Dare to Un-Lead (2022) av Celine Schillinger
Ett dåligt system sabbar en bra person vid varje tillfälle. Dare to un-lead av Céline Schillinger är en efterlysning att ledare på ett bättre sätt behöver förstå hur världen och människorna i den fungerar.

Till skillnad mot många andra ledarskapsböcker gör Céline en bred samhällsanalys där förändringar från 1900-talet början och framåt beskrivs. Ökad befolkningsmängd, stora migrationsrörelser, urbanisering, förändrade socioekonomiska förutsättningar, klimatförändringar, förändrade värderingar och transformerande teknologi är några aspekter som leder Céline fram till sina slutsatser: organisationer behöver byggas på ett annat sätt idag än tidigare – det krävs ett annat slags ledarskap.

Om vi önskar någon form av förändring i organisationen behöver kraften läggas på att se och förstå de mentala modeller och tankemönster som utgör det vi uppfattar som det normala. Sedan ifrågasätta dem. Det är vad som ger förändring.

Boken genomsyras av uttrycket ”det som tog oss hit kommer inte ta oss dit”. Den är en uppgörelse med det slags ledarskap som har sina rötter i industrialismen. Ett upprop för att släppa synen på organisationen som en maskin mot att se den som en organism – ett levande system.

Min tolkning av vad Un-lead innebär är att det kan beskrivas som förmågan att samordna människor som delar idéer om vad som är värdefullt att kämpa för. Lärorik läsning och ämnet ligger nära det vi i Sverige kallar för tillitsbaserat ledarskap.

Céline Schillinger är från Frankrike och grundare och VD för We Need Social en ledarskapskonsultbyrå med fokus på ledarskap och medarbetarengagemang. 2023 utnämndes hos till en av världens mest framstående tänkare inom organisation av Thinkers50.

The Tyranny of Metrics (2019) av Jerry Z Muller
Sjukhus väljer bort svåra operationer för att vara rädd om nyckeltalen som visar framgång. Flygbolaget får bättre mätvärden på ”höll tiden” genom att förlänga utannonserad flygtid.

I boken The Tyranny of Metrics av Jerry Z Muller beskrivs en risk med att när mätning går till överdrift kommer människor att börja manipulera med sitt beteende för att påverka data i den riktning som ger fördelar.

Men här finns en ännu djupare kulturutmaning beskriven. Det är en berättelse om ett paradigm som fångar hur vi ser på världen, pratar med varandra, tänker och agerar. En era där vi uppfattar hur vi måste kunna kvantifiera något för att det skall existera.

En siffra upplevs som trovärdig och objektiv. Den är snabb att jämföra med andra siffror. Det är helt enkelt kognitivt angenämt med uppgifter av detta slag. Det som är lätt att mäta blir mätt även om det inte har någon innebörd med risk att det överskuggar det som egentligen är viktigt men svårare att mäta. En kvantifieringsbias.

När något blir stort, svårt eller komplext faller vi snabbt in i att söka mätbarhet. Det ger en känsla av att vi tyglar det okända och svårgripbara. Som chef för en stor verksamhet känns det tryggt om alla avdelningar presenterade jämförbara data. Att mäta och ha tillgång till data ger skön känsla av att bemästra situationen. Jerry är inte emot mätning, han vänder sig mot en kulturell fixering vid mätande och menar att den begränsar oss. Jerry Z Muller är professor emeritus i historia med ett fokus på intellektuell, politisk och samhällshistorik i Europa.

Deep Purpose (2022) av Ranjay Gulati
Vad hände med att bara gå till jobbet, göra det som behövs, få lön och gå hem? Är inte företagets främsta ansvar att skapa en vinst och ett högre aktievärde? Det här är frågor både arbetstagare och arbetsgivare ställer sig då och då.

Ranjay Gulati beskriver i boken Deep Purpose hur det idag krävs en djup mening för att organisationer skall lyckas. Han menar att det är vad som får medarbetare att presterar bra. Det blir lättare att attrahera medarbetare, lättare att marknadsföra tjänster och varor. Det blir enklare att göra affärer när det är lätt att förstå vilka värderingar som är motorn i organisationen.

Många organisationer har en grumlig idé om varför de finns och vilken deras roll är i kampen att skapa en bättre värld. De har ännu inte gjort sin ”omstart” och byggt företaget utifrån det läge världen befinner sig i. Eller ännu värre; de har polerat en blank yta att använda i marknadsföring och vid employers branding – tomma ord som bara skramlar runt.

Men vad är som gör att det är så viktigt med en djup mening just nu? Ett av svaren som Ranjay erbjuder är hur de nya generationer som gör entré som arbetstagare inte kan tänka sig att ägna så stor del av sitt liv som arbetet innebär med något som inte linjerar med deras värderingar.

Det som enligt Ranjay får den djupa meningen att uppstå är när företaget gör något som ger hopp för mänskligheten. När organisationen på ett tydligt sätt lämnar ett positivt avtryck för kommande generationer. När det finns en märkbar strävan för social rättvisa. Det handlar om ideologi och ställningstagande som visar hur företaget ser på världen.

Ranjay Gulati är professor i företagsekonomi vid Harvard University i USA.