Mars 2018. I en liten småländsk kommun får skolchefen sluta med omedelbar verkan. Någon månad senare kan den lokala p4-kanalen avslöja: ”Så stor blir fallskärmen.” Skolchefen får 18 månadslöner, ”trots att han slutade sin anställning med omedelbar verkan”, skriver lokaltidningen som snabbt plockat upp nyheten. Sammanlagt landar avgångsvederlaget på drygt en miljon kronor.

Rapporteringen är inte ovanlig. Höga chefers fallskärmsavtal blir ofta journalistik, inte sällan med en kritisk underton. Är det verkligen rimligt att en chef på kommunnivå får över en miljon kronor i avgångsvederlag vid en uppsägning?

Tveksamt, tycker Håkan Hydén som är seniorprofessor vid rättssociologiska institutionen på Lunds universitet. 2011 skrev han ett debattinlägg i Sydsvenskan under rubriken ”Lägg bort silkesvantarna”.

I debattinlägget frågade sig Håkan Hydén varför anställda som missköter sig ska premieras med förmånliga villkor när de tvingas sluta. Och frågan är fortfarande aktuell, anser han.

– Det går inte en dag utan att man läser om chefer som belönas med avgångsvederlag trots att den allmänna opinionen inte håller med. Dåligt ledarskap belönas, säger Håkan Hydén.

Han tycker att arbetsgivarna borde vara tuffare, mer noggranna och framför allt mer förutseende när de förhandlar fram höga chefers anställningsavtal.

– Om det visar sig att man som arbetsgivare missbedömt chefens kvalitet och inriktning står man med skägget i brevlådan om man skrivit för frikostiga avtal, säger han till Chefstidningen.

Synen på vad som är rimliga ersättningsnivåer skiljer sig ganska rejält åt mellan chefer på vd-nivå och den breda allmänheten, tror Håkan Hydén, även om han inte känner till någon vetenskaplig undersökning på ämnet. Men väl tilltagna löner och avgångsvederlag som motsvarar över ett års månadslöner framstår för många som stötande.

– Allmänheten reagerar eftersom det uppfattas som orättvist. 

Håkan Hydén är inte ensam om sin kritik. Men varifrån kommer egentligen avgångsvederlagen? Och varför anses de högsta cheferna ha rätt till stora ersättningar när de tvingas bort?

Vi backar till sjuttiotalet. Den första lagen om anställningsskydd kom 1974, mot bakgrund av en intensiv och het debatt mellan fack och arbetsgivare. 1982 infördes den lag om anställningsskydd (Las) som gäller än idag. Syftet var att skydda utsatta grupper av arbetstagare från att sägas upp godtyckligt av arbetsgivaren. Det skulle finnas saklig grund för uppsägning. 

De första åren efter att lagstiftningen trätt i kraft var uppfattningen om hur lagen fungerade ganska dålig, eftersom det inte fanns någon praxis. Det uppstod en överdriven föreställning om hur dyrt och svårt det blivit för arbetsgivare att säga upp anställda, berättar Lars Hartzell som är advokat och seniorrådgivare med lång erfarenhet av arbetsrätt.

I Las första paragraf klargörs att ”arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning” undantas från lagens tillämpning.

– Det framgår av förarbetena till Las att de som hamnar utanför får se till att skaffa sig ett motsvarande skydd själva, i sitt eget anställningsavtal, säger Lars Hartzell.

Eftersom Las ansågs ge ett så starkt skydd innehöll de chefsavtal som skrevs på åttiotalet ofta överenskommelser om mycket höga ersättningar vid uppsägning.

– Fallskärmar blev väldigt populärt under åttiotalet. Jag var med och utformade kontrakt som gav rätt till tre årslöner i avgångsvederlag för vd:ar och höga chefer. Ibland ännu mer, säger Lars Hartzell.

Så småningom började media skriva kritiskt om avtalen, och under nittiotalet dämpades nivåerna.

– Folk insåg att det inte var rimligt att få så mycket betalt för att sluta. Tanken är ju att ersättningen ska kompensera för att Las inte gäller de här arbetstagarna. Men anställningsskyddet är inte värt alls så mycket som man tänkte då.

Idag är nivåerna mer rimliga, menar Lars Hartzell. Praxis för vd:ar i stora börsnoterade bolag uppskattar han till två års avgångsvederlag, motsvarande två årslöner. Då krävs också att cheferna avhåller sig från att börja jobba i konkurrerande bolag, vilket gör det svårt att hitta ett nytt jobb på en motsvarande nivå. I medelstora bolag ligger ett vanligt avgångsvederlag på en årslön; i små företag sällan mer än sex månadslöner.

