Misstänkta mutor och kritik för påkostad personalfest på den förra arbetsplatsen. Det blev en tuff start för Migrationsverkets nya chef Anders Danielsson.

Text: Eva Brandsma

Han hade inte varit generaldirektör på Migrationsverket mer än någon månad i somras när han blev informerad om att två före detta anställda personer handläggare var misstänkta för att har givit uppehållstillstånd till asylsökande mot betalning. Det dröjde ytterligare några månader innan de misstänkta mutbrotten blev offentliga.
– Det är naturligtvis väldigt tråkigt och att det händer i vår egen organisation.
– Samtidigt tycker jag att det är bra att det är organisationen själv som upptäckt det och anmäler misstänkarna.
De här händelserna med två handläggare i Malmö ska ha hänt 2008. Just nu sitter de båda misstänkta handläggarna häktade och polisutredning pågår.
Hur påverkas personalen på myndigheterna när två arbetskamrater anklagas för ett så allvarligt brott som mutbrott?
– Man får en knäck, och många känner skuld trots att det är två isolerade personer som misstänks. Min uppgift som högste chef är att säga att vi inte har kollektiv skuldbeläggning – de är de skyldiga som har skulden.
– Samtidigt måste vi ge en signal om att vi tar det på allvar, att vi tar reda på vad som hänt, om det brister i våra rutiner eller i våra system och vad vi ska göra för att undvika att det sker igen.

Anders Danielsson trycker på bra ledarskap, bra rutiner, säkra system och utbildning.
– Det finns ingen quick fix mot att förhindra korruption. Men det gäller att förstå hur korrupt beteende börjar.
Innan Danielsson kom till Migrationsverket var han chef på Säpo. Han drar en parallell med korruption och all annan brottslighet. Det börjar inte med grövsta brottet, det börjar med en betydligt mindre händelse. Och det är de mekanismerna man måste lära sig att förstå.
– Vad det gäller mutor börjar det med en enkel väntjänst, som leder till en annan tjänst. Rätt var det är, sitter man fast i ett garnnystan av agerande som är svårt att ta sig ur.
– Därför är gränserna oerhört viktiga, även i det som kan tyckas vara litet eller oskyldigt.

Tydlig struktur på myndigheten, som att veta vart man vänder sig om man misstänker något, om man tvivlar, forum var man kan diskutera frågor som dyker upp.
Har ni arbetat fram nya rutiner?
– Vi ser självklart över policys, rutiner, utbildning och värdegrundsarbete. Men jag vill inte vara alarmistisk. Det är än så länge isolerade händelser.
Att skapa kontrollsystem som förhindrar mutor är inte möjligt menar Anders Danielsson.
– Du kan aldrig kontrollera bort den här typen av korruption. Våra tjänstemäns arbete bygger på förtroende. Bygger man ett för starkt kontrollsystem bygger man också bort tilliten.
Han menar att den som känner lojalitet och förtroende för sin chef och sin organisation agerar inte korrupt.
– Utredningen får ju dock visa vad som har skett, var vi brustit, och var vi kan lära av det.
Några garantier för att det inte sak hända igen kan man aldrig ge säger han.
– Farligaste som kan hända är att folk blir rädda och känner skuld och inte vågar utföra sitt arbete. Våra handläggare måste få tillit att arbeta självständigt och fatta beslut.

Under förra sommaren stormade runt flera myndigheter. Säpo var en av de statliga institutioner som granskades där en personalfest med ett James Bond–tema stack i ögonen. De 1000 anställda bjöds på fest där slutnotan enligt Säpo hamnade på 4,3 miljoner kronor, ett belopp som sticker ut. Bland annat brister i upphandlingen påpekas också. Ingen granskning kommer dock att göras av Konkurrensverket och därmed lämnas också frågan därhän.
Men för Anders Danielsson som var chef på Säpo när personalfesten genomfördes sommaren 2011 blev kritiken väldigt jobbig.
– Jag blev faktiskt ledsen. Jag tyckte jag gjorde rätt, att personalen var värd att få en fest, de hade slitit mycket. Vi har svårt att samla alla på samma gång så vi har inte det varje år utan det var sex år sedan sist. Jag är chef och ansvarig, det kallas personalvård för mig. Det rymdes inom budgeten och personalen behövde det här.
Han säger att han står för det och att han står för att göra något okonventionellt någon gång. Han är ”luttrad men inte okänslig”.
– Vi är statsanställda och kan inte mäta oss med näringslivet ersättningar till exempel. Men vi måste också få kostas på. Måttstocken kan inte alltid vara att jämföra med hur lite förskolelärarna och sjuksköterskorna får.
Gliringarna om James Bond har varit många och trista.
– Det får jag ta. Men vi är så väldigt snabba att fördöma och moralisera. Man kan inte skapa den perfekte generaldirektören, den perfekte chefen eller myndigheten. Ibland trampar man fel, alla gör det.

På Migrationsverket ser personalvården annorlunda ut än på Säpo. Mer friskvård till exempel säger han, något som sticker ut betydligt mindre, men som ingår i samma kategori av personalfrämjande åtgärder.
Han påstår att han annars inte påverkats så mycket i sitt ledarskap av sommarens mediefokus – som blev personligt inriktat på just honom.
Men vad tror han händer om man som chef blir rädd och snarast drivs i sitt ledarskap av rädsla?
– Rädsla urholkar själen. Men jag pratar hellre om mod – man brukar säga att ”våga är att förlora fotfästet en stund, att inte våga är att förlora fotfästet för hela livet. ”.
– Jag är nog rätt modig men man får inte vara dumdristig. Man måste ju vara rationell och tänka efter.
– Får rädslan styra har vi inget ledarskap alls längre, det rostar sönder.