Svensk välfärd står inför stora utmaningar. Konkurrensen om arbetskraft är stenhård samtidigt som vi befinner oss i en besvärlig ekonomisk situation. Som om det inte vore nog lider många verksamheter fortfarande av sviterna från pandemiåren. För att värna välfärden i detta prekära läge behöver alla hjälpas åt och då kan HR-funktionen spela en viktig roll. Vi har konkreta förslag på hur detta kan bli verklighet!
Sluta strössla
Alla som jobbar inom HR vill göra sitt bästa för att bidra till en väl fungerande verksamhet och ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Tyvärr innebär detta ofta att man strösslar ut nya riktlinjer, policys och styrdokument i verksamheterna. Och så fylls allas kalendrar med informationsmöten, workshops och dialogträffar.
Nu måste HR sluta med det. Medarbetarna måste få tid att göra sina jobb snarare än att lägga sin tid på byråkratiska påfund. En minskning av strösslet underlättar för såväl chefer som medarbetare samtidigt som HR-funktionen kan lägga mer tid ute i verksamheterna.
Utveckla nya yrkesroller
Många yrkespersoner lägger idag en stor del av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Det gör att till exempel läkare, lärare, socialsekreterare och undersköterskor tvingas ta tid från kärnverksamheten för att sköta arbetsuppgifter någon annan skulle kunna lösa.
Det skadar inte bara verksamheten utan gör också att många tröttnar och söker sig vidare i yrkeslivet. För vem vill lägga tid på versionshantering, eviga nyinloggningar och ständigt nya uppföljningsrutiner när man egentligen vill göra skillnad och bidra till den egna verksamheten?
Här kan HR bidra till nytänkande. Om vi törs tänka om och utforma helt nya yrkesroller, och riva upp en del gamla, är det fullt möjligt att förändra situationen. Kanske kan sjukvården anställa och utbilda fler vårdadministratörer, äldreboendet bygga ett bättre verksamhetsstöd eller skolan ta in fler resurser till expeditionen? Visst, det kostar en slant men kommer att bli lönsamt på sikt. Dessutom kan det vara en viktig väg för ökad integration och sänkt arbetslöshet.
Minska kontrollspannet
Ett stort kontrollspann, det vill säga många underställda per chef, leder ofta till hög sjukfrånvaro. Dessutom blir chefernas arbetssituation ofta svår. Visserligen innebär fler chefer högre lönekostnader, men det leder samtidigt till lägre sjukfrånvaro där såväl chefer som medarbetare trivs bättre och stannar kvar på sin arbetsplats.
Att satsa på chefers organisatoriska förutsättningar är nödvändigt och ofta personalekonomiskt lönsamt.
Det kan även ge större effekt än de traditionella utbildningssatsningar av chefer som HR ibland har en övertro på i form av effekt på chefers förmåga och agerande.
Dags att skifta fokus för HR!
TAMP-nätverket* genom:
Annelie Håkansson, Förändringsledare, Cambiamento AB
Martin Runefelt, Chefsförsörjning på Försäkringskassan samt styrelseledamot i Svensk Chefsförening
Pia Juhlin Åstrand, Organisationsutvecklare, Korta Jobb
* TAMP är ett informellt nätverk bestående av konsulter och anställda inom HR och organisationsutveckling. Vårt mål är att genom nytänkande och kreativa förslag bidra till väl fungerande organisationer och ett långsiktigt hållbart arbetsliv för såväl chefer som medarbetare.
