Jämställdheten är en nordisk historia. Åtminstone om man tittar på World Economic Forums rankning av de mest jämställda länderna. För andra året i rad rankas Island som etta, tätt följt av Norge, Finland och Sverige.
Chefstidningen hälsar på hos våra grannar och tar reda på hur det står till bakom siffrorna.


En levande kvinnorörelse som samarbetar över de politiska gränserna och en regering som för första gången leds av en kvinna, är delvis förklaringen till Islands position säger Kristin Astgeirsdottir chef för Centrum för jämställdhet.
Detta samarbete över de politiska gränserna visades tydligt när 50 000 kvinnor av en total befolkning på 300 000 demonstrerade den 25 oktober då Women’s Day Off anordnades på Island. Kvinnorna gick helt enkelt i strejk under några timmar och samlades i centrala Reykjavik för att protestera mot lönegapet mellan könen och mot kvinnovåldet.
– Trots regn, blåst och att det bara var två grader ute samlades kvinnor från alla politiska läger och grupper, berättar hon.

Det var när Island fick en ny regering för snart två år sen som Island steg till första platsen på World Economic Forums ranking över jämställdheten i världen. Flera områden tas med när rankningen görs: hälsa, utbildning, arbetsmarknad, ekonomisk och politisk makt. I den isländska regeringen kvinnorna 40 procent och kvinnor är en självklar del av den politiska makten. Men när det gäller den ekonomiska makten ligger kvinnorna efter. Detta trots att kvinnorna nu är mer välutbildade än män.
– Fler isländska kvinnor än män skaffar sig en högre utbildning, men en kvinnas utbildning ger inte lika mycket i lön och karriär som en mans, säger Kristin Astgeirsdottir.

Dels beror det på att kvinnor främst jobbar inom den offentliga sektorn där lönen är lägre, men också att männen i större grad har lättare att förhandla till sig högre lön, bonus och extrabetalningar. På Island har dock den ekonomiska krisen medfört att skillnaderna i inkomst har minskat. Detta för att männens marknad har drabbats hårdast. Om man i stor grad förut fick extralöner och bonusar har detta tagits bort i och med krisen.
För att öka den ekonomiska makten hos kvinnor kommer en kvoteringslag med Norge som förebild att införas. Men först har företagen på sig att till 2013 på egen hand agera så att minst 40 procent av bolagsstyrelserna består av kvinnor.
Kvinnorörelsen på Island är mycket levande upplever Kristin Astgeirsdottir. Likaså debatten. I den miljön är det inte särskilt kontroversiellt med den föräldraledighet som infördes för tio år sen. Den är totalt på nio månader och uppdelad på tre månader för kvinnan, tre för pappan och tre att dela på efter familjens eget huvud.

NORGE
Tvåan på World Economics lista firar inte direkt sin silverplats. Nej, Björg Unstad, avdelningschef på samhällsavdelning vid jämställdhets- och diskrimineringsombudsmannen, ser hur mycket det är kvar att göra.
– Ett stort problem är att dagens ungdomar inte pratar om jämställdhet. En undersökning i skolorna visar att jämställdhetsfrågor inte tas upp. Det är sorgligt eftersom vi vet att kunskap och diskussion är viktigt, säger Björg Unstad.
Det positiva för kvinnans ställning i Norge är att fler kvinnor än män skaffar sig högre utbildning, och att kvinnor förvärvsarbetar i mycket hög grad. Men sen berättar Björg Unstad om alla området där det finns problem:
Nio av tio personer med minsta pensionen är kvinnor. Det är en konsekvens av att kvinnor i högre grad, precis som i Island, arbetar i den offentliga sektorn och som grupp får 65 procent av männens bruttoinkomst. Justerat för arbetstid är kvinnornas lön 15 procent mindre än mäns. Nästan hälften av de norska kvinnorna arbetar deltid. Kvinnorna tenderar att gå ner i arbetstid under småbarnsåren, men många arbetar också ofrivillig deltid. Samtidigt arbetar männen mer än någonsin just under småbarnsåren. 90 procent av föräldraledigheten tas ut av kvinnor.
– Vi försöker visa i den offentliga debatten vad konsekvenserna blir för kvinnorna genom de val som familjen gör, till exempel låg pension.

