Chefer i offentlig sektor är mer begåvade än privatanställda chefer, enligt en ny undersökning. Ändå är det mer attraktivt för unga personer att söka sig till privat sektor.

– Kommuner och landsting har många gånger en alldeles för negativ självbild. De måste bli bättre på att kommunicera det positiva i att arbeta där och visa vilka möjligheter som finns, säger organisationspsykolog Jana Cagin på konsultföretaget Source, som bland annat arbetar med chefsrekrytering och ledarutveckling.
Source har gjort en undersökning där man jämför skillnaden i begåvning och personlighet mellan ledare i offentlig och privat tjänst. Det enda signifikanta resultatet var att ledare i offentlig sektor har en högre generell begåvning än ledare i privat sektor.
– Vi har länge jobbat med rekrytering till båda sektorerna och ofta stött på en negativ bild av offentlig sektor, både från dem som söker jobb och från sektorn själv. Därför ville vi testa hur det egentligen ser ut. Det enda tydliga utslaget vi fick var för generell begåvning, säger Jana Cagin.

Till grund för undersökningen ligger erkända arbetspsykologiska tester som BasIQ (begåvningstest) och Hogans (personlighetstest).
Trots detta resultat är det, enligt Source, många som ser på offentlig sektors ledare som mindre kompetenta än kollegorna i privat sektor och det är få unga talanger som har kommunerna som förstaval av arbetsgivare när de är klara med sin utbildning. Jana Cagin tror att mycket beror på ”paketeringen”.
– Privata arbetsgivare är bättre på att presentera sig i positiva ordalag. Det är lite synd att det är så här, för när man avidentifierar organisationerna och endast tittar på beskrivningarna av arbetsinnehåll och utveckling i jobbet är det jobben i offentlig sektor som hamnar högst på listorna över vad unga helst vill jobba med.
Men handlar det bara om image och paketering? Är det inte fråga om löner och andra arbetsvillkor också?
– Den unga generationen är väldigt imageorienterad och jag tror att det handlar mycket om det. Populära företag som Ikea, H&M och Google är inte kända för sina höga löner, men har ändå lyckats attrahera de bästa. Faktum är att ytterst få av dem vi träffar har lönen som sin främsta drivkraft.
– Om folk förstod vilka meningsfulla och intressanta arbetsuppgifter det finns i kommunerna skulle det se annorlunda ut. Den offentliga sektorn har mycket att lära sig när det gäller marknadsföring av sig själva som intressanta arbetsgivare. Det blir inte minst viktigt nu när stora pensionskullar går i pension och det gäller att fånga de unga talangerna, säger Jana Cagin.

Caroline Olsson, ledarskapsstrateg på Sveriges Kommuner och Landsting, är inte förvånad över undersökningens resultat.
– Vi vet att vi generellt har en högre utbildningsnivå bland våra medarbetare. Min egen erfarenhet efter att ha arbetat både privat och offentligt är att cheferna i offentlig sektor är väldigt kompetenta och tar sitt chefsuppdrag på mycket stort allvar.
Hon håller till viss del med om att den offentliga sektorn har en negativ självbild.
– Det är väldigt oförtjänt och det är en viktig uppgift för oss alla att försöka stärka bilden av chefer i offentlig sektor.
Hur ska det gå till?
– Vi får på olika sätt synliggöra ledarskapet, lyfta fram goda exempel och nominera våra ledare till olika utmärkelser, där vårt eget engagemang Ungt ledarskap är ett exempel. Vi arbetar underifrån och genom våra medlemmar. Någon stor reklamkampanj blir det inte, säger Caroline Olsson.
Hon tror inte att det är enbart lön och andra arbetsvillkor som ligger bakom att många unga hellre söker sig till privat sektor.
– Det är en kombination av olika saker. Visst har lönen betydelse, men vi kommer aldrig att kunna bli löneledande. Därför måste vi utveckla de andra delarna.
Att sektorn har en hög andel kvinnliga chefer tror hon inte heller spelar in. Det finns ingen statistik som visar att manliga chefer söker sig bort från kommuner och landsting till den mer välbetalda privata sektorn. Könsfördelningen bland ledarna speglar den totala bilden av sektorn där cirka 80 procent av de anställda är kvinnor.

