ledarskapsutmaningen /extern vd


Omöjligt uppdrag
- så lyckas du


Att komma in som vd utifrån i ett ägarlett bolag är inte lätt. Risken att misslyckas är betydligt större än att lyckas. Men med förståelse för familjeföretagens värld, ett tydligt vd-uppdrag och en genomtänkt strategi från ägarna är chansen större till framgång.

Text: Eva Brandsma

Problematiken är egentligen densamma när du kommer i som ny chef i vilken organisation eller bolag som helst. Du ska hitta din nya roll. Du ska slåss med förre chefens ande med vilken du hela tiden jämförs. Du ska förstå den nya verksamhetens kultur. Du ska navigera mellan det som var och dit ni ska - och överleva under tiden. I familjeföretag ska du dessutom förstå familjerelationerna och lära dig familjeföretagandets kultur.

När Agneta Olsson blev erbjuden vd-posten på ett litet företag inom detaljhandeln blev hon jätteglad. Hon ansåg att hon kände till kulturen i familjeägda bolag och hon tyckte mycket om den anda av entreprenörskap som ofta råder i ett ägarlett bolag. Hon kom då närmast från ett större företag inom dagligvaruhandeln, också familjeägt, där hon var marknadschef. Trots att hon kände sig hemma i den miljön var det ändå kulturkrocken som gjorde hennes uppdrag svårt. Branscherna skilde sig åt, och strukturen i ett mindre bolag var annorlunda.
Agneta var företagets första externa vd. De två ägarna arbetade kvar. Den ene hade dessutom varit vd tidigare. De båda satt kvar som operativa chefer inom bolaget och de satt i styrelsen. Det betydde att de hade dubbla roller och det blev ofta otydligt om de pratade som operativa eller som styrelseledamöter.
Att branscherna skulle skilja sig åt så mycket var hon inte beredd på. Till exempel arbetade de här inte så strategiskt som hon var van vid. De hade inte kommit lika långt i att tänka och jobba långsiktigt med varumärket. En småsak var att de hade en annan mailkultur. I stora företag är man van att maila ut information. I mindre pratar man med varandra. En annan sak som gjorde uppdraget svårt vara att lojaliteten så tydligt låg hos ägarna. Agneta var informerad om att personalen verkligen ville ha en extern vd. Gamle vd:n ville dra sig tillbaka. Men ändå vände de sig till honom hela tiden.
– Jag försökte prata med förre vd och säga att vi var tvungna att tala med en röst utåt. Han försökte också. Men det fungerade inte alltid. Hans kunskap var så mycket större än min eftersom jag hade bytt bransch, så personalen gick till honom i alla fall.
Uppdraget höll i ett år. Sedan tog ägarna och Agneta ett gemensamt beslut om att det inte längre höll. Agneta slutade och kände lättnad.
Det här är nu ett och ett halvt år sen. Under året som vd kände Agneta sig väldigt ensam. Hon upplevde att hon inte någonstans kunde få hjälp med hur hon skulle hantera de situationer som uppstod. Den handbok hon hade behövt fanns inte.

Annika Hall är företagsekonom vid CeFEO i Jönköping. Förkortningen står för Center for Family Enterprise and Ownership och finns vid internationella
Handelshögskolan i Jönköping. Här ägnar man sig bland mycket annat åt rådgivning för ägarledda företag. Med Annikas kunskap om familjeföretag och Agnetas erfarenhet av att försöka ta sig in i kulturen som en extern vd, bestämde de sig för att slå sina påsar ihop och skriva den där boken Agneta hade behövt. I ”Extern VD - så lyckas du” har Annika Hall och Agneta Olsson beskrivit de svårigheter du lätt hamnar i som vd – och hur de ska försöka undvika att hamna där. De har lyft fram 15 framgångsfaktorer som gör att du har större chans att lyckas.

Att lära förstå och lära känna kulturen är absolut viktigast menar de båda. Man trampar så lätt på någons tå utan att mena det.
– Jag skulle lyssnat in mycket mer än vad jag gjorde, säger Agneta Olsson. Jag var ivrig på att utveckla företaget och jag gick för fort fram.
Det händer ofta menar Annika Hall. Man talar om företagandet i siffror och resultat och hårda värden.
– Men det handlar så mycket om psykologi och mänskliga relationer. Men man pratar inte om det så mycket. Hur mycket psykologi läser man på Handelshögskolan?
De närmaste åren står en stor del av svenska företag inför ett generationsskifte. Det kan betyda att en ny ägare kommer in och ska arbeta sig in i kulturen eller att ägarna behåller företaget och tar in en extern vd när den gamle drar sig tillbaka. Att detta orsakar problem har blivit allt tydligare. Siffror som bekräftar det finns inte men enligt Annika Hall uppskattar rekryterare hon är i kontakt med att nio av tio slutar långt innan det var tänkt.

