Louise Bringselius, docent i organisation och ledning och verksam vid Handelshögskolan i Stockholm.
Foto: pressbild
Tänk dig en partiledardebatt där partiledarna nickar instämmande och peppar varandras förslag. Inte nödvändigtvis för att de håller med – utan för att de ser att förslagen kan få positiva effekter för samhället och medborgarna.
Idag har vi en stor politisk palett med många partier och ett stort behov av koalitioner.
– Jag upplever att det offentliga samtalet drar åt ytterkanterna, det finns en besatthet av opinion och politiken polariserar mer än folket i själva verket vill.
– Om politiker kan se sitt ansvar för att samarbeta med varandra, inom partier men också mellan partier, gynnar det hela samhället, hela välfärden.
Vägen dit? Tillit – om du frågar Louise Bringselius. Tillit mellan politiker. Tillit mellan politiker och tjänstemän.
– Den politiska styrningen har stor betydelse för hur välfärden fungerar. Genom att jobba med tillit som grundprincip kan samarbetet stärkas och politikens riktning blir tydligare. Man behöver ha tilltro till varandras kapacitet, och respekt för varandras roller.
Psykologisk trygghet är begrepp som sedan en tid är på alla chefers läppar. Louise Bringselius är docent i organisation och ledning och verksam vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon är författare till flera böcker i ämnet och har precis släppt ytterligare en – ”Politisk styrning: tillitsbaserad styrning i kommuner och regioner”.
Styrningen riskerar att bli för rigid. Eller också blir konsekvensen avsaknad av styrning, otydlighet eller brist på samordning,
Louise Bringselius
Frågan behöver komma upp på högsta politiska nivå, anser hon.
– Jag vill att förtroendevalda politiker och högre tjänstemän ska läsa om hur politisk styrning kan bli motiverande, effektiv och tillitsbyggande. Jag hoppas att boken ska skapa eftertanke och reflektion.
Utgångspunkten för boken är den grund som lades av regeringens utredning Tillitsdelegationen (2016-2020). Louise Bringselius var med som forskningsledare.
– I Tillitsdelegationen pratade vi om att hela styrkedjan behöver belysas, men på riksnivå har man inte jobbat lika mycket med frågorna som man gjort på andra nivåer.
Därför är behovet av nytänkande på området stort.
– Det behövs en helhetssyn och styrning som är bättre på att ta till vara på den kunskap som finns i verksamheten, och som gör det offentliga mindre byråkratiskt.
– Problemet är att politisk styrning som den ser ut i dag leder till väldigt mycket byråkrati för chefer och ledare. Styrningen riskerar att bli för rigid. Eller också blir konsekvensen avsaknad av styrning, otydlighet eller brist på samordning, säger Louise Bringselius.
Man missar att målet är nöjda medborgare. Ett exempel är handläggning av ärenden.
– Styrningen sker utifrån antal ärenden som man ska klara per vecka. Det kan få konsekvenser att man slarvar för att hinna, resultatet blir att man får missnöjda medborgare.
Ett annat exempel är vårdcentraler där genomströmning av patienter är en viktig faktor.
– Men alla patienter kanske inte hinner få den hjälp de behöver, det viktigaste blir att få iväg patienterna…
Vårt sätt att styra påverkar organisationskultur och beteenden mer än vi tror
– Politikerna förstår inte hur illa verksamheter far, och medborgarna – de tappar förtroendet.
Boken innehåller konkreta råd om vägen till en tillitsbaserad politisk styrning. Den beskriver särskilt vikten av tillit i tre typer av relationer – mellan politiker, mellan politiker och tjänstemän samt verksamheter, och gentemot medborgare. Fokus ligger främst på frågor om styrning och uppföljning.
Louise Bringselius avslutar:
– Tillitsbaserad styrning innebär inte att vi slutar styra och kontrollera, utan att vi gör det på ett sätt som leder till större lärande och utveckling. För att bygga tillit behöver det förstås finnas kontrollsystem som fångar upp exempelvis korruption och missförhållanden och ser till att de åt gärdas.
