Kort efter det att man lagstiftat om arbetsgivarinträde beträffande sjuklön för alla arbetsgivare i början på 1990-talet uppstod det några tvister angående arbetsgivare som inte ville betala sjuklön till gravida kvinnor. Kvinnor som inte kunde utföra sina arbetsuppgifter på grund av komplikationer i samband med graviditeten, skulle inte få sjuklön eftersom dessa hade ådragit sig ”sjukdomen” frivilligt. Jag minns att jag vid den tidpunkten var inblandad i en sådan tvist. Jag tyckte redan då att arbetsgivarens inställning var märklig och kunde inte riktigt ta till mig deras resonemang. Jag har ju arbetat med arbetsrättsliga frågor sedan dess och inte stött på denna typ av tvist senare. Kort sagt, jag trodde att frågan var utredd och utagerad. Det känns inte heller som att det ligger i tiden att vägra en gravid kvinna sjuklön eller sjukpenning i samband med komplikationer under graviditeten. Min uppfattning av vad som ligger i tiden verkar dock inte stämma särskilt bra med verkligheten eftersom det nyligen har meddelats en dom i Hovrätten angående diskriminering av gravida kvinnor.
Försäkringskassan nekade nämligen en förskollärare, en arbetsmiljöinspektör, en sjuksköterska och en busschaufför sjukpenning under graviditeten. Sammanfattningsvis menade Försäkringskassan att graviditet inte är en sjukdom och att de besvär som kvinnorna led av var en naturlig del av livsprocessen. Här stödjer sig Försäkringskassan på motivuttalanden från 1944 (SOU 1944:58) där det uttalades bl.a. följande. ”De störningar och fysiologiska förändringar, som sammanhänger med det naturliga åldrandet eller med havandeskap och barnsbörd äro tydligen icke att betrakta såsom sjukdomar, enär de stå i samband med den normala livsprocessen.”. Enligt Försäkringskassan har dessa uttalanden bekräftats I senare förarbetsuttalanden.
Hovrätten konstaterade dock att med Försäkringskassans synsätt skulle en person med symptom härrörande från en direkt könsrelaterad sjukdom med nuvarande lagstiftning svårligen kunna bli utsatt för diskriminering. Hovrätten menade att en sådan ordning kan rimligen inte ha varit avsedd. Hovrätten kom fram till att Försäkringskassan tillämpat en särskild och strängare bedömningsnorm av om symptomen utgör sjukdom än för en hypotetisk ”icke-gravid man”. Man konstaterade vidare att och att det är antagligt att en icke-gravid man med liknande besvär skulle ha beviljats sjukpenning.
Så långt tycker jag att Hovrättens resonemang följer i vart fall mina tankegångar. Men när man kommer bedömningen som rör skadeståndets storlek tycker jag att Hovrätten viker av från den väg som jag tycker är rimlig. Tingsrätten dömde Försäkringskassan att betala 50 000 kr i skadestånd till var och en av kvinnorna. Ett belopp som jag tycker är rimligt. Jag kan tycka att kränkningen att inte bevilja sjukpenning är större än att inte komma in på krogen. Hovrätten sänkte dock skadeståndet till 15 000 kr till respektive kvinna med motiveringen att kränkningarna skett oavsiktligt och medfört begränsade konsekvenser.
Jag kan förstå att DO har överklagat domen med hänsyn till skadeståndets storlek. Även Försäkringskassan har överklagat domen. Motiveringen härför är att Försäkringskassan vill ha rättspraxis på området. Det återstår nu att se om Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.

Göran Smedberg





LAS
Moderaterna har ”kramat” den svenska arbetsrätten under förra mandatperioden. Men enligt en undersökning vill faktiskt många moderata riksdagsledamöter förändra reglerna i LAS. Det kanske blir någon förändring i turordningsreglerna trots allt, eller?

LAS IGEN
Svenskt Näringslivs ordförande anklagar Fredrik Reinfeldt och Anders Borg för att marginalisera många arbetsgivares problem med LAS och han menar att arbetsrätten måste moderniseras. Det har ju hänt en del sedan 1938(!) Det kanske blir någon förändring i turordningsreglerna trots allt, eller?