Magic Words (2023) av Jonah Berger

Vilka ord skapar engagemang, handling och förändring? Vilka ord får människor att ändra inställning eller uppfattning?

Jonah Berger är professor i marknadsföring och använder avancerad teknologi för att analysera språket, exempelvis vilka artiklar som når framgång på de stora mediesajterna eller vad som skapar engagemang i sociala medier. Här ligger inte fokus på de budskap som förmedlas utan HUR budskapen förmedlas.

Hans forskning centreras runt vilka innebörder språket har för den framgång en text, ett tal, samtal eller budskap får. Jonah kommer fram till att det finns magiska ord.

Ett av de grepp som Jonah beskriver är att i språket arbeta med identiteter och den agens som identiteten ger. I ett forskningsprojekt ombeds barn att hjälpa till med en uppgift de tyckte var tråkig. Genom att i stället för att fråga om barnen kan hjälpa till att städa formulerades frågan ”Vill du vara en hjälpare?”. Identiteten hjälpare fylls med positiva värden. Den minimala ändringen ledde till att 30 procent fler av barnen svarade ja och hjälpte till med den tråkiga arbetsuppgiften.

Det är just så här som skickliga jurister, berättare, marknadsförare, coacher, ledare använder orden för att bearbeta oss. Det är så vi påverkas i den riktning som önskas. ”Be a voter!” gav 15 procent bättre effekt i jämförelse med när uppmaningen ”Vote!” användes.

Det är en välskriven bok. Det märks tydligt hur Jonah använder det han kan om språket i sitt eget skrivande. Det är en lärorik bok även ur det perspektivet.

Jonah Berger är professor i marknadsföring vid Wharton School i USA

Talk (2025) av Alison Wood Brooks

Trots att en så oerhört stor del av livet handlar om samtal är vi inte särskilt systematiska i vår strävan efter att bli bättre på dem. Det är inte så vanligt att vi utvärderar ett samtals kvalitet eller ger varandra återkoppling på hur vi var i samtalet. Som med så mycket annat i livet behöver vi öva, och feedback är ett effektivt sätt att förstå vad som fungerar bra och vad som kan förbättras.

För mig känns det ibland som om jag säger fel sak. På fel sätt. Vid fel tillfälle. Jag kan uppleva att jag har tolkat sammanhanget fel. Ibland vet jag inte ens vad själva ämnet är som vi pratar om. Det händer till och med att jag inte vet varför ett visst samtal pågår.

Nu framstår jag som en person med låg social förmåga, kanske till och med som om det är något fel på mig. Men så är det inte. Det här är något vi alla upplever. Det är vanligt att känna så här då och då. Skälet är att samtal är både svåra, komplexa och ovissa. De goda nyheterna är att det går att bli bättre.

Samtal, dialog och konversationer är något som Alison Wood Brooks har forskat om och presenterar skickligt i sin nya bok TALK. Bokens titel är en akronym för den modell som Alison presenterar i boken: (T)opics, (A)sking, (L)evity, (K)indness.

Vi kan bli mer medvetna om varför vi har samtal, forma våra ord bättre, förstå andra djupare och modellera bättre strukturer. Men vi kan inte skapa ett script att följa i olika situationer som ger oss de rätta orden för varje tillfälle.

I ett samtal fattar vi en ändlös mängd mikrobeslut. Samtidigt arbetar hjärnan på högvarv för att tolka vad andra säger, uttrycker och försöker förstå. Vi lägger också stor kraft på att klura ut varför de säger det de säger. Ett samtal kräver en mängd sömlöst fungerande och koordinerade inre processer – hos alla som deltar. Det är detta som gör samtal, dialoger både komplexa och ovissa – vi kan inte riktigt veta vart de leder.

Alison Wood Brooks är professor i företagsekonomi vid Harvard Business School

Supercommunicators (2024) av Charles Duhigg

Vi har alla mött den där personen som är exceptionellt lätt att prata med.

Samtalet är enkelt men inte ytligt. Det kräver ingen ansträngning men ger stor belöning. Det känns som att bli sedd och hörd, samtidigt som nya insikter växer fram och någon annans perspektiv blir tydligare.

Man känner sig smartare, tryggare och gladare efter konversationen. Samtidigt har vi kanske blivit övertygade, bytt åsikt – eller står där med en ny bil, religion eller politisk tillhörighet.

Charles Duhigg besvarar frågan ”Vad är det dessa personer gör?” i sin nya bok Supercommunicators.

När Charles använder begreppet communication upplever jag att det fungerar som en samlingsterm för samtal, dialog, debatt, diskussion och konversation. Oavsett om vi ska trösta ett barn, sälja en bil eller värva en spion behöver vi vara skickliga på att kommunicera. Charles växlar ibland över till begreppet dialog, men jag landar i att det svenska ord som ligger närmast bokens kärna rätt och slätt är kommunikation.

En insikt som jag verkligen kan känna igen mig i är att vi pratar med varandra av olika skäl. Det kan handla om känslor, social samhörighet eller problemlösning. När någon säger till mig: ”Idag var min kollega jättesur”, kanske jag svarar: ”Har du provat att bjuda hen på lunch?” På en sekund har jag svarat med ett förslag på problemlösning. Men kanske personen snarare sökte bekräftelse och emotionellt stöd. Eller så var det egentliga syftet med samtalet att stärka vår relation – syftet var socialt. Ett råd i boken är att lyssna in vilken typ av samtal den andra personen vill föra.

Som med alla böcker om kommunikation mellan människor beskrivs ett behov av en genuin nyfikenhet och dess uttryck. Här beskrivs en förmåga att lyssna med empati och en skicklighet i att ställa frågor.

Charles Duhigg är journalist och författare, tidigare verksam vid The New York Times och numera knuten till The New Yorker. Han har skrivit flera bästsäljande böcker.