Norge införde som första land en lag som kvoterade in kvinnor i börsbolagsstyrelser. I en undersökning som presenterades under hösten visades det sig att åtta av tio är neutrala eller positiva till kvoteringslagen och nio av tio kvinnor. Aagoth Storvik, forskaren vid Institutet för Sammfunnsforskning i Oslo säger att det var ett mer positivt resultat än vad hon förväntade sig:
– Det finns en liten mängd företag, sju procent, som dock gjort om sina företag till andra bolagsformer som inte omfattas av lagen, för att undvika kravet på en viss mängd kvinnorepresentation. Debatten mot lagen var intensiv när den infördes 2003, men idag hörs det få negativa röster, säger hon.

//FINLAND//
På platsen efter Norge ligger Finland. Pirkko Mäkinen är jämställdhetsombudsman och kan snabbt berätta om vad som är Finlands starka sidor när det gäller jämställdhet – framförallt kvinnors höga deltagande i det politiska livet.
– En majoritet av de finländska ministrarna är kvinnor, likaså är kvinnor i majoritet i EU-parlamentet. Men i den kommunala politiken är deltagandet lägre, neråt 35 procent av de valda är kvinnor, en siffra som i internationell jämförelse är mycket hög.
En annan stark sida är utbildningen. Det finns en stark tradition bland kvinnor att skaffa sig en hög utbildning, samma mönster som i både Island och Norge, men i alla dessa tre länder är utbildningarna segregerade och kvinnor väljer i liten grad tekniska utbildningar.
Även i Finland arbetar kvinnorna i mycket hög grad, men det finns en skillnad från andra nordiska länder – kvinnor arbetar inte deltid i någon större omfattning.
– Ja, det är intressant att här i Finland så skiljer sig mönstret något från de andra nordiska länderna. Här är det oftast så att högutbildade kvinnor börjar arbeta heltid när barnet är i ettårsåldern. Däremot så utnyttjar kvinnor med lägre utbildning ofta rätten att vara hemma i tre år, motsvarighet till det svenska vårdnadsbidraget, säger Pirkko Mäkinen.
Vårdnadsbidraget, som i debatten har ansetts som en kvinnofälla i Norge och Sverige, har i Finland inte debatterats på samma sätt. En förklaring kan vara den mindre flexibla arbetsmarknaden i Finland, där det är svårare att arbeta deltid.

Föräldraledigheten är i praktiken något för kvinnorna i Finland. Finländska pappor tar i stort sett enbart ut sin pappamånad.
Trots det höga deltagande på arbetsmarknaden så är de höga cheferna i näringslivet sällan kvinnor. Något som också spär på lönegapet:
– Man brukar säga att en kvinnas euro bara är värd 80 procent av en mans, säger Pirkko Mäkinen och syftar på den 20-procentiga skillnaden mellan mäns och kvinnors inkomster.
Pirkko Mäkinen vill också poängtera våldet mot kvinnor som en svaghet när det gäller jämställdheten.
– Dessutom är det så att de flesta organisationer som arbetar med att skydda kvinnor, eller jobbar för att våldsamma män ska få behandling, inte är statligt finansierade utan så kallade NGOs, non-governmental organizations. Det är en brist, säger Pirkko Mäkinen.
Debatten i Finland på jämställdhetsområdet är mycket liten nu, men Pirkko Mäkinen tror att det kan ändras snart eftersom en rapport om en ny policy för jämställdhet snart ska diskuteras i den finländska riksdagen.
– Men på något sätt verkar det som om det bara kan föras en aktuell debatt om ett fåtal frågor åt gången. Nu om kyrkans behandling av homosexuella till exempel.
– I Finland ligger vi långt framme när det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor, men när det gäller etnisk diskriminering, eller diskriminering på grund av sexuell läggning eller funktionshinder ligger vi långt efter Sverige. Här finns inte alls samma lagliga skydd, säger Pirkko Mäkinen.