Enligt SKL:s ledarskapsstrateg finns det några viktiga saker att jobba med för att tillgodose det stora behovet av nya chefer de närmaste åren:
– Vi är inne i en stor generationsväxling och det kan ställa till bekymmer. Men det handlar inte bara om volym, det absolut viktigaste för oss är att rekrytera rätt personer till chefsuppdragen.
– Vi måste bli bättre på att ta vara på de unga medarbetarna och underlätta för dem att ta steget in i chefsrollen. Vi kanske inte ska leta efter de mest erfarna personerna, utan hitta de unga talangerna och ge dem stöd för att växa in i chefsrollen.
– Vi ska också utveckla de organisatoriska förutsättningarna för chefskapet och göra det mer attraktivt, rimligt och möjligt att vara chef. Det handlar om sådant som att de ska ha ett tydligt uppdrag, att ansvar och befogenheter matchar och att det ska finnas praktiskt och kompetensmässigt stöd från exempelvis HR- och ekonomi.
Caroline Olsson berättar att det finns många goda exempel runt om i landet på kommuner som jobbar bra med de här frågorna.
– Det är framför allt de stora städerna som har kommit långt. Många har byggt in chefsförsörjningsprocesser i verksamheten. Det handlar till exempel om aspirantprogram där flera personer får chansen att fundera över om chefsrollen är något för dem. Den här typen av strategier är mycket viktiga för alla kommuner, säger hon.

"Vi borde vara stoltare"




Att chefer i offentlig sektor sägs vara mer begåvade än chefer i privat sektor kommer inte som någon överraskning för Stellan Folkesson, ny kommunchef i Värmdö.

– Det har jag vetat länge, men det är mer en intuitiv kunskap och inget jag kunnat verifiera, säger han.
Stellan Folkesson har även varit kommunchef i Helsingborg och Upplands-Bro och haft flera chefsbefattningar i Stockholms stad. Efter mer än tjugo år som kommunal chef tycker han sig se en klar skillnad.
– Jag har sett vilken kapacitet som finns i kommunerna med en ofta högre andel kvinnliga chefer. Jag har också umgåtts en del med det mer mansdominerade näringslivet. Vårt ledarskap i kommunerna känns mer vitalt, kreativt och nytänkande. Det måste bero på att våra ledare är mer begåvade, säger han.

Stellan Folkesson håller inte med om att kommunsektorn är dålig på att marknadsföra sig och att locka unga chefsämnen till sig.
– Det är inte alls min bild. I Helsingborg körde vi ett trainee-program med några andra kommuner och hade 500 – 600 sökande. Det kom in unga medarbetare med dubbla akademiska examina som ville jobba i offentlig sektor och det vitaliserade hela verksamheten. Jag skulle gärna se att vi gjorde något liknande i Stockholmsområdet, säger han.
Många kommuner behöver nu se om sitt hus och fylla luckorna efter de chefer som inom kort går i pension. I Värmdö har man inrättat en ledarskapsakademi där kommunens egna förmågor ska få pröva på att ta steget att bli chef.
– Det gäller att behålla dem vi har och stimulera dem att bli chefer. Det här blir som en slags mjukstart. Vi ger dem successivt större ansvar och låter dem börja som biträdande chefer.
Stellan Folkesson tycker alltså att det är en obekräftad myt att ungdomar skulle rata den offentliga sektorn. Han menar också att skillnaderna i chefslöner till den privata sektorn inte är så stora om man undantar de extrema topplönerna i näringslivet.

Har tröttnat på den negativa bilden

Mattias Jansson, kommunchef i Katrineholm, tror att arbetsvillkoren för chefer i offentlig sektor gör att många hellre söker sig till näringslivet. Men han tycker också att den offentliga sektorn har ett oförtjänt dåligt rykte.
– Ofta ställs orimliga krav på chefer i kommunerna och det gör att många väljer bort att jobba här. Vi har haft flera som tackat nej till att jobba här för att vi inte kan matcha den privata sektorn lönemässigt, säger han.
En bov i dramat är statsmakternas krav på att kommunerna måste gå med vinst, menar han. Det leder till att kommunala chefer har alldeles för många underordnade och att lönerna inte kan höjas så mycket som behövs. Enligt Mattias Jansson strider överskottsmålet mot det kommunala självstyret.
– När en kommun går med plus säger man att vi har tillräckligt med pengar, men det är ju bara för att lagen säger att vi måste göra det. Behoven är skriande.
– Vi kan inte kräva att människor ska arbeta i offentlig sektor bara för att de är goda, vi måste kunna erbjuda bra arbetsvillkor, säger han.
I Katrineholm är det inte ovanligt att chefer har upp till 60-70 underställda. Ingen borde ha mer än 25, anser Mattias Jansson.
– Det är en prioriteringsfråga. Har man en fungerande ledningsprocess så gynnar det också kärnverksamheten, säger han.

Bilden av sämre arbetsvillkor är dock bara halva sanningen.
– Vi har många kompetenta ledare som gillar sitt jobb, men kommunsektorn är dåligt marknadsförd. Jag är ganska trött på den negativa bilden av vår sektor. Vi som arbetar i kommunerna borde vara stolta och berätta hur det är att jobba här.
– När man frågar universitetsstuderande vad de vill jobba med så nämner de sådana arbetsuppgifter som vi har i kommunerna. Ändå väljer de en privat arbetsgivare för att de fått en felaktig bild av vår sektor.

Skrivet av Bengt Rolfer