Rosengård hamnar ofta i fokus. Inte för sitt vackra namn utan för oroligheter här i Malmös ökända stadsdel. Men nu ska bilden bli positivare med hjälp av en strategisk intern kommunikation.

Text: Agneta Nordin Bild: Gisela Svedberg

2008 när bråken var som värst i området Herrgården, som är en liten del av Rosengård, brann det flera gånger varje kväll. Polis, ambulanspersonal och räddningstjänst attackerades med olika tillhyggen. Tidningarna skrev att gängen tagit över och att polis och räddningspersonal givit upp.
I höstas när någon sköt oskyldiga människor på gatorna i Malmö, i kombination med bränder och upplopp och växande gängkriminalitet, spreds bilden av en stad i total upplösning. Tevejournalister från hela världen dök upp i Rosengård.
– Det var helt galet, säger informationschefen Dick Fredholm. Många tog för givet att det var här skjutningarna inträffade eftersom det var människor med icke-svensk bakgrund som verkade var målet.

Den aningen skeva och förenklade bilden av stadsdelen har gjort att medarbetare inte direkt stoltserat med sin arbetsplats. Det visade en enkätundersökning som genomfördes bland stadsdelens anställda för lite drygt ett år sedan.
– Det var flera som svarade att de inte gärna berättar var de arbetar. Det tolkade vi som en viktig signal och start på vårt förändringsarbete, säger stadsdelschefen Eva Ahlgren.

Det blåser en isande vind i Malmö men cykelturen från centrala staden tar ändå inte mer än tio minuter. Rosengård är ingen förort, det är i allra högsta grad en del av staden, en stor stadsdel med många öppna grönytor. Här finns småbutiker och stort köpcentrum, flerfamiljshus i ena delen och villor i den andra äldre delen.
När Eva Ahlgren tillträdde som stadsdelschef för ett år sedan gjorde hon det i akt och mening att skapa förändring. Det har sagts förr, det är hon medveten om, men nu ska det ske på riktigt. Men förändring tar tid och ska det genomföras måste alla som arbetar i förvaltningen veta vad som gäller och vara med i omställningsarbetet.
– Vi vill se våra medarbetare som ambassadörer. Men för att de ska kunna vara det måste de känna att de är involverade i arbetet, säger Eva Ahlgren.

Den nya ledningen arbetade fram ett visionspaket, där förändringarna som ska genomföras i stadsdelen presenterades för medarbetarna, förändringar som ska ske på flera plan, och snabbt men samtidigt vara långsiktiga. Det ska märkas att det händer saker och medarbetarna ska veta när, hur och varför. Och alla medarbetare ska vara med och säga sitt.
– I tätt samarbete med HR-avdelningen arbetar vi bland annat med story-telling som verktyg. Dessutom är vi noga med hur vi bekräftar olika ”värdeord”. Vi säger till exempel aldrig ”ute” på Rosengård. Det är en tydlig markering, säger Dick Fredholm.
– Och vi funderar också över VAD vi visar upp när det kommer besök, säger Eva Ahlgren.
Att använda kommunikation som främsta redskap i förändringsarbetet, har uppfattats som kontroversiellt i tider när förvaltningen tampats med ansträngd ekonomi och krav på slimmad organisation. När Eva Ahlgren ville ha informationschef hellre än vice stadsdelschef var det en och annan som höjde på ögonbrynen.
– Jag vill vara en tydlig ledare och lägga fokus på den interna kommunikationen för att förankra förändringsarbetet bland medarbetarna. Det är, enligt min mening, bästa sättet att skapa de bästa ambassadörer.

Dick Fredholm har arbetat sida vid sida med Eva Ahlgren i flera år. Innan de började i stadsdelen Rosengård arbetade de tillsammans på andra platser i Malmö stad. För kommunikationsarbetet är det avgörande att samarbetet mellan oss fungerar, menar Dick Fredholm.
– Att arbeta i den här stadsdelen är ett enormt kommunikationsarbete, inte minst internt. De allra flesta man möter, både på jobbet och privat, har en åsikt om Rosengård. Den här platsen väcker känslor.
Och kommunikationsarbetet internt i hela Malmö är minst lika viktig som kommunikationen mellan de 1 600 som arbetar i stadsdelen.
– Jag skulle vilja säga att hela Malmös framtid bygger på hur vi arbetar här i Rosengård. Det handlar om att vända alla perspektiv och sluta beskriva Rosengård som sinnebilden för dåligt genomförd integrationspolitik, säger Dick Fredholm.
Eva Ahlgren nickar instämmande.
– Men vi ska naturligtvis inte skönmåla. Det finns en mängd problem som vi har i uppgift att ta hand om, men vi måste få alla i Malmö med oss på att man kan byta perspektiv. Då måste man börja inne i organisationen och sedan sprida det utåt.

Rosengårds stadsdel har en årsbudget på 850 miljoner kronor. Rosengård är ett starkt varumärke och är förmodligen en av de stadsdelar i landet där det pågår flest projekt, aktiviteter och samarbeten i olika nätverk. Nu inventeras allt och sammanställs. Tanken är att få en överblick för att kunna komplettera med det som saknas. Fokus är samarbeten som ger positiv effekt för hela stadsdelen. Ett förändringsarbete som var viktigt att förankra bland alla medarbetare. En del uppfattade inventeringen som kontroversiell.
– Jag tycker att vi har mycket resurser, frågan är snarare hur de används på mest effektiva sätt, säger Eva Ahlgren.
I år är tanken att visionerna ska börja synas för alla. En helt ny polisstation, satsning på förbättrat cykelstråk och inom en snar framtid en ny tågstation med ett intilliggande torg. Dessutom har Eva Ahlgren fört fram tankar om profilskolor. Det är ett led i att komma tillrätta med att så många ungdomar i stadsdelen lämnar grundskolan utan godkända betyg i kärnämnena.
– För det interna arbetet är det viktigt att vi också kommunicerar externt, på så sätt visar vi för varandra och medarbetarna att debatten förs. Den interna och den externa kommunikationen hänger i allra högsta grad ihop.




FAKTA:
22 262 Malmöbor är folkbokförda i Rosengård (Folkmängd december 2008, SCB). Stadsdelen har en ung befolkning: 35 procent är under 20 år och endast sex procent är över 70 år. Befolkningen kommer från 111 länder som tillsammans representerar ett femtiotal olika språkgrupper.
Det är en växande befolkning vilket främst beror på att fler asylsökande fått uppehållstillstånd. Och på senare tid har en relativt stor grupp studenter flyttat till stadsdelen.

Trygghetsmätning 2010
Polisens och Malmö stads trygghetsmätning för 2010 visar att utsattheten för brott minskar i Malmö. Trots det har Malmöbornas känsla av otrygghet ökat något jämfört med 2009. Och det är bland annat i Rosengård människor känner sig otrygga, även om det blivit lite bättre.