DANMARK
Efter Finland, på fjärde plats kommer Sverige för andra året på raken. VI fortsätter förbi Sverige och längst ner bland de nordiska länderna, på sjunde plats, efter Nya Zeeland och Irland, hittar vi Danmark. Så har det varit under flera år.
Elisabeth Möller Jensen är direktör på danska Kvinfo, ett kunskapscentrum och forskningsbibliotek för kön, jämställdhet och etnicitet, som sorteras under kulturdepartementet – kan hon veta vad som har hänt med jämställdheten i Danmark? Landet vars kvinnorörelse på 60- och 70-talet var den mest framgångsrika och högljudda. Idag återfinns Danmark på 28:e plats när det gäller kvinnors inflytande i den ekonomiska makten. Det innebär att det idag enbart finns två europeiska länder som är sämre: Malta och Cypern.
– Vi brukar säga att Danmark är paradoxernas paradis. Här är det fullt möjligt för mammor att arbeta och ha barn. Men inte att göra karriär och ha barn, säger Elisabeth Möller Jensen.
– När det gäller utbildning och politisk makt är kvinnor väl representerade. Och att kvinnor har inflytande i politiken, där man väljs demokratiskt, visar att folk vill ha kvinnor som representanter. Men i näringslivet och inom universitetsvärlden har kvinnor väldigt få höga positioner.

Danmarks arbetsmarknad är också mycket könssegregerade, två tredjedelar av de danska kvinnorna arbetar inom den offentliga sektorn.
Hon förklarar att den danska kvinnorörelsen var mer anarkistisk än i de andra nordiska länderna vilket har gett konsekvenser på dagens jämställdhetspolitik.
– Den danska kvinnorörelsen fungerande utmärkt som en blåslampa. Men den samarbetade inte med de politiska partier på samma sätt som i Sverige till exempel. Det innebar också att när kvinnorörelsen tystnade fanns den inte med i något sammanhang. Det blev tyst i debatten.
Ett exempel på hur Danmark skiljer sig från de andra nordiska länderna är att det inte finns några öronmärkta pappamånader. 2001 utökades föräldraledigheten från ett halvår till ett år.
– Men tyvärr öronmärktes inte någon månad för papporna, vilket gör att kvinnorna blir ännu svagare på arbetsmarknaden, säger Elisabeth Möller Jensen.

Men danska debatten är mångfacetterad – det finns åsikter att kvinnors låga inflytande speglar biologin, att det beror på familjens preferenser och att det skulle vara förödmjukande att till exempel kvotera in kvinnor i styrelser som i Norge. Dessutom har jämställdhetsfrågan gjorts till en invandrarfråga. Från högerpartiernas håll sägs att ”vanliga danskar har inga problem med jämställdheten, vi är jämställda, men det är inte invandrarna och speciellt inte muslimerna.”
– Det är första gången högerpartierna ens diskuterar jämställdhet. Men det handlar mer om ideologi än om ärligt intresse, säger Elisabeth Möller Jensen. Men hon är ändå optimistisk.
– Det finns intresse för jämställdhet på många olika håll. Nu tänker du väl fråga mig hur lång tid det ska ta, men det är jag mer osäker på.



FAKTA: De mest jämställda länderna enligt World Economic Forum

Rankning 2010 Rankning 2009
1 Island 85 % 1
2 Norge 84 % 2
3 Finland 82,6 % 3
4 Sverige 80,2 % 4
5 Nya Zeeland 78,1 % 5
6 Irland 77,7 % 8
7 Danmark 77,2 % 7
8 Lesotho 76,8 % 10
9 Filippinerna 76,5 % 9
10 Schweiz 75,6 % 13