Garanterat välkomnande

För bättre bemötande, större kunskap och en öppnare arbetsmiljö. Närmare 30 verksamheter i Sverige har hbt-certifierats av RFSL. Följ med till en av dem, där certifikatet har blivit en språngbräda i arbetet med att nå ut till ännu fler i samhället.


För bättre bemötande, större kunskap och en öppnare arbetsmiljö. Närmare 30 verksamheter i Sverige har hbt-certifierats av RFSL. Följ med till en av dem, där certifikatet har blivit en språngbräda i arbetet med att nå ut till ännu fler i samhället.
Text: Sara Wilk
Foto: Denny Lorentzen
På en av de vita väggarna hänger ett omsorgsfullt placerat certifikat från RFSL. Det skvallrar om att just den här verksamheten har lite extra kunskap när det gäller hbt, ett begrepp som inkluderar homosexuella, bisexuella och transpersoner. Vi befinner oss på sektionen för nätverks- och familjevåldsarbete i Botkyrka utanför Stockholm, en av de första arbetsgrupperna inom socialtjänsten som hbt-certifierats i landet.
– Som en del av arbetet har vi gått igenom lokalerna för att skapa en miljö som inte exkluderar hbt-personer, förklarar Sari Römpötti när vi möts i de ljusa lokalerna. Hon ingår i enhetens hyfsat nyinrättade hbt-grupp tillsammans med Annika Labbé som möter upp vid konferensrummet. De arbetar båda som socialsekreterare på Kvinnorådgivningen, den arbetsgrupp inom enheten som ger stöd åt våldsutsatta kvinnor.
Vi går förbi det lilla väntrummet. Här finns numera tidningar som vänder sig till hbt-personer, något som saknades för lite mer än ett år sedan. Det är en av de synliga effekterna av certifieringen, som färdigställdes tillsammans med kommunens ungdomsmottagning under förra våren.
– Vi tänkte att hbt-certifieringen skulle ge oss mer kunskap och hjälpa oss att ge ett bättre bemötande. Samtidigt som det skulle göra det lättare att nå ut till utsatta hbt-personer, reflekterar Sari och fortsätter:
– Men det handlade också om att samhället uppmärksammade hbt-personer som utsatts för våld. Det visade på något sätt att man missat den gruppen trots att våld självklart förekommer i lika stor utsträckning där.
RFSL erbjuder hbt-certifiering sedan 2008. För att bli godkänd måste de anställda gå en utbildning i förbundets regi och verksamheten måste uppfylla vissa kriterier. Det handlar givetvis om att kunna ge ett bra bemötande, men också om klimatet i den egna arbetsmiljön.
– Det började med att flera hörde av sig för att de ville hitta ett sätt att förmedla att de hade bra koll på hbt-frågor. Många hbt-personer är oroliga för att de inte ska få ett bra bemötande och vissa verksamheter ville visa att de har tänkt på de här sakerna, säger Malinda Flodman som är certifieringsansvarig på RFSL.
Hon förklarar att hbt-personer till exempel kan vara rädda för att få höra att de är dåliga människor, att bli ifrågasatta eller att behöva förklara sig . Men det kan också handla om att inte blir uppfattad som en riktig familj, eller en önskan om att inte behöva svara på närgångna och vetgiriga frågor.
– Normkritik är grunden för hbt-certifieringen eftersom normerna styr vårt sätt att tänka. De flesta av dem kan vara bra, men ibland leder de till onödiga begränsningar, berättar Malinda.
Hittills finns det närmare 30 hbt-certifierade verksamheter i Sverige. Det rör sig bland annat om ungdomsmottagningar, familjerådgivningar och förskolor. Men processen har inte varit smärtfri för alla. Folktandvården i Uppsala, som vi intervjuar härintill, fick utstå mycket offentlig kritik. På tidningars hemsidor fick de bland annat höra att de ägnade sig åt nonsens; skattebetalarnas pengar ska inte gå till hbt-certifiering, menade upprörda kommentatorer.
– Rent krasst är det ett tecken på att hbt-certifieringen behövs. Ofta förknippar man sexuell läggning med sex – och varför ska man prata om det? Det är lätt att säga att man har tillräcklig kunskap och att man behandlar alla lika, konstaterar Malinda och fortsätter:
– Men alla är olika. Det handlar snarare om att alla ska behandlas likvärdigt.
Funderingarna kring hbt-certifieringen dök också upp i Botkyrka, berättar Annika och Sari, även om protesterna var betydligt mer lågmälda.
– I stort var vi eniga om att vi skulle certifieras. Men det dök ändå upp tankar i arbetsgruppen om att vi redan hade den kunskap som vi behövde. Att det inte krävs ett särskilt bemötande för hbt-personer utan att det handlar om respekt för alla människor, säger Annika.
Nu har det gått närmare ett år sedan sektionen i Botkyrka certifierades. Enligt Annika och Sari har utbildningen, och inte minst alla tankar och reflektioner, redan präglat verksamheten.
– Vi kan ge rätt bemötande till en kvinna som har levt i en samkönad relation. Vi har fått en insikt i hur hennes utsatthet kan påverkas av att hon är hbt och att det finns ytterligare maktmedel att ta hänsyn till, till exempel outing, att man går ut med hennes sexuella läggning mot hennes vilja, förklarar Sari.
I konferensrummet där vi sitter talar de om att distansera sig från heteronormen i varje enskilt möte, att använda könsneutrala termer och inte förutsätta att det är en man som utsätter kvinnan för våld. Det kan lika gärna vara väninnan som har följt med som stöd som är förövaren. Men, det är fortfarande ett fåtal hbt-personer som vänder sig till Kvinnorådgivningen i Botkyrka.
– Vi försöker att problematisera det och vi arbetar med att nå ut till alla grupper. Men det första steget är att signalera att vi har kompetens och beredskap, resten tar lite tid, konstaterar Annika.


