Därför är Norden jämställt

Den nordiska välfärdsmodellen, självägande bönder och kvinnans ställning inom den lutherska kyrkan. Det är några av faktorerna bakom Nordens jämställdhet.

Solveig Bergman, direktör på Nordiska institutet för kvinno- och könsforskning (NIKK) i Oslo, hjälper Chefstidningen att reda ut varför de nordiska länderna är så jämställda i ett internationellt perspektiv.
– Min bakgrund gör att jag främst letar förklaringar i samhällsstrukturerna, förklarar Solveig Bergman som har disputerat i sociologi vid Åbo Akademi. Hon har bott i Norge i sju år sen hon blev NIKK:s chef.
Hon berättar bland annat om en ekonomisk historiker vars forskning hade belyst betydelsen av de självägande bönderna och det agrara samhället där män och kvinnor arbetade tillsammans, sida vid sida. Och en religionshistoriker hade hittat förklaringar att kvinnor i lutherska Norden hade en annan ställning än i kvinnor i katolska områden.
Solveig Bergman hittar också förklaringen i den nordiska välfärdsmodellen.
– Många ifrågasätter idag den nordiska välfärdsmodellen, men vi ser att den varit effektiv. Inte bara när det gäller att främja jämställdhet utan också ett mer jämlikt samhälle, med mindre skillnader mellan fattiga och rika, men också starkare ställning för barn, ensamförsörjare och handikappade.

Till skillnad mot vad många tror är inte jämställdhet i Norden något som började debatteras på 1960-, 1970-talet utan långt tidigare. Norden låg långt framme bland annat genom den äktenskapslagstiftning som gav kvinnor rätt att arbeta utan sin makes tillstånd. Den förändringen kom redan på 1910-, 1920-talet i Norden. I Tyskland dröjde det ända till 1970-talet innan en gift kvinna kunde skriva på ett anställningskontrakt utan sin makes tillstånd. Redan då fanns också ett starkt samarbete mellan de nordiska länderna i dessa frågor.
Det är inte bara den starka socialdemokratiska traditionen utan även den socialliberala tradition som har underlättat för jämställdheten.
Solveig Bergman:
– I ett samhälle där det fanns en kultur med ett jämlikhetsideal så var det lättare för kvinnor att haka på och kämpa för sina rättigheter.
Även om de nordiska kvinnorna har haft hjälp av samhällsstrukturen i sin kamp, så vill Solveig Bergman poängtera att kvinnorna inte har varit marionetter: kvinnorna själva har banat väg för sina rättigheter.
Norden har en särställning i världen när det gäller politisk makt och möjlighet att förena arbete och familj. När det gäller de socialpolitiska reformerna så har föräldraledigheten och barnomsorgssystemet spelat mycket stor roll för jämställdheten. Kvinnor kan kombinera arbete och barn på ett unikt sätt. Här var det tidigt naturligt att kvinnor skulle kunna bidra med försörjningen, medan man i Tyskland höll fast vid hemmafruidealet och istället satsade på ”gästarbetare” från till exempel Turkiet.
Men även om det finns stora likheter mellan de nordiska länderna så finns det också skillnader.
– I Finland kom till exempel aldrig hemmafruidealet att dominera som i de andra nordiska länderna på 1960-talet Det berodde på att Finland var ett fattigare land, som var mer dominerat av jordbruk. Där behövdes kvinnorna som arbetskraft. När sedan landet industrialiserades behövdes kvinnorna i den fasen, också som arbetskraft.
Det finns en skillnad i synen på kvotering mellan länderna. Det är ingen slump att det var lättare för Norge att införa kvoteringslagen.
– Här i Norge använder man sig av kvotering sedan tidigare när det gäller till exempel nynorsk och bokmål. Men i Danmark är man oerhört skeptisk till kvotering och har inte ens en kvoterad, särskild pappamånad, detta som enda nordiska land, säger Solveig Bergman.

NIKK:s projekt Kvinnor och makt påvisade att den samhällspolitiska diskussionen, bevakning av jämställdhetsfrågor och trycket från kvinnorörelsen, var viktiga faktorer för jämställdheten i ett samhälle.
Solveig Bergman tycker att samhällsdebatten och jämställdhetsdebatten skiljer sig åt i Norden. Hon menar att Norge och Sverige har en ställning för sig när det gäller jämställdhetsdebatten.
– I Finland är man mer macho i debatten och i Danmark har man inställningen att ”jämställdheten har vi redan fixat, det är bara invandrargrupper som har problem med den.”
Att allt inte förklaras av samhällsstrukturer utan också av attityder blir tydligt i och med att männen, generellt över hela Norden, trots rätten att vara föräldraledig arbetar mer än någonsin under småbarnsåren.
– Och det handlar inte bara om attityderna hos arbetsgivarna, utan också hos familjerna. Det kan vara kvinnor som inte är beredda att släppa ifrån sig föräldraledigheten utan ser den som en paus från arbetslivet.

Åsa Ohlsson