Egen undersökning:

Alla fick lägre räntor!


Ring din bank och förklara att du vill ha lägre ränta på ditt bolån. Det kan löna sig.

Text: Åsa Ohlsson


Att förhandla ned sin ränta kräver ingen ekonomiutbildning. Det kan räcka med god research. Chefstidningen lät en liten grupp personer ringa sina banker och förklara att de inte var nöjda med sina räntor. Utfallet var förvånansvärt bra. Samtliga fick ner räntan på sina rörliga bostadslån enbart genom ett telefonsamtal.
Den research de hade gjort innan samtalen var att de jämförde sina räntor med andra personer med liknande ekonomi, och jämförde bankernas räntor sinsemellan.
Vad många inte tänker på är att man kan vara en attraktiv kund hos banken utan att ha stora besparingar.

Du är till exempel lönsam för banken om du har stora lån, samtidigt som du inte har för hög belåningsgrad på bostaden samt att säkerheten, värdet på din bostad, är högt.
Vissa banker har börjat presentera bankens inlåningsränta, det vill säga vad det kostar för banken att låna pengar. Genom att då jämföra med vad du faktiskt själv har för ränta ser du din marginal, det vill säga vad banken tjänar på ditt lån. Det är den marginalen du alltså kan förhandla ned. Du kan också förhandla om marginalen på ett bundet lån, men då måste du tajma så att du gör det bindningstiden löper ut.
En gång om året är det bra att se över vilken ränta du betalar och vilken marginal du har. För även om du förhandlat till dig bra villkor så gäller de inte för evigt. Är du inte uppmärksam så har dina förmånliga räntevillkor slutat gälla och du betalar standarränta eller listpris utan att du är medveten om det.
Så till den ständiga frågan – ska jag binda räntan? Den fråga diskuteras livligt, speciellt när det börjar ryktas om finanskris. Svaret är lika glasklart som luddigt: Det beror på vilken risk du är benägen att ta. Värt att tänka på är att det har gång på gång visat sig att det är billigare att ha rörlig ränta över tiden.

FAKTA: Boendekostnader
• Ska du se över din ekonomi gör du bäst i att börja med den största utgiften, det vill säga boendet. I snitt består boendet av cirka 27 % av svenskarnas hushållsutgifter. Genomsnittet i EU ligger på 22 procent.
• De svenska hushållen har i genomsnitt en belåning på 50 procent. Förstagångsköpare av en bostad har ännu högre belåningsgrad.
• Utgifterna för hyresrätt och bostadsrätt är ungefär lika stora i Sverige, men egnahem är högre. En förklaring är helt enkelt att egnahem är större till ytan.