Vilka anses då ha en företagsledande ställning, som innebär att Las inte gäller? Mikael Smeds, förbundsjurist på Akademikerförbundet ssr, påpekar att Arbetsdomstolen är konsekvent restriktiv när den ska bedöma om någon har en företagsledande ställning.

– I ett litet företag är det väldigt få som omfattas, oftast bara vd. I riktigt stora bolag kan det vara hela ledningsgruppen. Det som avgör är de faktiska omständigheterna på arbetsplatsen, säger Mikael Smeds.

Själva tanken med undantaget är att cheferna på företagsledande nivå fungerar som arbetsgivarföreträdare, enligt Mikael Smeds. De har också en självständig funktion och står inte under någon annans ledning, bortsett från styrelsen. Vanligtvis har de firmateckningsrätt. Dessutom har de ekonomiska villkor som motsvarar ett lagskydd. 

– Det Arbetsdomstolen tittar på är: har personen haft tillräckligt förmånliga villkor för att det ska kompensera för ett uteblivet lagskydd? Det ska i så fall vara mycket bättre villkor än övriga i bolaget. Det ska verkligen sticka ut. Man ska kunna jämföra med övriga på marknaden och se att de har jämförliga villkor i samma position.

När en tillträdande chef på den här nivån diskuterar med arbetsgivaren om villkoren för anställningen är parterna i princip jämbördiga, menar Mikael Smeds. Chefen kan vara den som lägger fram förslag till villkor, och kan ha med sig ett eget juridiskt ombud.

I anställningsavtalet kommer parterna överens om vad som ska gälla om de skiljs åt. Vanligtvis skrivs uppsägningstid och villkor om avgångsvederlag in i avtalet.

– Uppsägningstiden kan innebära att chefen ska jobba, eller vara arbetsbefriad. Efter uppsägningstiden startar avgångsvederlagstiden som beräknas i månadslöner. Trots att chefen får en inkomst är han eller hon då inte anställd och missar därmed inbetalning till tjänstepension, intjänande till semester och så vidare, säger Mikael Smeds.

Det är inte ovanligt att villkoren för uppsägning omförhandlas om styrelsen förlorar förtroendet för vd, enligt Mikael Smeds.

– Det kan vara så att parterna har sagt att det ska vara arbetsplikt under uppsägningstiden, men styrelsen vill inte ha kvar vd och vill då inte behålla arbetsplikten. Så då lägger styrelsen in arbetsbefrielse i avtalet och förhandlar bort det. Det brukar passa båda parter och har många likheter med vanliga utköp.

Att alla vd:ar har feta fallskärmar är en myt, anser Mikael Smeds. Dessutom innebär positionen i företagsledande ställning stora påfrestningar.

– Det är en väldigt liten grupp som omfattas av de fläskigaste villkoren. De allra flesta har bra anställningsvillkor men jobbar extremt mycket och kan sägas upp på dagen. De är i princip beroende av styrelsens godkännande dag för dag. 

Rolf Löfberg, chefsförhandlare på Akademikerförbundet ssr, är inne på samma linje.

– Man kan ställas på gatan inom en timme. Då måste de här individerna ha ett visst skydd. Även en chef ska ha en schysst behandling.

Om uppdragsgivaren saknar förtroende för sin vd eller vd:n inte uppfyllt sitt
uppdrag så är det rimligt att vederbörande får sluta, anser Rolf Löfberg. Men det är också rimligt att arbetsgivaren betalar för det.

– Det är alltid den enskilde som är den svagare parten. Det är samma utgångspunkt i vd- och chefsavtal som i Las: man vill ge den enskilde ett starkare skydd. Alla vill ha en trygghet, även högsta hönset, säger Rolf Löfberg.

Utan avtal som innefattar avgångsvederlag skulle ingen ta jobben som vd eller hög chef, tror han.

– Eller så skulle man ta otroligt mycket mer betalt per månad istället. Lönerna skulle ligga på en halv miljon i månaden istället för kanske 100 000– 120 000 som idag.

Anställningsavtalen för chefer i företagsledande eller därmed jämförlig ställning är vanligast i privat sektor. Men kommuner liknar det privata näringslivet när det gäller chefsavtal, enligt Rolf Löfberg. 

I kommuner är det främst kommundirektörer och förvaltningschefer som inte omfattas av Las och därför har speciella anställningsavtal, enligt Sophie Thörne som är arbetsrättschef på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

– Många gånger skriver man mer omfattande avtal för de här personerna, men inte alltid. Jag har sett exempel på olika nivåer. Det kan vara förmåner som inte förekommer annars, exempelvis sj-kort eller tjänstebil. Löne-
nivån i sig har ju också betydelse.

