner på tillräckligt låga utsläppsnivåer behövs det enligt Sören Andersson nya sätt att tänka. Företag behöver titta på vilken roll man kan spela i ett hållbart samhälle och utforma eller förändra sin affärsmodell i linje med det.
Som turistföretag kan man till exempel se till att finnas inom räckhåll för tågtrafik och som byggare kan man fokusera på anpassning av och renovering av lokaler, i stället för att bygga nytt.
– Det handlar om en omorientering och nedskalning inom alla branscher. Det är också beroende av politiska beslut, människors värderingar och konsumtionsmönster, säger Sören Andersson.
Omställningslyftet på RISE (Research Institutes of Sweden) hjälper företag över hela landet att påbörja den här omställningen.
Forskarna i projektet märker av en markant ökad medvetenhet om behovet av en grön omställning bland företagen de kommer i kontakt med. Det öppnar enligt programledaren Malin Johansson nya vägar framåt för näringslivet. Hon betonar dock hur komplex den gröna omställningen är och att det är omöjligt att veta exakt hur den kommer att gestalta sig eller hur fort den kommer att gå.
Snarare än att se omställningen som ett hot mot vissa branscher kan man enligt Malin Johansson se nya möjligheter. Ett exempel är ett företag som driver bensinmackar i Västerbotten som nu undersöker hur de ska använda sina ytor centralt i länets samhällen, när bensinpumpar snart byts mot laddstolpar.
– De får yta över och kan börja samarbeta med andra lokala entreprenörer. Företaget kan fungera som en hubb för olika typer av verksamheter, bland annat växthus. De ställer om från en fossilbaserad verksamhet samtidigt som de stärker lokalsamhället, säger Malin Johansson.
