Foto: Pavel Koubek
Född: 1967 i Motala
Familj: Fru Mia sedan 1995. Tre söner.
Bor: Örebro
J
onas Tannerstad ska egentligen inte vara på kontoret den här tisdagen i början av det nya året. Örebrobostäder har bett sin personal att jobba hemifrån på grund av Omikron-virusets framfart. Men han släpper in mig vid utsatt tid, det har gjorts ett undantag och jag får följa med upp för de branta trapporna till mötesrummet på tredje våningen. Här sitter Jonas Tannerstad ofta, både på möten och för att arbeta i avskildhet. På Örebrobostäders kontor har personalen inga fasta arbetsplatser. Vi sätter oss i de högryggade fåtöljerna i rummet som domineras av en stor skärm – att visa bilder är Jonas Tannerstads grej.
– För mig har det varit viktigt att kunna visualisera saker. Jag tänker själv i bilder och jag lägger mycket tid på att leta efter rätt bilder eller se till att få dem gjorda. Det förklarar det man vill säga på bästa sätt, säger Jonas Tannerstad.
Det kommunala bostadsbolaget Örebrobostäder har låtit tala om sig och det är till stor del Jonas Tannerstads förtjänst. Han kom insvepande från industrin till fastighetsbranschen för två decennier sedan. Redan från början tänkte han att Örebrobostäders fastighetsbestånd borde automatiseras. Tankarna växte till en tydlig vision som förverkligades med anmärkningsvärda resultat. Bolaget har sedan Jonas Tannerstad kom halverat sin elförbrukning och prisats, både i Sverige och internationellt, för sitt arbete med att minska energianvändningen. Inom branschen blev hans beslutsamhet att nå energieffektiviseringsmålen en stor snackis.
Jag råkade säga till en journalist att jag skulle äta upp min australiensiska Akubra-hatt om vi inte nådde målen.
Jonas Tannerstad
– Jag råkade säga till en journalist att jag skulle äta upp min australiensiska Akubra-hatt om vi inte nådde målen. Efter att det publicerats började hatten leva sitt eget liv, det refererades till den ständigt och jämt. Jag fick också ett recept från en italiensk arkitekt på hur hatten skulle kunna tillredas.
Hatten är fortfarande intakt och målet, som var satt till en minskning av elförbrukningen med 25 procent mellan 2005 och 2016, nåddes med råge. 2016 hade förbrukningen minskat med 40 procent och idag har den halverats.
Enligt Jonas Tannerstad beror framgången på att han haft en annan blick på fastigheterna än den gängse inom branschen. Man utgår i allmänhet från att ett visst hus ska optimeras och bli så bra som möjligt. Men huset kan också ses som en liten del i en helhet. Det är ett sätt att tänka som enligt Jonas Tannerstad saknades hos Örebrobostäder när han kom dit och som fortfarande lyser med sin frånvaro inom nästan alla fastighetsbestånd.
År 2007 blev Jonas teknikansvarig på Örebrobostäder och fick samtidigt uppdraget att minska elförbrukningen med 25 procent på åtta år.
Foto: Pavel Koubek
– Min idé var att få bort speciella lösningar för olika områden. Att bygga hela beståndet som en maskin och sätta in samma smarta teknik överallt. Jag hade jobbat som maskinutvecklare och jag såg det som ett maskinutvecklingsprojekt, säger han.
År 2004 byggdes det så kallade Mimerhuset i Örebro. Jonas Tannerstad och hans kollegor lyckades övertala både den egna organisationen och leverantörerna att bygga in smart teknik, med en ”hjärna” som hanterar undercentraler och mätningar av energisystemet.
– Då kan man säga att resan startar. Mimerhuset är den första byggstenen i maskinbygget. Det övertygade tillräckligt många för att vi skulle få fortsätta på vår linje, säger han.
Ett egenutvecklat koncept som utgör byggnadens hjärna har sedan dess blivit plattformen för Örebrobostäders bostadsbestånd. Hjärnan styr allt i husen, från fjärrvärmecentralen till individuell mätning av lägenheter. Olika behov kan läggas till när de uppkommer och man är inte låst till en leverantör utan kan själva välja de bästa maskindelarna.
Att det kommunala bostadsbolaget Örebrobostäder har låtit tala om sig är till stor del Jonas Tannerstads förtjänst.