Enkät


1. Varför hbt-certifiering?
2. Hur har processen varit?
3. Hur har det påverkat verksamheten?

Birgitta Ärlund, verksamhetsutvecklare på Attendo IOF

Certifierad verksamhet: Katarina ungdomshem och Kristina, Stockholm, samt jour- och familjehemsvården i hela landet.

Varför hbt-certifiering?

Karaktären på våra verksamheter kräver att vi kan ge ett välkomnande och respektfullt bemötande utifrån ett hbt-perspektiv, samtidigt som vi ville skapa en öppen och inkluderade arbetsmiljö. Vi möter hbt-personer i verksamheterna och det förutsätter att personalen har grundläggande kompetens i frågorna.

Hur har processen varit?

Det har varit mycket diskussioner och reflektioner kring vad man säger och hur som har varit väldigt lärorika.

Hur har det påverkat verksamheten?

Att vi inte tar allt för givet när vi träffar en klient eller kollega, vilket betyder ett annorlunda förhållningsätt. Certifieringen av verksamheterna har dessutom fått en spridningseffekt inom stora delar av företaget.

Eva Ljung, tandvårdsdirektör

Certifierad verksamhet: Folktandvården i Uppsala län


Varför hbt-certifiering?

För att säkerställa att vi efterlever den nya diskrimineringslagen som kom 2009. Det är också en del i arbetet med att vara en vård- och arbetsgivare i framkant.

Hur har processen varit?

Vi har fått mycket kritik via medias insändarsidor där man bland annat har uttryckt att det är slöseri med pengar. För verksamheten har det gått bra och det har gett många nyttiga uppvaknanden, som att se hur normer och värderingar styr i vardagen, till exempel.

Hur har det påverkat verksamheten?

Vi har förbättrat verksamheten genom att med små förändringar, till exempel ordval, kunna möta både barn och vuxna bättre. Även i det skriftliga materialet har vi tänkt till och vi använder bilder som inkluderar alla. Vi har blivit mer uppmärksamma helt enkelt.

Marie Granlund, familjebehandlare

Certifierade verksamheter: Se oss, Stopp, Huven, Barnahus, familjerådgivningen och ungdomsmottagningen, samtliga i Eskilstuna.

Varför hbt-certifiering?
Vi kände att vi skulle har stor nytta av att få mer kunskap i ämnet eftersom det innebär att vi blir bättre på att bemöta hbt-personer.
Hur har processen varit?

Alla har varit nöjda med utbildningen och har bara upplevt den positivt. Kunskap har blandats med diskussioner om egna föreställningar och fördomar.
Hur har det påverkat verksamheten?
En av de viktigaste kunskaperna som vi har fått till oss är att inte tänka heteronormativt, att inte förutsätta att man lever med en person av motsatt kön. Det är viktigt att vara medveten och öppen för att vi är olika och lever olika liv. I utbildningen blev det synligt hur djupt rotat vissa föreställningar sitter.

FAKTA: Hbt-certifiering

RFSL började att hbt-certifiera verksamheter 2008. I dagsläget får närmare 30 verksamheter använda det lilla märket som visar att man klarat utbildningen och lever upp till förbundets kriterier. Tanken är att certifieringen ska synliggöra att en verksamhet arbetar aktivt med, och har grundläggande kunskaper i, hbt-frågor.
Det tar sex till åtta månader att genomföra certifieringsarbetet och hela arbetsgruppen måste vara delaktig. RFSL kräver bland annat att man kontinuerligt arbetar med både bemötande och arbetsmiljö ur ett hbt-perspektiv, samt att verksamheten har en dokumenterad plan för att hantera klagomål och diskrimineringsfall.
Hbt-certifieringen är giltig i två år, sedan måste den förnyas.
KÄLLA: RFSL
LISTA: Certifierade verksamheter (om vi får plats)


Arvika
Ungdomsmottagningen
Barnmorskemottagningen

Botkyrka
Ungdomsmottagningen
Sektionen för nätverks- och familjevåldsarbete

Eskilstuna
Sesam-mottagningen på Mälarsjukhuset
Familjerådgivningen
Ungdomsmottagningen
Barnahus
Se oss
Stopp
Huven

Karlstad
Karlstad ungdomsmottagning Druvan
Enheten för sexuell hälsa
Mottagningen för hud- och könssjukdomar
Elevhälsan

Luleå
Porsöns vårdcentral

Jönköping
Rosenlunds vårdcentral

Stockholm
Järva mansmottagning
Stockholms skolors ungdomsmottagning
Beroendecentrums hbt-mottagning
Bosse - Råd, stöd och kunskapscenter
Private Nursing
Attendo Individ och familj: Konsulenterna inom jour- och familjehemsverksamheten
Attendo Individ och familj: Katarina ungdomshem
Attendo Individ och familj: Kristina skyddat boende
Förskolan Nicolaigården
Förskolan Egalia

Uppsala
Folktandvården
(Klinikerna i Almunge, Bålsta, Dragarbrunn, Knivsta, Årsta och Örsundsbro samt kansliet)

Skrivet av Sara Wilk

Läs även

Annons