Det råder nolltolerans mot korruption och mutor i Sverige. Det hävdar kommuner, statliga myndigheter och företag. På hemsidor och i uppförandekoder redogör alla för policybeslut och regler.
Utmaningen verkar vara att leva upp till de snygga formuleringarna.


Text: Agneta Nordin


Industriföretaget Atlas Copco beskriver sig som företaget där det är okej att förlora en affär, men inte att betala en muta. I slutet av januari rankades Atlas Copco som ett av världens mest hållbara företag vid World Economic Forum i Davos. Håkan Osvald som är chefsjurist och sitter i koncernledningen är stolt.
– Utnämingen ställer krav på oss. Det går inte bara att skriva en rad snygga ord. Hållbarhet är bland annat att kunna leva upp till formuleringarna i våra uppförandekoder.

En gång om året får 5 000 anställda på nyckelpositioner i företaget genomgå en anti-korruptionsprocess. Det innebär att de får ett mejl innehållande företagets uppförandekoder inklusive en rad informationsfilmer med olika risksituationer. Mejlet ska signeras som bevis för att man mottagit och gått igenom innehållet. Bekräftelsen registreras hos Håkan Osvald.
– Det är oerhört viktigt att göra det här regelbundet så att folk inte glömmer.
Ryssland och Kina är ett par länder som ofta nämns i korruptionssammanhang. När företaget ska göra affärer här gäller det att vara på tårna. Inom kort åker Håkan Osvald till Kina för att träffa anställda på chefspositioner.
– Vi har samma policy överallt, i alla länder. Därför är det viktigt att gå igenom var vi står med personer på utsatta positioner.
Många företag går i korruptionsfällan när de gör affärer utomlands. Hur klarar ni er?
– Vi arbetar målmedvetet för att försöka skydda oss. Vi ser att det lönar sig att inte ge sig in i korruption. Men jag är inte blåögd, det är klart att det kan ha hänt saker.

För några år sedan var korruption en ickefråga i Sverige. När de som idag styr företag och offentlig sektor gick igenom sina utbildningar omnämndes knappt fenomenet korruption i läroböckerna. Bo Rothstein som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, skriver i en debattartikel, att förklaringen var att man då hade uppfattningen att en viss typ av korruption kunde vara nyttig, att den rent av fungerade som ”smörjmedel” i maskineriet. Den förlegade synen på korruption kan vara en av förklaringarna till att Telia Soneras ledning agerat både okunnigt och naivt i affären i Uzbekistan, skriver Rothstein. Idag vet vi att det är fler än Telias ledning som agerat aningslöst.

Men många företag utvecklar redskap för att upprätthålla den interna kontrollen och hur den efterlevs.
För sex år sedan lämnade byggföretaget Skanska Ryssland. Efter 100 år i landet och efter att ha förlorat miljontals kronor valde företaget att lämna helt och hållet. Med i beslutet fanns också risken för att dras in i olaglig verksamhet. Enligt Lars Björklund, som är ansvarig för etikfrågor i Skanska, går det inte att göra affärer i Ryssland utan att hamna i korruptionsträsket.
– Vi valde att lämna landet eftersom vi bedömde att vår tillväxtstrategi och vår interna uppförandekod inte gick att förena med riskerna i Ryssland. Vi vill inte heller riskera säkerheten för våra anställda.
Byggbranschen beskrivs ofta som korrupt. Enligt Lars Björklund är numer nolltolerans mot korruption målet och en viktig riktlinje. Det är ett sätt skydda företagets varumärke. När Skanska 2007 var inblandad i en stor muthärva i Argentina väckte det upprörda känslor.
– Av förklarliga skäl möttes vi av mycket starka reaktioner både internt och externt. Men eftersom företaget valde att lägga alla papper på bordet vann vi stor respekt bland våra kunder.
Lärdomen företaget dragit, enligt Lars Björlund, är att öppenhet lönar sig när en skada skett. Och numer har man flera olika redskap för att leva upp till målen. Företaget utbildar alla anställda, inte bara i Sverige, vartannat år. Företaget har etiska råd och arbetar kontinuerligt med olika dilemman, situationer som kan vara svåra. Dessutom har Skanska numer ett nytt uppgiftslämnarsystem.
– Vi har en ”hot-line” som administreras externt. Där kan anställa ringa anonymt och anmäla misstänkta oegentligheter.
Men den stora utmaningen är, menar Lars Björklund:
– Korruption finns inbyggt i många organisationer och företagskulturer. Det tar tid att förändra invanda beteenden. I Sverige lever vi i en naiv självgodhet.