Finländska chefer bestämmer allt, de badar bastu och dricker vodka. Det vet vi. Lika väl som finländarna vet att svenskar är duktiga på protokoll, sitter i långa möten och är konflikträdda. Kulturskillnaderna är en styrka och det är viktigt är att förstå att vi inte förstår.
Text: Agneta Nordin
Anita Ekvall är specialist på kulturskillnader. Främst svenska och finska. Under många år har hon kulturcoachat chefer inför företagsfusioner och omorganisationer. Hon säger att en vanlig föreställning i Norden är att vi är ganska lika. Vi delar 700 år av gemensam historia och borde likna varandra. Sanningen är att skillnaderna är stora mellan de nordiska länderna, och av de olika kulturerna hör den finska till den allra mest missförstådda bland svenskar.
– Många har skapat en bild av finländare från båtresor där det festas hårt. Och i svenska öron låter det finska språket aggressivt. Det gör att vi inte tycker att den finska kulturen är något att lära känna.
Ur ledarskapsperspektiv är vi svenskar oförstående till det finska. Vi kan inte begripa den finska hierarkin med en stark chef som fattar beslut och lydiga medarbetare som utför det chefen bestämt.
Under de senaste åren har vi sett ett antal fusioner mellan svenska och finska företag, Stora Enso, Nordea, Tieto och TeliaSonera. Anita Ekvall har varit inblandad i flera. Inför fusioner kulturcoachar hon chefer och ledare både i grupp och individuellt. I homogena kulturer behöver man inte förklara, när två kulturer möts måste man börja på noll, säger hon.
– Det viktiga är att vara lyhörd och att hålla inne med det första intrycket. Det är lätt att nonchalera chefen när man inte förstår, stannar man upp och reflekterar, hjälper man hjärnan att ge en mer rättvis bedömning.
Den mest grundläggande skillnaden mellan svenskar och finländare är synen på tid. I Sverige är tid sammankopplat med kvalité. Lång tid betyder god kvalité, medan man i Finland ser tid som ett mått på effektivitet.
– I den svenska organisationen planerar man länge innan beslut fattas. I Finland fattas besluten snabbt, utan planering. Men besluten kan snabbt ändras, säger Anita Ekvall.
I Sverige tål vi inte kaos lika bra som i Finland. Genom noggrann planering försöker vi eliminera alla faktorer som kan leda till en kaossituation. I Finland är det tillåtet med lite galenskap och kaos, säger Anita Ekvall och tar Nokia som exempel.
– Chefen ville ha innovation och gav medarbetarna i uppdrag att uppfinna helt fritt. Tänk vilt! I Sverige hade chefen bett medarbetarna att skapa utifrån kundens behov. Det uppfattas i Finland som kreativitetshämmande.
Det går att göra listan lång över kulturkrockar som kan spoliera eller i alla fall försvåra klimatet på en arbetsplats. Det svenska behovet av konsensus och delaktighet till exempel.
– Att alla ska tycka om allt tar i finska ögon onödigt lång tid. I Finland fattar chefen snabba beslut men tar också på sig ansvaret om det visar sig att man var inne på fel spår.
En annan sak är självbilden, säger Anita Ekvall. Svenskar tar ofta på sig storebrorsrocken och tycker att det svenska sättet att arbeta och lösa uppgifter är det bästa.
– Vi tar oss rätten att tycka en massa om andra, att vi kan bäst. Trots att det visar sig att svenskar har minst kunskap om våra grannländer.
För att med framgång genomföra företagsfusioner och få ut det mesta av våra kulturella olikheter, måste vi sansa oss och våga se att det finns en styrka i att vi är olika och att det inte är något farligt med det. Om vi inte gör det slösar vi resurser.
– Det optimala är att se framgångsfaktorn i att vi är olika, att vi är bra på olika saker och att våra kulturella skillnader kan skapa konkurrensfördelar.
Anita Ekvalls ”Dreamteam” i en nordisk fusion:
Teknisk direktör: en finländare ”I Finland får man vara lite galen”
Marknadsdirektör: en dansk ”Danmark är en gammal handelsnation”
Controller: en norrman ”Norrmän har bra analysförmåga och koll på kostnaderna”
Administrativ direktör: en svensk ”Svenskar är mästare på att administrera saker som ska göras i grupp”
Visionären: en islänning ”Nordens italienare som klarar allt”
Svenskt:
Planering
Organisering
Informell ton
Delat ansvar, grupp
Medarbetare med chefen
Kompromiss
Förhandling
Undviker konflikt
Konsensus
Protokoll och dagordning
Genomförandeorienterad
Ärlig
Lång tid = kvalitet
Finländskt:
Spontanitet
Flexibilitet
Formell ton
Individuellt ansvar
Auktoritetssyn
Otålighet
Aktivitet, handling
Tar konflikt
Chefen bestämmer
Muntligt gäller, ”inga papper”
Visionärt, designorienterat
Vill inte vara en i mängden
Superärlig
Kort tid = effektivitet