Ett avtal för en kommundirektör som varit anställd mer än ett år kan exempelvis ge rätt till sex månaders uppsägningstid plus avgångsvederlag motsvarande sex till tolv månadslöner om det är kommunen som tar initiativ till att anställningen ska upphöra, enligt Sophie Thörne.

I staten fungerar det annorlunda än i både kommuner och privat sektor. De högsta myndighetscheferna anställs
av regeringen och har ett tidsbegränsat förordnande som de inte kan sägas upp ifrån. Samtidigt har de en förflyttningsskyldighet, som innebär att regeringen kan flytta dem till en annan statlig anställning. 

För arbetstagare i verksledande ställning tillämpas bland annat bestämmelserna om uppsägning och avskedande
i Las. Det framgår av lagen om offentlig anställning, Loa.

–  Så även om man inte omfattas av Las, så ramlar man genom Loa tillbaka på vissa regler i Las. Höga statliga chefer har samma anställningsskydd som andra anställda. Det finns inga fallskärmsklausuler eller liknande, säger Hedda Mann, chefsjurist på Arbetsgivarverket.

Men i såväl privat som kommunal sektor är avtal om avgångsvederlag alltså norm för de högsta cheferna. Vad krävs då för att en chef inte ska få ut något avgångsvederlag?

Mycket, konstaterar advokaten Lars Hartzell.

– Ska du som arbetsgivare avskeda någon som brutit mot avtalet måste du ha lika starka grunder för det som enligt Las. Grov illojalitet, grov brottslighet eller annat av grov art som gör att man kan avskeda. Man måste ha väldigt bra på fötterna.

I de fall en vd blir avskedad så uppstår en tvist. Många vd-avtal har en så kallad skiljeklausul om att eventuella tvister ska avgöras genom skiljeförfarande. Skiljenämnderna fungerar som privata och hemliga domstolar, till skillnad från processer i allmänna domstolar eller Arbetsdomstolen som är öppna för alla.

– Poängen är att parterna vill lösa tvisten utanför offentligheten. Det kommer inte ut och det skrivs väldigt sällan om den typen av situationer, säger Lars Hartzell, som uppfattar att skiljeklausuler blivit allt vanligare i vd-avtal.

Ofta handlar det om misskötsamhet eller företagshemligheter, där både arbetsgivare och chef har intresse av att det inte ska läcka ut. Enligt förbundsjuristen Mikael Smeds på Akademikerförbundet ssr gör skiljedomstolarna det svårt för både allmänhet och jurister att få insyn i utvecklingen på området. 

– Det är inte lätt att få en rättvis bild, det är det nog ingen som har. Mycket sköts direkt mellan parterna, säger Mikael Smeds.

Den allmänna opinionen har ändå påverkat storleken på avgångsvederlagen, menar Lars Hartzell – inte minst de stora debatterna om fallskärmar på åttio- och nittiotalet. Det har fått näringslivet att dämpa sig när det gäller stora utbetalningar, som visat sig kunna skada ryktet för både företag och höga chefer.

– Det är klart att det sticker i ögonen på folk, om chefer åker ut för att de inte skött sitt jobb och får så mycket pengar. Det är klart folk blir förbannade.

– Men det var faktiskt värre förr.

TEXT: EMMELI NILSSON

FAKTA: CHEFEN OCH LAS

Lagen om anställningsskydd, Las, gäller alla arbetstagare i Sverige. Men det finns undantag, som räknas upp i lagens första paragraf. Där klargörs att ”arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning” undantas från lagens tillämpning. Las gäller exempelvis inte heller arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj eller arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll.

FAKTA: CHEFEN OCH LOA

32 § i lagen om offentlig anställning, Loa, handlar om just ”arbetstagare i verksledande eller därmed jämförlig ställning”. Enligt paragrafen ska vissa regler i Las tillämpas på dessa arbetstagare om de är tillsvidareanställda. Det gäller föreskrifterna om grunden för uppsägning och avskedande, turordning vid uppsägning och företrädesrätt till återanställning.

Vissa regler i LAS omfattar alltså även arbetstagare i verksledande ställning om de är offentligt anställda, på grund av Loa.

FAKTA: SKILJEKLAUSUL

En skiljeklausul kan skrivas in i ett anställningsavtal för att slå fast att eventuella tvister som uppstår mellan parterna kring avtalet ska prövas i en så kallad skiljenämnd eller skiljedomstol, istället för i en allmän domstol. Skiljenämnderna fungerar som privata och hemliga domstolar och är inte öppna för allmänheten. Det är vanligt att vd-avtal innehåller en skiljeklausul.