Foto: Pavel Koubek
– Det är ett industriellt förhållningssätt som var väldigt kontroversiellt när vi införde det. Det handlar om inarbetade kulturer och långvariga kontakter med leverantörer som hotades, säger Jonas Tannerstad.
År 2007 blev Jonas teknikansvarig på Örebrobostäder och fick samtidigt uppdraget att minska elförbrukningen med 25 procent på åtta år. Det skulle göras utan tillskott av personal eller pengar. Hur skulle man lyckas med detta? Det handlade om att fokusera på rätt saker och att alla i företaget skulle med på tåget.
– Vi skaffade en helhetsbild, ringade in de tio största energislukarna och skapade förståelse så att de som jobbade med till exempel tvättstugor eller ventilation förstod sin roll. Det var väldigt mycket information och möten.
De stora förändringar som Jonas Tannerstad drivit igenom har möjliggjorts genom hans förmåga att få både medarbetare och företagsledning med sig. Den stora visionen med arbetet har skalats ner till verklighetsnära beskrivningar anpassade till de enskilda kollegorna. Enkla visuella beskrivningar av visionen har kompletterats med enskilda samtal.
– Det är i de enskilda samtalen, där det ges möjlighet att zooma ut och se den stora bilden som även skeptikerna inser att de ärligt bjuds in på ett sätt som även inbegriper deras perspektiv.
Utmaningen är att ärligt och osminkat, och baserat på en verklighetsnära beskrivning, förklara visionen för både kollegor och ledning.
Ska Sverige och EU lyckas med klimatomställningen så är städerna helt centrala, eftersom de står för merparten av utsläppen.
Jonas Tannerstad
Stora förändringsarbeten väcker känslor hos personalen. Hur hanterar man det? Enligt Jonas Tannerstad finns det inga genvägar utan det är traditionella metoder som gäller. Han sammanfattar dem så här:
Beskriv varför en förändring är nödvändig.
Skapa en tydlig vision och en plan med strategiska mål, kpi:er och projektteam.
Implementera förändringen, se det inte som ett projekt, utan en process.
Lär av erfarenhet, analysera resultat.
Sist men inte minst, fira era framgångar.
Jonas Tannerstads nya vision är att hela Örebro ska bli en smart stad. En helhet där hus kopplas samman med bredband och där energi produceras och lagras med hjälp av solceller och batterier. Även bilar ingår i tänket och Örebrobostäder tilldelades Laddguldet 2021 för sitt arbete med att integrera elbilsladdning i sitt system.
Just nu byggs den innovativa stadsdelen Tamarinden i Örebro. Området ska bli en energigemenskap och den första stadsdelen som både producerar och delar solel i ett lokalt elnät. Trots att lagen tidigare förbjöd delning av el mellan fastigheter bestämde sig staden för att satsa på konceptet. Nu har lagen ändrats och Tamarinden uppmärksammas som en pilot för ett nytt sätt att bygga stadsdelar.
I höstas bildades också en innovationsgemenskap mellan de kommunala bostadsbolagen i Örebro som Jonas Tannerstad leder. Han har en stark drivkraft att skala upp automatiseringen och den smarta tekniken till hela staden. Nu tycker han inte att det känns så långt bort.
– Ska Sverige och EU lyckas med klimatomställningen så är städerna helt centrala, eftersom de står för merparten av utsläppen. Givet det så tycker jag att det är coolt att vi har hittat ett sätt att bygga hus som är smarta från grunden.
Jonas Tannerstad fick sin nuvarande chefsposition på Örebrobostäder för tio år sedan. Han har inte tröttnat. När han pratar om det han ägnar sina arbetsdagar åt syns det på honom att han har kul på jobbet.
– Örebrobostäder består av tusentals lägenheter. Som utvecklingsingenjör kan jag inte hitta en så stor maskin på någon fabrik. Jag tycker det är jättekul. Det blir en intellektuell utmaning som triggar mig.
Han hanterar stress och intensivt arbete genom att verkligen koppla bort sig från jobbet när han är ledig. När han har gjort sitt för Örebro planerar han och hans fru att återvända till hemstaden Motala.
– Jag har bott i Örebro sedan 1994. Jag lever här i exil och ska flytta tillbaka när jag är färdig med staden. Jag har aldrig sagt det officiellt, men 2028 så måste det här vara klart. Då ska Örebro vara en smart stad.
