Företag kan inte ta ansvar

Hur ska vi tolka att de flesta företag och organisationer, åtminstone om de är stora och publika, arbetar med det som brukar kallas­ Corporate Social Responsibility – förkortat CSR? Har ­företag och organisationer blivit mera ansvarstagande? Tar de större hänsyn till samhälls­frågor idag än för säg tjugo år sedan?

Hur ska vi tolka att de flesta företag och organisationer, åtminstone om de är stora och publika, arbetar med det som brukar kallas­ Corporate Social Responsibility – förkortat CSR? Har ­företag och organisationer blivit mera ansvarstagande? Tar de större hänsyn till samhälls­frågor idag än för säg tjugo år sedan?

Frågorna är egentligen fel ställda. Företag och organisationer kan inte uppträda vare sig mer eller mindre ansvarsfullt i några avseenden alls. Det är bara vi som arbetar i dem som kan göra det. Därför borde vi kanske rannsaka oss själva i stället. Har vi blivit mer benägna att ta samhällsansvar idag jämfört med tidigare?

Sannolikt är människors benägenhet att engagera sig i samhällsfrågor tämligen konstant över tiden. Det som förändras är nog bara vilka områden vi uppfattar som angelägna och hur vi tar oss an dem. De senaste åren har exempelvis miljön hamnat i fokus och många förändrar sina sätt att leva just med hänvisning till omsorgen om vår miljö. Gott så, även om det förmodligen mest handlar om att miljöfrågorna uppfattas som tidskritiska och därför akuta att ta itu med. Dessutom spelar det säkert roll vilka som berörs respektive kommer att beröras. Det finns ju frågor som inte röner tillnärmelsevis samma uppmärksamhet men är precis lika angelägna. Att så många barn runt om i världen saknar rent vatten och elementära mediciner är det kanske mest upprörande exemplet.

Går vi tillbaka i tiden, till brukssamhället, hittar vi företag som i stort sett var identiska med samhället. De som drev bruksföretag förväntades ordna bostäder åt arbetarna och sörja för att deras barn fick viss utbildning. Man skulle se till att det fanns affärer på orten och möjlig­heter till lite rekreation och fritids­sysselsättning. En tolkning är att detta var ”good ­corporate citizenship” mätt med den ­tidens mått. En annan att det helt enkelt krävdes i konkurrensen med andra bruksorter om att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Kanske var det bara nödvändigt för affärerna. Skulle det kunna vara så idag också?

Ingen skugga ska falla över alla dem som arbetar med samhälls- och etikfrågor i företag och organisationer. De brukar vara pålästa och engagerade och gör ett i många stycken lika kompetent som viktigt arbete. Det är skälen till att deras befattningar över huvud taget finns som kan vara mindre smickrande.

Socialt ansvarstagande är bara att lita på om det kommer inifrån. Alltså när det är förankrat i människors övertygelse om det värdefulla i att faktiskt agera på ett socialt ansvarsfullt sätt. Tvingas det här agerandet på oss blir det hela genast mera dubiöst. Att idag arbeta med CSR väcker knappast något uppseende. Det är om man INTE gör det folk höjer på ögonbrynen. I den meningen har det blivit lite svårare att skilja det genuina engagemanget från det mer ceremoniella. Därför är det egentligen bara i den högsta ledningens eget agerande vi kan utläsa om socialt ansvar faktiskt är en prioriterad utgångspunkt för verksamheten eller om man bara försöker administrera fram det intrycket.

Mats Tyrstrup
Centre for Advanced Studies in Leadership

Läs även

Annons