På Ewes i Bredaryd i Småland känns problematiken i allra högsta grad igen. Där har man provat extern vd två gånger. Och båda gångerna har varit mindre lyckade, berättar Kjell Svensson, ägare och tidigare vd på företaget. Inte heller produktionschef utifrån har lyckats. Kjell Svensson menar att problemet börjar redan hos rekryteringsbolagen. De känner tillräckligt väl till kulturen inom familjeföretagen och kan inte heller plocka fram kandidater som gör det. Testerna som görs menar han är anpassade till stora företag med en helt annan struktur än i ett litet bolag.
Ewes startades för 70 år sedan av Kjell Svenssons pappa. Med sina runt 100 anställda i stålfjäderfabriken är det en av ortens största arbetsgivare. Kontakterna med beslutsfattare på orten och med kunderna är informell och familjär.
– Visst är avtal viktiga för att skydda oss, men först och främst är relationen viktig.
Det har inte de externa vd:arna förstått. Kjell Svensson kallar dem ”rapportkarlar”. En chef på en så stor arbetsplats på orten måste båda synas i samhället och i fabriken. – De underskattade kulturen och hade svårt att anpassa sig. De ville förändra i företaget. Och visst finns det saker att göra bättre, man blir hemmablind. Men man måste vara ödmjuk.
Trots att han hade bestämt sig för att dra sig tillbaka var Kjell glad och lättad när åter klev in i rollen som vd. Det var fem år sedan nu. Aldrig mer en vd utifrån var lärdomen. Det bestämdes då att sonen Anton skulle skolas in i vd-rollen och systersonen Anders skulle skolas in som produktionschef. Och före sommaren var det dags för Anton Schön och Anders Cederquist att ta över ledningen av EWES. Kjell Svensson har hunnit fylla 68 år och är nu arbetande styrelsemedlem och satsar sin tid på miljöprojekt.
– Jag slutade som vd lite senare än vad jag hade tänkt, men nu känns det bra, säger Kjell Svensson.

Enligt Anders Ydstedt som skrivit en rapport för svenskt näringsliv om generationsskifte har nära nog var femte företag en vd som är över 60 år. Det handlar om någonstans runt 50 000 företag som står inför ett generationsskifte. Inom några få år måste med andra ord en ny vd komma in i många bolag. I Kjell Svenssons hemtrakter är det tätt mellan familjeföretagen. Han är inte ensam om att ha tagit in en vd utifrån. Det finns exempel, säger han, i trakten där det har lyckats, men de är undantagen. De råd Kjell Svensson vill ge andra är att vara noggrann med valet av rekryteringsfirma, låta rekryteringen ta tid och att rådgöra med andra i sitt nätverk.

Men det är inte bara trassligt att komma in som vd i mångårigt familjeägda företag. Camilla Frank har gått in som interim vd vid flera tillfällen, i både små och större bolag, i Sverige och i England. Hon säger att det finns en återkommande problematik i ägarledda bolag.
– Företaget blir ägarens bebis och det är ett hinder i expansion bland annat. Jag jobbar ju utifrån bolagets bästa, inte ägarens. Många har svårt att skilja sig själv från bolaget, de tar kritiken personlig. Det är som att kritisera dig för ditt barns uppfostran.
När har det gått bra?
– Det går bra när ägaren ser att de kan klippa navelsträngen och lämna över bolaget till vd och styrelse.
Camilla säger att det är vanligt att man som ägare tror att man vet vad man vill med företaget.
– Man har storslagna planer och vill expandera. Men när man som ägare förstår att expansion också innebär att man släpper taget om bolaget till viss del, då vill man inte längre. När man väl inser konsekvensen av förändringen backar man.
När det inte går faller skulden alltid på vd:n menar Camilla.
– Det är alltid vd:n som blir hängd. Ägaren kan ju inte göra fel i sitt egna bolag, som ägare har de alltid rätt.

Annika Hall som sett och gett råd till en lång rad med ägarledda företag menar trots allt att det går bra att komma in som extern vd.
– Det är inte ett lätt. Men som vd utifrån ska du kräva ett tydligt vd-uppdrag – du ska veta vad du får och inte får göra, vilka produkter man inte får byta ut, vilka personer som inte får flyttas på. Kräva att ägarna är tydliga med vad de vill, att de är överens inom ägargruppen. Att de är ärliga med sina relationer och önskningar så att du har en chans att veta vad du ger dig in i, säger Annika Hall.
– Och från vd:s håll – respektera företagskulturen. Viktigast av allt!





15 framgångsfaktorer för att lyckas med att vara extern vd:

Tydlig ägarstrategi
Tydligt vd-uppdrag
Kompetent styrelse
Extern och erfaren styrelseordförande
Tydlig ny roll för avgående vd
Förtroende mellan extern vd och ägare
Insikt om vd-rollen
Respektera företagskulturen
Kontroll över ekonomin
Förändra smart
Behåll greppet om vd-uppgifterna
Externt bollplank
One voice - ägare, fd vd och ny vd säger en och samma sak
Välj närmaste medarbetaren med omsorg
Lär av eventuell skilsmässa



Kjell Svenssons råd till företagsägare som vill ta in en extern vd:

-Var kritisk i ditt val av rekryteringsbyrå. Skaffa referenser! Tänk på att det är människor som ska in i organisationen, inte maskiner. Därför fungerar inte samma test på alla!
-Använd din magkänsla! Granska annonsmaterialet. Förmedlar det företag ni är? Företag är individer!
- Låt processen få ta tid. Om det är bråttom, ta in en ”konsult-vd” för en kortare, bestämd tid för en lugnare rekrytering.
-Rådgör med andra i ditt nätverk under sekretess