Den här eftermiddagen uppvisar Friskis och svettis huvudkontor likheter med föreningens jympapass: Fullt med folk och svettigt. När generalsekreteraren kliver in på kansliet med andan i halsen några minuter efter utsatt tid är hon inte bara höggravid utan även varm.
– Vi går någonstans där det är svalare, säger hon och vänder ut genom dörren igen.
På Café Fix tvärs över Sankt Eriksgatan i centrala Stockholm är temperaturen något lägre. En av kafégästerna visar sig vara en gammal kollega som lyser upp när hon får syn på Karin Nolke Grubbström.
– Men hej! Utbrister hon.
Det finns dock inte tid för någon längre pratstund. Schemat är fullbokat. Den här torsdagen inleddes med ett medarbetarmöte. Därefter följde ett möte med organisationens medlemstidning Friskispressen och sedan lunch med en extern person som vill samarbeta med föreningen. Seneftermiddagen kommer Karin Nolke Grubbström ägna åt att svara på mejl och skriva styrelsehandlingar.
– Jag jobbar oftast fyrtiotimmarsveckor, säger hon med viss eftertänksamhet. Hon vill inte stärka bilden av att behöva jobba dygnet runt som chef. När det blir kvälls- eller helgjobb kompenseras det vid andra tillfällen.
Som generalsekreterare för Sveriges största idrottsförening har hon tre huvuduppgifter: Att leda riksorganisationen, utöva extern representation och föra dialog med föreningarna. Det är en komplex roll. Dagarna består av möten, resor, besök ute hos föreningar och träffar med personer utanför organisationen. Karin Nolke Grubbström gillar omväxlingen. Hon kom till Friskis och svettis i somras. Efter att ha läst jobbannonsen kunde hon inte låta bli att söka tjänsten.
– Det är en organisation med enormt stort hjärta som jag verkligen sympatiserar med. Jag har varit medlem länge och känner att Friskis står för mycket jag gillar, som rörelseglädje och träning som är tillgänglig för alla.
Karin Nolke Grubbström växte upp i Varberg på den halländska västkusten. Föräldrarna var föreningsaktiva, framför allt pappan som var engagerad i flera lokala idrottsföreningar.
Fem år gammal fick hon följa med föräldrarna på konsert och hamnade bredvid en av tjejerna i orkestern som spelade fiol. Instrumentet väckte hennes intresse och fiolspelandet blev första ingången i föreningslivet. Två år senare började hon i Scouterna, där storasystern redan var med.
– Jag har nog alltid varit en person som velat ha mycket människor omkring mig och som gillat när det händer saker, säger Karin Nolke Grubbström.
När hon pluggade socialantropologi i Lund hörde Scouternas centralorganisation i Stockholm av sig. De behövde en projektledare. 2004 flyttade Karin Nolke Grubbström upp och började jobba.
– Jag drevs av lust, som alltid. Jag vill göra mer av det som är lärorikt och roligt. Jag kan ha en plan, men väljer hela tiden det som är lustfyllt och spännande. Jag har aldrig tvekat att ta stort ansvar och om jag dessutom kan bidra till samhällsutvecklingen är det ett plus.
Projektledartjänsten byttes snart mot en tjänst som utvecklingschef på Scouterna. När hon pratar om den tiden börjar något glöda i blicken.
– Det var extremt spännande. Vi planerade och genomförde ett världsläger som samlade 41 000 människor från 146 länder och pågick i tolv dagar. Det var oerhört utmanande men också otroligt lärorikt.
Efter lägerprojektet blev Karin Nolke Grubbström tillförordnad generalsekreterare för Scouterna. Under året hon var där beslutades det om och genomfördes stora organisationsförändringar.
– Det var svårt och fanns många utmaningar. Mycket känslor. Människor går med i en förening för att de gillar något särskilt med den. Förändringar utmanar ofta det som människor sökt sig till.
Som ledare i en förändringsprocess tror hon på att vara lyhörd, ha ett stort hjärta och vara tydlig med varför något ska ske. Generalsekreterarrollen i en ideell organisation innebär stor makt att påverka, men liten makt att besluta. Något som ibland är frustrerande.
– Jag vill fort framåt så det är klart att det är frustrerande att besluten tar lång tid ibland. Samtidigt är det helt avgörande att ha med sig organisationen i besluten. Att behålla engagemanget bland ledare och funktionärer i föreningen är centralt.
Tiden i Scouterna följdes av ett år med arbete kring politisk påverkan som kanslichef på Sveriges förenade studentkårer, innan hon sökte och fick jobbet som generalsekreterare på Friskis och svettis. Nu drömmer hon om att få verksamheten att utvecklas och växa ännu mer. Att behålla engagemanget bland ledare och funktionärer i föreningen är förstås en prioriterad uppgift. Få alla att känna sig sedda och behålla det som från början lockade människor att engagera sig.
Men också att locka till sig fler motionärer. Även om det nästan verkar osannolikt att det skulle finnas människor som inte känner till Friskis och svettis vid det här laget, med tanke på den dryga halvmiljonen medlemmar? Karin Nolke Grubbström tystnar en stund och höjer på ögonbrynen.
– Du bor i Stockholm va? Det där ser ju väldigt olika ut beroende på var i landet du bor. Det finns fortfarande många orter där vi inte är i dag.
I början av mars fick en ledartext i Friskispressen stor uppmärksamhet. Chefredaktören Mattias Wising Bonde slog fast att alla, men inte allt, är välkommet på Friskis och svettis. Till det senare hör öppen rasism och rasistiska uttalanden.
Texten fick mycket positiv respons, men möttes också med ilska från vissa håll.
– Det är anmärkningsvärt hur många som upprörs över ett sådant ställningstagande. Hit är du välkommen oavsett åsikt – men du ska vara medveten om våra värderingar, var vi står, säger Karin Nolke Grubbström.
Hon får sin beskärda del av obehagliga meddelanden.
– Ibland får jag mejl med rasistiska uttalanden jag inte ens vill citera.
2011, 2012 och 2013 stod Karin Nolke Grubbström med på Ledarnas lista över ”Framtida kvinnliga ledare”. Hon saknar knappast erfarenhet vid det här laget. Ändå kommer ibland fortfarande påpekanden om hennes ålder. Det är tröttsamt. Däremot vet Karin Nolke Grubbström vilken betydelse ideella verksamheter kan ha för att ge yngre personer ledarerfarenhet. Att få pröva på att leda i ung ålder kan minska tröskeln till framtida ledarposter. Ideella organisationer skapar en mix av människor med olika erfarenheter och kompetenser som är utvecklande, tycker hon.
– Det finns en stark energi i organisationer som människor söker sig till. Det händer något när man samlas kring en idé, som gör människor bra.
I sitt eget ledarskap strävar Karin Nolke Grubbström efter handlingskraft och mod.
– Det kommer alltid finnas folk som tycker saker om det du gör. Jag vill kunna vara mig själv.
