Dansaren som blev bankchef

Johan Thelander jobbade som dansare i nästan 15 år, sedan bestämde han sig för att testa något nytt - han skulle bli bankchef.

– Jag ville någonting mer, jag ville förändring och förbättring och såg den möjligheten öppna sig, så jag tog språnget.

Johan Thelander började dansa som barn, gick svenska balettskolan och sedan ytterligare en välrenomerad dansutbildning i Bryssel. Han blev dansare i Anne Teresa De Keersmaeker  kompani Rosas och turnerade i hela världen. Men dansen räckte snart inte. 

– Det var kul men nånting fattades. Jag älskade scenen men jag hade så många frågor; varför gör vi det här, det skulle vara fint men vad var syftet? 

Johan Thelander testade en ny väg inom scenkonsten, han och en kompis började producera kulturevenemang. Han upptäckte att det var kul med ekonomi, spreadsheets och organisation.

– Dessutom var jag ganska bra på det. Det där formella passade mig. Vi strävade efter perfektion och sneglade på stora organisationer och lärde oss. Vi ville vara lika bra som om vi haft 100 anställda.

Vi strävade efter perfektion och sneglade på stora organisationer och lärde oss.

Johan Thelander

JAK-banken dök upp i hans liv av en slump.

– Jag såg ett anslag om en medlemsbank och tänkte vad i herrans namn är detta? En medlemsbank? Jag gick med, började engagera mig ideellt och blev helt insnöad. Plötsligt hade jag väldigt stor nytta av att ha drivit projekt och jobbat med ekonomi och kalkyler, berättar Johan Thelander.

Efter en tid får han frågan om han kan tänka sig att ta rollen som lekmannarevisor och tackar ja. Uppdraget är utmanande, men det går. Några år senare, 2017, väljs han in som vd för JAK-banken.

– Det var väldigt svårt att ta klivet till vd-posten. Det var väldigt mycket att lära mig, jag lär mig fortfarande varje dag.

Ganska snart stod Johan Thelander dessutom mitt i ett väldigt jobbigt läge. Jak hade inte planerat för de återbetalningar som banken behövde göra. Det gick ut över medlemmarna. Ansvaret vilade på vd:n.

– Att kunna göra återbetalningar till medlemmarna är fundamentet i en kooperativ bank. Det har varit lite av en lång, utdragen kris. Man hade inte förutsett framtiden och lågränteläget – vem kunde det?

  Jag älskar det vi gör och tror på idén och värdegrunden. Men vi är en liten, alternativ bank. Ingenting på den här marknaden är gjort för små banker.

Hur finns dansen med i ditt jobb som bankchef?

– Framför allt i sättet att jobba, att se det som att vi är i lärandeprocesser och skapar tillsammans. Även om det inte är föreställningar vi gör.

  Jag ber om hjälp och hjälper andra, jag vet inte vad den ledarstilen kallas? Jag tror det delvis är lättare i en mindre organisation och jag trivs med det sättet att jobba. Det är ju långtifrån alltid direktören som är bäst på saker. Den som är bäst får istället dela med sig av sin kunskap.

Du har inte den utbildning många tänker att en bankchef ska ha, hur ser du på det?

– Jag har lärt mig och fortsätter att lära mig det jag behöver kunna. Jag tror att det finns en poäng med att vara oskolad. Jag tänker inte i uppkörda hjulspår kring hur man ska jobba, hur man ska vara organiserad och gör inte alltid som andra. Det är nog bra.

Läs även

Annons