De domar som Arbetsdomstolen meddelar handlar nästan uteslutande om arbetstagares och arbetstagarorganisationers krav på arbetsgivare. Uppsägningar angrips därför att man anser att de inte är sakligt grundade. Ofta yrkas allmänt (ideellt) skadestånd och ekonomiskt skadestånd till arbetstagaren. Det kan också vara så att en arbetstagarorganisation väcker talan mot en arbetsgivare och yrkar skadestånd för brott mot kollektivavtalet. Mer sällan gäller målen skadeståndskrav som riktas mot arbetstagaren. När detta sker rör målen ofta arbetstagare som agerat illojalt mot arbetsgivaren genom att t ex starta en konkurrerande verksamhet som skadar arbetsgivaren. Arbetsgivaren har kanske avskedat arbetstagaren på grund av dennes agerande och väcker sedan talan mot arbetstagaren och yrkar skadestånd under åberopande av brott mot anställningsavtalet och lagen om skydd för företagshemligheter (FHL).

Men det är faktiskt möjligt att en arbetstagare också kan bryta mot kollektivavtalet på arbetsplatsen om han eller hon agerar illojalt. Många kollektivavtal innehåller regler om lojalitet och konkurrerande verksamhet. I ett kollektivavtal för tjänstemän på den privata delen av arbetsmarknaden kan man under rubriken ”allmänna förhållningsregler” läsa följande:
”Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänstemän grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänstemannen skall vara diskret när det gäller arbetsgivarens angelägenheter som prissättningar, datasystem, undersökningar, driftsförhållanden och dylikt. Vidare regleras att tjänstemannen inte får bedriva konkurrerande verksamhet med arbetsgivaren.”
Lojalitetsplikten gäller även om den inte är inskriven i anställnings- eller kollektivavtalet. Men om lojalitetsplikten är inskriven i kollektivavtalet och arbetstagaren bryter mot den innebär det också ett brott mot kollektivavtalet. Arbetstagaren är genom sitt medlemskap i arbetstagarorganisationen bunden av kollektivavtalet och kan därför bli skadeståndsskyldig.

I rättsfallet AD 2010 nr 42 väckte en arbetsgivare, som bedrev verksamhet med personlig assistans, talan mot en arbetstagare som enligt arbetsgivaren under pågående anställning bland annat startat en konkurrerande verksamhet. Arbetsdomstolen fann det inte styrkt att arbetstagarens nya verksamhet drevs i konkurrens under anställningstiden, men att hon under anställningstiden tecknat avtal om att överta vården av en av arbetsgivarens kunder. Detta ansåg Arbetsdomstolen varit ägnat att orsaka arbetsgivaren skada och det ”betraktas som i hög grad illojalt”. Dessutom hade hon inte rapporterat till arbetsgivaren att man riskerade att förlora kunden. Hon hade inte heller rapporterat till arbetsgivaren att arbetsgivaren hade förlorat kunden när kunden faktiskt övertagits. Hon hade därför brustit i rapporteringsskyldigheten i förhållande till arbetsgivaren.

Arbetsdomstolen dömde arbetstagaren att betala ett allmänt skadestånd på 40 000 kr. Arbetstagare som funderar på att starta egen verksamhet bör alltså se till att man inte hamnar på kollisionskurs med lojalitetsplikten. Annars kan det bli en dyrköpt start.

Göran Smedberg