Maria Arnholm är en erfaren chef. Nu landshövding i Kronobergs län men med ett digert cv innehållande så skiftande ledaruppdrag som partisekreterare, statsråd, kommunikationsdirektör och vd för pr-byrå.
Erfaren och väl medveten om sina sämre sidor. Och därmed också de bättre…
– Jag har hunnit med en del ledarskapsutbildningar genom åren men att med hjälp av Jungs teorier börja grotta i mina sämre sidor lockade. Det är svårt, men spännande, säger hon.
Till hjälp har hon haft ledarskapscoachen Ann Askenberger och hennes jungianska teorier om chefers skugg-jag.
En tidig insikt var att den ledarstil man hyllas för har en tendens att ta över, tills den blir ett problem.
– Jag fick ofta höra att jag var varm, omhändertagande och inkluderande som ledare. Det låter ju jättehärligt så då blev jag liksom bara mer och mer av det, tills jag en dag insåg att jag blivit en morsa som befriade andra från ansvar. ”Det här löser morsan!”
– Snällt javisst, men det riskerar att skapa medarbetare som inte löser saker eller tar ansvar, som aldrig behöver stå på tå. Och de som vill göra det – de slutar ju.
Idag har hon lärt sig att hon också måste använda skugg-sidan av styrkan i att vara omhändertagande och varm. Hon måste också var kylig och krävande och låta andra ta ansvar. Och fatta egna beslut. Till och med sådana som andra inte gillar.
Jag insåg det där på en middag när en vän i ett tal beskrev mig som en supermamma och jag satt där och tänkte, men vad fan - jag är Modesty Blaise
Maria Arnholm
– Jag insåg det där på en middag när en vän i ett tal beskrev mig som en supermamma och jag satt där och tänkte, men vad fan – jag är Modesty Blaise, jag är sexig och smart och inte någon jävla morsa, säger hon och tillägger att det där får hon påminna sig om fortfarande.
Modesty – inte morsa! Modesty – inte morsa!
– Så se upp när du blir bedömd. Det du blir hyllad för – ta genast reda på dess baksida. Du kommer att behöva båda, säger hon och levererar ett exempel.
– Som ledare är jag positiv och entusiastisk. Jag får med mig folk och hittar på en massa saker. En modig medarbetares feedback fick mig att inse att jag också behöver entusiasmens skuggsida i form av kontroll. Jag hade missat att fråga och följa upp. Jag satte bara i gång nya saker hela tiden utan att ge organisationen en chans att på riktigt implementera det jag redan startat.
– Idag har jag hittat min uppföljar-fascistiska skuggsida. Jag följer upp, och sätter mig på händerna när jag får för mig att dra i gång nya saker.
Maria Arnholm är tacksam för all feedback hon kan få. Att ha högt i tak så att medarbetare kan göra dig uppmärksam på saker i ditt ledarskap som behöver skruvas upp, eller ner, är viktigt.
– Så bygg in feedback i era strukturer. Gör det till exempel till en del av medarbetarsamtalet. Säg att alla medarbetare måste ge dig en punkt där du har förbättringspotential. Och när du får feedback – börja borra i det du fått höra och glöm inte att tacka.
Hon poängterar att man måste hylla dem som vågar säga saker, och sedan visa att man jobbar på det man fått veta. Bara så kan man få ”högt i tak”.
– Jag har haft medarbetare som sagt till mig att ”du måste sluta säga att allt är bra och fantastiskt!”. Vilket ju är helt rätt, som chef måste du vara nyanserad, hylla det som ska hyllas men också kunna vara ifrågasättande. Det främjas inte av att jag hela tiden säger att allt är fantastiskt…
Fast fick hon skulle hon nog.
– Jag är en glad och positiv ledare, och jag tror på att det smittar. Jag vill förmedla en tro på verksamheten och ge medarbetarna förutsättningar att hitta lösningar.
Den baksida hon jobbar mest med nuförtiden är nog den lite slappa och lata…
– Jag är en arbetsam människa, kanske mer som en duracell-kanin. Jag är dålig på att koppla av, kan aldrig var sysslolös. Fatta hur jobbigt det är att ha en sådan chef.